Skadedjur och växtsjukdomar

Skadedjur och växtsjukdomar i trädgården – Ny strategi för en hållbar framtid

Vi måste börja tillämpa en ny strategi mot skadegörare. Antalet godkända medel mot dem minskar genom att Kemikalieinspektionen hela tiden höjer kompetenskraven för handhavandet. Möjligen är 50-talets trädsprutgubbar tillbaka men nu som konsulenter. De flesta skadegörare kan bekämpas genom kunskap om deras liv. Man kan bryta livscykel genom att t.ex. fånga upp larverna innan de förpuppats för att ge upphov till nya individer påföljande år. Det handlar mer om hygien än om giftbesprutning i framtiden.

Utvecklingen inom växtskyddsområdet

Liksom människor kan växter drabbas av diverse sjukdomsalstrare. Varje organism ingår i ett ekologiskt system där den utgör föda eller livsutrymme för andra arter. Det är därför fullständigt naturligt att växter angrips – en påminnelse om att kampen mot skadegörare varken är ny eller onaturlig. Den enes bröd…

För dagens odlare står inte bara skörden på spel, utan också miljön. Medan kommersiell odling genomsyras av hårt arbete med växtskydd för att bibehålla produktens värde, har vi alltmer gått från omfattande användning av kemikalier till kunskapsbaserade och förebyggande metoder. Under 1950-talet var DDT och kvicksilver vanligt förekommande, men Rachel Carsons bok "Tyst vår" i början av 1960-talet förändrade synen på kemikalier i odlingarna.

Idag prövas alla bekämpningsmedel noggrant innan de når marknaden. Livsmedelsverket gör återkommande provtagningar av frukt och grönsaker, men ändå händer det att partier med för höga halter bekämpningsmedel når butikshyllorna, särskilt snabbruttnande produkter som vindruvor.

På senare år har KRAV-godkända produkter blivit mer tillgängliga och utgör ett alternativ utan kemiska bekämpningsmedel. Undersökningar visar att näringsvärde och förekomst av svampgifter är i stort sett likvärdiga mellan besprutade och obesprutade produkter.

För hobbyodlare i Sverige har möjligheterna att köpa starka bekämpningsmedel minskat drastiskt. De flesta preparat kräver nu utbildning och tillstånd. Detta har lett till ökat intresse för hantverksmässiga och ekologiska metoder där kunskap om skadegörarnas biologi är avgörande. Läs mer om skadegörare och växtskydd.

Olika typer av skadegörare och sjukdomar

Icke-parasitära skador:
Dessa orsakas av fysiska faktorer som vind, stark sol, hagel eller stötar. De kräver ingen kemisk bekämpning utan åtgärdas genom god odlingshygien.

Parasitära skador:
Inkluderar angrepp av insekter, nematoder och spindeldjur, samt sjukdomar orsakade av svampar, bakterier och virus.

Virus

Virussjukdomar sprids ofta med bladlöss och försvinner inte om en växt väl smittats. De vidareförs bland annat med frön och potatis. Symtomen kan vara diffusa – fläckar, mosaikmönster eller krumma blad. Eftersom växter saknar immunförsvar mot virus är det viktigt att använda resistenta sorter och virusfritt utsäde.

Bakterier

Bakteriesjukdomar visar sig ofta genom att plantor vissnar plötsligt. Ofta uppträder bakterier som en sekundär infektion, till exempel vid blötröta på potatis, där bladmögel är den ursprungliga orsaken. Bekämpningen inriktas på förebyggande hygien: friskt utsäde och snabb borttagning av smittade plantor.

Svampar

Svampsjukdomar är de vanligaste och ofta lättast att känna igen – fläckar, ludd eller missfärgade områden på blad och frukt. Vid fuktig väderlek sprids sporerna snabbt. I hemträdgårdar finns det inga verksamma kemikalier mot dessa, så principen är istället att ta bort och bränna angripna växtdelar (lägg dem aldrig på komposten). Vissa svampar, som päronrost, behöver flera värdväxter för att föröka sig – så grannskapets växtval har betydelse.

Resistensen mot svampangrepp avtar ofta med plantans ålder. Exempelvis får gurkor ofta mjöldagg mot slutet av säsongen, vilket är en del av växtens naturliga åldrande. Potatissorter som är resistenta mot bladmögel behöver bytas ut regelbundet, då svampen snabbt muterar.

Insekter

Insektsangrepp syns ofta direkt, då man kan upptäcka gnag eller – om man har tur – själva larven. Larver gör störst skada. Sniglar (som är nattaktiva), samt vuxna insekter kan också ligga bakom. Ofta finns biologiska växtvårdsmedel att tillgå, till exempel såplösning, bikarbonat eller olja samt pyrethrin (från prästkragar) och Bionim (från nimträdet), men utbudet för hemträdgårdar är begränsat. Många preparat har tagits bort från marknaden.

Bryt livet för skadeinsekter genom att ta hand om frukt och växtdelar där larverna finns. Läs mer om insekter, skadebilder och metoder.

Hållbara bekämpningsmetoder och förebyggande åtgärder

Biologisk mångfald och nyttodjur

En trädgård med blommande växter och varierad miljö lockar naturliga fiender till skadedjuren – som nyckelpigor, fåglar och spindlar. Här kan du läsa mer om naturliga fiender och deras positiva effekt.

Odlingshygien

Ta alltid bort växtrester med sjukdomssymtom och bränn dem. Rotera grödor och låt det gå några år mellan samma gröda på samma plats vid återkommande problem. Detta gäller särskilt för svårutrotade marklevande skadegörare, som nematoder i jordgubbsland – svält ut dem genom uppehåll och odla något annat under tiden.

Växtvård och skötsel

Regelbunden beskärning, lagom gödsel och bevattning samt rätt växtval minskar stressen på växterna och därmed också mottagligheten för sjukdomar. Läs mer om god växtvård.

Lukt- och smakkontroll

Vissa örter, som lavendel och mynta, kan avskräcka skadeinsekter genom sina dofter. Fler tips om växtskydd med växter.

Hemgjorda bekämpningsmedel

Såplösningar och andra huskurer, samt naturliga ingredienser som pepparmyntsolja, kan vara effektiva mot mindre angrepp.

Aktuella skadegörare i trädgården

Mördarsniglar (spanska skogssniglar)

På våren har du chans att minska populationen – samla sniglar tidigt, innan grönskan ger dem skydd. Tidig bekämpning gör störst skillnad då de nu är unga individer som kläckts från fjolårets ägg. Effektivast är att snabbt avliva dem genom doppning i kokande vatten. För verklig effekt krävs samarbete inom hela villaområdet – annars vandrar nya sniglar in. Eftersom mördarsniglar saknar naturliga fiender och forskning kring dem varit sparsam, kan de