Jord att odla i 3

Nu är växtkraften stor. Håll jämn takt med växterna och portionera ut näring lite i taget. I naturen cirkulerar växtnäring genom döda växt/djurrester som omsätts av mikroorganismer och blir till ny näring för växterna. I trädgårdens kretslopp återförs sällan all näring. En del förs bort med skörd, en del som trädgårdsavfall som forslas iväg, t.ex. löv, häck- och gräsklipp. Därför behöver vi gödsla.

Egen gödsel och köpe

Ta tillvara på all växtnäring du har i trädgården: gräsklipp, gröngödsling och kompost med matavfall är enkla och miljövänliga sätt att gödsla. Du kan göra flytande näringslösning av nässlor och vallört, vilket ger snabbverkande gödning direkt från trädgården. Intresset för hushållsurin, ”guldvattnet”, ökar ju större fokus vi får på uthållighet och slutna kretslopp – ett ekologiskt sätt att låta näringen återgå till jorden.

I många trädgårdsbutiker finns idag en uppsjö av köpta gödselmedel, men det behövs oftast inte en särskild för varje växtslag. Det räcker långt med ett allsidigt sammansatt gödselmedel till hela trädgården, gärna både ett snabb- och ett långsamverkande. Växternas grundläggande behov liknar varandra men näringsmängderna varierar mellan olika grupper. En bra proportion mellan de tre viktigaste näringsämnena – kväve (N), fosfor (P), kalium (K) – är cirka 100:15:60 (proportion mellan mängder, inte ren näring). Att läsa och jämföra innehållsförteckningar på gödselsäckarna kan vara en utmaning, så ta hjälp vid behov.

Olika ursprung

Organisk gödsel kommer från växt- eller djurriket – exempelvis höns- och hästgödsel, blod- och hornmjöl eller rester från jästtillverkning. Dessa bidrar ofta också till ökad mullhalt, vilket är positivt för jordstrukturen. Oorganisk gödsel består av rena mineraler, är ofta fabrikstillverkad (konstgödsel) men kan även vara naturligt förekommande, såsom stenmjöl.

Näringsämnen i olika gödselmedel frigörs i olika takt. Konstgödsel, liksom näringslösningar från urin, hönsgödsel och blodmjöl, verkar snabbt. Långsam verkan har bland annat benmjöl, stallgödsel och stenmjöl. All organisk gödsel måste först brytas ner av mikroorganismer i jorden, innan växterna kan ta upp näringen, medan konstgödseln bara behöver lösas av markfukt.

Mull för markens mikroliv

Växterna bryr sig inte om var näringen kommer ifrån, men som odlare kan det vara värt att lägga vikt vid miljöaspekter, ursprung och produktionssätt. En jord ska inte bara förses med lättillgängliga näringssalter; risken är då att överskott snabbt lakas ur. Markens mikroliv behöver organiskt material såsom kompost, stallgödsel och gräsklipp för att skapa en mullrik jord med bra struktur, hög vattenhållande förmåga och näringsreserv till rötterna.

Näring när det växer

Växterna växer på som allra bäst i maj, juni och en bit in i juli. Därefter minskar tillväxten och behovet av näring avtar. Gödsla därför på våren, när värmen kommer igång på allvar, och under försommaren. Efter juli gäller det att utomhusväxter som träd, buskar och perenner ska hinna förbereda sig för hösten och avmogna; mer kvävegödsling då riskerar istället att försämra vinterhärdigheten. Höstgödsel med fosfor och kalium saknar ofta betydelse och marknadsförs mest av kommersiella skäl – den kan du oftast avstå från.

För sommarblommor och köksväxter, som inte ska övervintra, gäller dock annan rytm: näring behövs genom hela växtsäsongen för att du ska få rik blomning respektive bra skörd.

Läs växterna

Grönsaker är kända näringsslukare. Grundgödsla på våren med hushållskompost eller komposterad stallgödsel, cirka 3 liter per kvadratmeter. Komplettera gärna med torkad hönsgödsel (0,5–1 dl/m²), blodmjöl (1 dl/m²) eller annan snabbverkande gödsel.

Perenner, träd och buskar (obs! rosor är ett undantag – de är mer krävande) är generellt mindre näringskrävande. Vid anläggning av nya rabatter rekommenderas grundgödsling enligt ovan. Annars räcker det långt att låta löv och växtrester ligga kvar och att tillföra kompost varje år. Vid behov kan man varannat år berika med långsamverkande gödselmedel, som benmjöl.

Mängderna är alltid ungefärliga! Lär dig ”läsa” växterna: Mörkgröna, långa och frodiga skott visar att det finns gott om kväve – ibland för mycket. Gulgröna blad eller dålig tillväxt, särskilt tidigt på sommaren, kan signalera brist.

Lite i taget

Helst ska gödsel tillföras ofta och i små mängder. Då får växterna näring i jämn takt och rötterna hinner ta upp det som behövs, utan att slösa bort näring eller riskera skador för plantor eller miljö. Stora och sällsynta givor leder ofta till spill – överskotten lakas bort av regn och bidrar till övergödning i vattendrag och sjöar.

Fel hanterad kan både konst- och naturgödsel ställa till med miljöproblem. Organisk gödsel ska alltid myllas ner i jorden, inte läggas ovanpå, så att näringen binds i marken istället för att avdunsta eller sköljas bort. Om stallgödsel tillförs på hösten bör det ske så sent som möjligt för att minska risken för utlakning under vintern.

Mer att läsa

För fördjupning om växtnäring och gödsling, se även Hemträdgården nr 3/2006, 5/2006, 5-6/2007, 1/2008 eller Svensk Trädgårds faktablad och kunskapsbank på www.tradgard.org – till exempel om stenmjöl och stallgödsel.

Texten bygger på Hemträdgården 3/2008, Eva Wirén, hortonom & trädgårdsrådgivare, med tillägg av aktuell information rörande kretslopp, näringsbalans och hållbar odling.