Jord att odla i 1
Jordens uppbyggnad och ursprung
Jord är mycket mer än brunt stoft för växters rötter – det vet vi som sår och planterar. Jord är ett levande, föränderligt material som skiftar med berggrund och geografi, säsong, väder och växtlighet. Det är inget man enkelt kan ringa in, men mycket en trädgårdsodlare lär känna med både händer och ögon under årens lopp.
I Sverige är jordarterna ett arv efter inlandsisens väldiga krafter. När isen sakta drog sig fram och tillbaka över landet, krossade den berggrunden och lämnade efter sig en blandning av sten, grus och finkorniga partiklar. Resultatet blev det vi kallar morän – en jordart som finns över större delen av Sverige och karaktäriseras av en ojämn blandning av olika partiklar, från stora block och stenar till sand och lerpartiklar. Morän täcker uppskattningsvis 75 % av Sveriges yta och dess sammansättning varierar kraftigt beroende på vilken typ av berggrund isen har malt sönder. Där kalksten och skiffer dominerar, hittar vi ofta lermorän, medan sandmorän och blockrik morän är vanligare på urberg och granit.
Andra jordarter består nästan bara av en kornstorlek. När den smältande inlandsisen släppte ifrån sig stora vattenmassor, blev moränen sorterad: tunga, stora block stannade nära iskanten medan finare partiklar transporterades iväg och avsattes längre bort, ibland långt från ursprungsplatsen. Så skapas sandjordar, mo- och mjälajordar, samt näringsrika lerjordar beroende på partikelstorlek. Tillsammans utgör de svenska mineraljordar som skapar olika förutsättningar för odling i olika landsändar.
Jord består inte bara av stenfragment. Efter inlandsisen etablerade sig växtlighet och smådjur, vars döda delar tillsammans med markorganismer så småningom bildar mull – det organiska materialet som gör matjorden porös, fukthållande och rik på näring.
Morän – Sveriges vanligaste jordart
Morän är unik genom sin osorterade blandning: här finns allt från lerpartiklar (<0,002 mm), via sand och grus, till stenar och block (>60 cm). De större partiklarna är ofta kantiga, ett tecken på att de inte har transporterats särskilt långt med vatten. Beroende på vad isen krossade, kan moräner variera i färg och innehåll – från mineralrik lermorän i Skåne till mer grus- och blockdominerad morän i Norrland.
Undertyper av morän
Det finns flera undertyper:
- Lermorän (lermorän/moränlera) – med över 15% lerpartiklar.
- Sandmorän, grusmorän, stenmorän – beroende på den dominerande partikeltypen.
- Blandkorniga moräner – där flera fraktioner samverkar.
Moränjordar är ofta svårodlade, eftersom de kan vara steniga och ibland relativt näringsfattiga. Men med rätt bearbetning, tillförsel av mullämnen och jordförbättring kan de bli utmärkta odlingsjordar för många växter. Läs gärna vidare om odling på morän i artikeln Jord att odla i 2.
Lerjord – näringsrik med god vattenhållande förmåga
Lerjord är finfördelad och består av små porer, vilket gör att den håller vatten och näring bra men kan bli tät och syrefattig efter regn eller vid packning. På våren torkar lerjordar ofta upp långsamt, vilket gör att de kallas "kalla", men för många prydnads- och köksväxter innebär näringsrikedomen stora fördelar. Lerjord blir bäst när den grävs på hösten så att vinterns frostsprängning får öppna upp jorden och skapa luftiga aggregat.
Vill du veta mer om specifika odlingsråd för olika jordarter, läs gärna vidare i Jord att odla i 3.
Sandjord – lerans motsats
Sandjordar utmärks av stora korn och rymliga porer. De blir snabbt varma på våren och är lätta att bearbeta, men torkar också ut snabbt och behöver förbättras med mull och näring för att ge en bra odlingsjord. Om lerkornen vore strösocker så skulle sandkornen vara som små badbollar! Den som odlar på sandjord måste ofta vattna och ge näring oftare, men rätt skött kan sandjord bli en värdefull tillgång.
Jord under påverkan
Jordens egenskaper är ständigt föränderliga. Jordprofilen under en barrskog, en lövskog eller på en gammal åker kan se helt olika ut eftersom varje plats långsiktigt formats av klimat, väder, växter, djur – och människan. Gräv där du står och studera! I många hemträdgårdar finns ingen typisk, ursprunglig jordart kvar. Med tur har du kanske ärvt en välskött jord där uppodling och tillförsel av organiskt material byggt upp en mörk, lucker matjord. Nyanlagda villatomter har dock ofta jord av sämre kvalitet, eftersom maskiner packat jorden och matjorden ibland forslats bort under byggprocessen. Det kan du läsa mer om i Jord att odla i 5.
Jordens luft och liv
Mycket av det goda i en odlingsjord handlar om porerna – hålrummen mellan de fasta partiklarna. De små porerna håller kvar vatten, medan de större förser växternas rötter med syre. En optimal jord består till hälften av porer, varav lika delar är fyllda med luft och vatten.
En frisk jord myllrar av liv. Nedbrytare som bakterier, svampar, daggmaskar och andra smådjur – uppskattningsvis över 2 kg/m² matjord – bryter ner växt- och djurdelar till mull och frigör växtnäring. För att gynna marklivet och odlingen, tillför regelbundet organiskt material i form av kompost, löv, gräsklipp eller barkmull. På så sätt byggs en näringsreserv upp som växternas rötter kan utnyttja när de behöver.
Läs mer
Vill du lära dig mer om jord och jordtyper? Läs gärna:
- Lär känna jorden. Rune Bengtsson & Eva-Lou Gustafsson. Särtryck ur Hemträdgården 2004/2006.
- Känsla för jord. Karin Eliasson. Hjalmarson & Högberg 2006.
- Den goda jorden. Philippe Plöninge. Prisma 2003.
Fördjupa dig gärna i artikelserien:
Genom att förstå din jordart och tillföra rätt förbättringar ökar du dina chanser till en rik och hälsosam trädgård – oavsett om du har morän, lera, sand eller något däremellan.