Tidigblommande buskrosor
Tidigblommande buskrosor – Pimpinellifoliae-sektionen och andra favoriter
Från första halvan av maj till början av juni blommar de allra tidigaste buskrosorna på våra breddgrader. Särskilt framträdande är medlemmarna i Pimpinellifoliae-sektionen – både rena arter och deras många hybrider – men även flera andra grupper bjuder på praktfull blomning redan tidigt på säsongen.
Utseende och växtsätt
Buskarna är för det mesta stora och kraftiga, ofta upp till 2 meter höga, och försedda med mängder av vassa taggar. Blommorna är vanligen små, ofta enkla till halvdubbla, och förekommer i vitt, gräddvitt, ljusrosa eller i vissa grupper i olika gula och mer färgstarka nyanser. Efter blomningen får många av dessa rosor ett dekorativt inslag i form av färgglada eller kolsvarta nypon. Läs gärna mer om rosornas nypon och användning i denna artikel.
En annan karakteristisk egenskap hos dessa rosor är att de ofta blir kala nertill när de blir äldre. Därför är det klokt att plantera låga buskar eller yviga perenner framför buskrosorna, som inte bara döljer de nakna grenarna utan även skapar ett mjukt helhetsintryck i rabatten.
Odling, placering och skötsel
Tidigblommande buskrosor är kända för sin tålighet och anspråkslöshet. De trivs på de flesta jordar – även magra och torra – men vill inte stå alltför blött. Soligt läge ger bäst blomning, även om vissa sorter tolererar halvskugga. I skuggigare lägen minskar dock blomrikedomen.
De flesta rosor i denna grupp blommar enbart en gång per säsong, men det finns flera hybrider som remonterar och återkommer med enstaka blommor senare under sommaren.
Skötseln är enkel: gallra ut äldre och risiga grenar tidigt på våren, gärna ”när björkarna har musöron”, och tillför gödsel när tillväxten startar. Beskärning bör göras med viss försiktighet – många sorter vill helst lämnas orörda och äldre häckar kan föryngras ordentligt genom en radikal nedklippning till cirka 10 cm ovan jord.
Du kan också låta en vacker klematis eller annan klätterväxt klä in rosbusken senare på sommaren och därmed förlänga blomningsintresset.
Tyvärr är dessa rosor, i likhet med många vilda rosarter, känsliga för svartfläckssjuka och rosrost, vilket ibland begränsar odlingen i privata trädgårdar. Vid Trädgårdsföreningen i Göteborg har man dock prövat helt ekologisk rosodling med väldigt goda resultat. Här grundas odlingen på obruten växtföljd, gödsling med kogödsel och torvmull samt aktivering av nyttiga svampkulturer (t.ex. Biobalans). Helhetstänkandet med fokus på en frisk jordmiljö ger friska och konkurrenskraftiga rosor utan behov av oorganisk gödning eller kemiska bekämpningsmedel. Många av sorterna är även fotograferade på plats i föreningen.
Exempel på tidigblommande buskrosor
Foetida-gruppen – de gula pionjärerna
Bland de allra tidigaste och mest iögonfallande finns de gulblommiga rosorna i Foetida-gruppen, eftertraktade för sin ovanliga färgprakt:
- Rosa foetida (turkisk gulros) har bågböjda grenar och stora, skålformade, gula blommor med svag doft. Den får smala röda nypon under hösten och passar bäst på torra, soliga platser. Den beskärs sparsamt – endast skadade och risiga grenar tas bort. Klarar upp till zon 6.
- ‘Harison’s Yellow’ är en amerikansk hybrid med stark växt och svavelgula, halvdubbla blommor.
- ‘William’s Double Yellow’ liknar förra men är lägre och bredare – båda zon 6.
- ‘Le Reve’ är en klätterros med stora, guldgula, halvfyllda blommor och lång blomtid (början av juni till mitten av juli). Tål även halvskuggiga lägen och är härdig till zon 5.
Rosa hugonis – kinesisk gulros
En mycket härdig och anspråkslös art med bågböjda grenar och överdåd av ljusgula, enkla blommor. Används ofta i korsningar tack vare sitt fina bladverk, sundhet och täta växtsätt. Den klarar såväl halvskugga som magra jordar och blommar från mitten av maj till mitten av juni (zon 6).
Pimpinellrosor och deras hybrider
Pimpinellifoliae-sektionen innehåller många älskade klassiker. Gemensamt för dem är:
- Blad som liknar pimpinellens (Sanguisorba minor)
- Enkla eller fyllda blommor i vitt till svagt rosa, ibland doftande
- Dekorativa svarta, runda nypon
- Mycket taggiga grenar – bra som skyddsväxter vid kust och i vindutsatta lägen
- Stor användbarhet: solitär, bred friväxande eller klippt häck, eller förnyelse genom radikal nedskärning med maskin
Exempel på arter och sorter
- Rosa pimpinellifolia (pimpinellros eller Scotch rose) – låg till 2 meter, extremt taggig, enkla vita blommor och glänsande svarta nypon; tålig, frisk och mycket härdig (zon 8).
- ‘Plena’/Finlands vita ros – fyllda vita blommor, får sällan nypon, mycket härdig (zon 8).
- Var. altaica – större buske och kastanjebruna nypon, zon 8.
Bland hybriderna finner du exempelvis
- ‘Aicha’ – stor och tät buske med mörkgula, halvfyllda, starkt doftande blommor. Kan remontera.
- ‘Claus Groth’ – aprikosrosa doftande blommor från rödorange knoppar.
- ‘Double Blush’, ‘Double Pink’ och ‘Double White’ – små, täta buskar med fyllda blommor i olika rosa och vit nyans, samt vackert höstfärgade blad.
- ‘Frühlingsduft’ (krämgul–aprikos) och resten av 'Frühlings'-serien:
- ‘Frühlingsgold’ (ljusgul, enkel),
- ‘Frühlingsmorgen’ (rosa),
- ‘Frühlingszauber’ (karminröd med citrongul mitt).
Alla har stark och tilltalande doft.
- ‘Poppius’ – klassisk ”finlandssvensk” buskros, särskilt härdig (zon 8), skuggtålig, täta ljusrosa blommor.
- ‘Stanwell Perpetual’ – mycket lång blomningstid, dekorativ buske och återkommande blomning långt in på hösten.
- ‘Staffa’ – klassisk mormorsros med täta, fyllda rosa blommor och många nypon, även skuggtålig.