Skadegörare i trädgården

Nematoder – små maskar med stor betydelse

Nematoder finns överallt

Nematoder är de vanligaste flercelliga organismerna på jorden. De lever i nästan alla miljöer – från extrem kyla till värme, torka och fukt – och finns etablerade över hela vårt klot. Trots att de själva inte förflyttar sig så långt, sprids nematoder effektivt via jord, vatten, växter, djur och redskap. Därför kan de dyka upp även i omsorgsfullt skötta odlingar.

Många nematoder är nedbrytare av organiskt material och bidrar till ett levande och friskt ekosystem i jorden. Vissa arter är dock parasiter – bland djur och människor kan välkända exempel vara spolmask, springmask och trikiner. Samtidigt finns det parasitära nematoder som används som nyttodjur; vissa arter angriper och dödar insektslarver såsom öronvivlar, pingborrar och sorgmyggelarver som annars kan orsaka stor skada. Runt 10 % av alla nematodarter är växtparasiter, och det är just dessa vi fokuserar på här.

Effekterna av växtskadegörande nematoder

Små maskar, stora skador

Nematoder är rundmaskar – smala, tråd- eller spolformade. De plantparasiterande arterna är oftast mikroskopiskt små (0,5–1,5 mm långa) och kan leva fritt i jorden eller inuti växter. Med sin särskilda muntagg kan de borra sig in i växtvävnad för att suga näring, vilket gör öppningar där svampar och bakterier lätt får fäste – med sekundära skador som följd.

Nematoder följer lätt med smittat växtmaterial såsom revor, sticklingar, knölar eller plantor med infekterad jord, och kan på så vis spridas snabbt mellan odlingar. Angreppen leder till sämre tillväxt, ökad stress, dålig vinterhärdighet, mindre skörd och ökad mottaglighet för andra skadegörare.

Hur syns angrepp av nematoder?

Olika nematoder angriper olika delar av växterna, vilket brukar delas in i rotnematoder, knöl-, lök- och stjälknematoder samt bladnematoder. Rotskadade växter får sämre möjligheter att ta upp vatten och näring, vilket resulterar i minskad tillväxt, buskiga rötter med svulster eller knölar och glesa, fläckvis dåliga bestånd. Stjälknematoder ger förtjockade, förvridna stjälkar och blad medan bladnematoder ger kantiga bladfläckar (avgränsade av bladnerver) samt brun, död vävnad – särskilt på perenner. På jordgubbar ger bladnematoder missbildade blad och korta bladskaft.

Det är dock inte självklart att identifiera nematoderna som orsak, då symptomen påminner om näringsbrist eller svampsjukdomar.

Växtslag att vara extra vaksam på

Viktiga värdväxter

Potatis

Potatiscystnematoder, även kallad potatisål, angriper potatisens rötter och är en svår skadegörare som kan ligga kvar i jorden i många år. Symptomen är små, klena plantor, buskiga rötter med jord som inte lossnar och knappt några potatisknölar.

Jordgubbe

Flera nematoder kan angripa jordgubbar. Symptomen syns som skrynkliga, krusiga och ofta rödaktiga blad samt hårlösa, styva bladskaft. Dålig tillväxt beror ofta på att rötterna blir toviga, bruna och dör. Jordgubbar kan också drabbas av jordtrötthet, där nematoder ibland är en delorsak.

Perenner

Många prydnadsväxter såsom bergenia, pion, aster, flox, stjärnflocka, rudbeckia, plister, balsamblad, ormbunkar, krysantemum och begonia kan angripas av bladnematoder. Det kännetecknas av gulbruna, kantiga bladfläckar. Flox angrips också ofta av stjälknematoder som ger svullna skott och deformerade delar – vita flox-sorter är ofta mer motståndskraftiga.

Rosor, fruktträd och jordgubbar

Vid upprepad odling av samma växtslag på samma plats kan fenomenet jordtrötthet uppstå, där nematoder är en av flera möjliga bovar.

Förebyggande och bekämpning av nematoder

Vad kan du göra?

Välj friska växter: Börja alltid med friskt och kontrollerat växtmaterial. Föröka eller byt plantor endast om de är fria från angrepp.
Noggrann rengöring: Rengör redskap ordentligt, särskilt om de flyttas mellan olika odlingar eller används av flera.
Växtföljd: Variera grödorna i köksträdgården och undvik upprepade odlingar av samma växtslag på samma plats. Inför gärna gröngödsling med växter som stimulerar jordhälsa eller hämmar nematoder.
Bekämpning vid angrepp:
- Gräv upp och kassera angripna plantor, delar och sjuka växter – lägg dem inte på komposten, då nematoder kan överleva där.
- Bladnematoder överlever i torra växtdelar – efter att sjuka växter tagits bort kan du plantera friska på samma plats, efter noggrann städning.
- Använd nematodresistenta sorter, särskilt för potatis, och alternera mellan mottagliga och resistenta under några år.
- Vid misstänkt jordtrötthet kan odling av tagetes eller särskild gröngödsling under en säsong hålla tillbaka nematoder.

Nematoder som både vän och fiende

Förutom de skadegörande arterna finns nyttiga nematoder. Exempelvis används vissa som biologiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter; de infekterar och dödar larver av sorgmygg och andra jordlevande skadeinsekter. Dessa nyttonematoder är ofarliga för växterna och hjälper istället till att hålla skadedjursnivån låg.

Nematoder fyller alltså en dubbel funktion i trädgården: de kan både hota växthälsan och agera naturliga bekämpare av skadeinsekter. Genom att identifiera och anpassa odlingsrutinerna efter vilka arter man har på plats kan du både minimera skadorna och dra nytta av nyttopotentialen.

Vill du fördjupa dig mer i ämnet jordtrötthet och rekommenderade åtgärder kan du läsa vidare här.

Angrepp av bladnematod på bergenia är vanligt, men förväxlas ofta med andra skadegörare.

Foto: Solveig Sidblad