Skadegörare i trädgården

Skadegörare i trädgården: Insekter och deras påverkan

I trädgården finns det en mängd olika insekter som kan orsaka skador, men även flera som gör nytta. Bland skadegörarna är insekterna den ojämförligt största gruppen inom djurriket. Det finns ungefär 1 miljon olika insektsarter i världen, och i Sverige räknar man med cirka 25 000 arter. Som jämförelse finns det betydligt färre spindeldjursarter. Den stora artrikedomen gör att skadorna varierar mycket både i utseende och omfattning – men också att det finns flera nyttiga insektsarter som hjälper till att hålla balansen i trädgården (se Ht 4/04).

Kikar man ut en sommardag ser man snart insekterna överallt: svävande, surrande eller klättrande bland blommorna, under stenar eller på marken.

Olika mundelar – olika skador

En stor del av insektsskadorna beror på att olika arter har olika typer av munnar. Vissa insekter har bitande och gnagande mundelar, vilket leder till hål, gångar eller att blad blir uppätna tvärs av. Andra har stickande och sugande munnar som de använder för att suga näringen ur blad och växtdelar. Stickande och sugande insekter kan dessutom sprida växtsjukdomar genom att föra över virus mellan olika plantor.

Insekternas livscykler

Hos vissa insekter, som till exempel bladlöss, är ungen redan från början lik den vuxna och livnär sig på samma sätt; den ömsar hud upprepade gånger men förändras inte mycket (se nedan). Andra genomgår en så kallad fullständig förvandling (metamorfos), där larven efter kläckning är helt olik den vuxna insekten, exempelvis fjärilar (läs mer om dessa i Ht 3/2006).

Vanliga skadegörande trädgårdsinsekter

Bladlöss

Bladlöss, vanligen 2–3 mm stora, kommer i flera färger – svarta, gröna, gula, röda eller vaxtäckta. De övervintrar som ägg och på våren kläcks honor som direkt kan föda nya ungar utan befruktning. Vingade honor flyttar gärna och startar nya kolonier.

Bladlöss angriper många växter men varje art är ofta specialiserad på någon växtart eller familj. Det finns också arter som byter värdväxt under året – de övervintrar t.ex. på en buske eller ett träd, för att sedan flytta till en örtart under sommaren. Bladlöss uppträder gärna i stora kolonier i topparna av unga skott eller på bladens undersida. Angrepp ger hämmad tillväxt, hoprullade och buckliga blad samt ibland tydliga färgförändringar på grund av saliv som förs in i växten. Utsöndrad honungsdagg gör växten klibbig och gynnar svamptillväxt (sotdaggsvampar). Typiska värdväxter är körsbär, plommon, äpple, rosor, schersmin och krasse.

Bladloppor

Vuxna bladloppor påminner om bladlöss men är mycket goda hoppare. De flyger däremot rätt dåligt trots sina stora vingar. Unga djur är breda, platta och mestadels orörliga. Bladloppor övervintrar vanligtvis som vuxna i barksprickor och grenar. Angrepp ger missformade blad, skott och frukter. De utsöndrar också rikligt med honungsdagg som lockar sotdaggsvampar. Håll uppsikt på päron, äpple, hagtorn, buxbom och morot.

Stinkflyn (skinnbaggar)

Det finns flera hundra arter av stinkflyn, som i regel är diskret färgade (grönt eller brunt), med undantag för de större och mer färgstarka bärfisarna. De avger ofta en karakteristisk lukt om de blir störda. Stinkflyn äter helst ung vävnad – skottspetsar, blad, knoppar och unga frukter. Angrepp leder till celldöd, missbildningar, prickar, strimmor eller knöliga blad/frukter. Stinkflyn kan lätt förväxlas med andra skador. Många olika växter kan drabbas, t.ex. dill, svarta vinbär, jordgubbar, fruktträd, rododendron och olika prydnadsväxter. Notera att vissa arter är rovdjur och därmed värdefulla som nyttodjur i trädgården. De livnär sig på skadedjur som fjärilslarver, bladlöss och spinnkvalster.

Stritar

Stritar kännetecknas av att de orsakar vita eller silvriga prickar på bladen, särskilt hos växter som citronmeliss och mynta. De trivs extra bra under varma, torra somrar. Ofta är skadorna mest av estetisk natur, men kraftiga angrepp av till exempel rosenstrit kan hämma rosor. Ett välkänt vårtecken är de vita, spottliknande skumklumpar som ofta syns på örter och gräs – inuti gömmer sig en ung spottstrit.

Bekämpning och åtgärder

Det finns flera metoder för att minska eller förebygga insektsskador:

• Bladlöss: Kläm ihjäl djuren, ta bort hårt angripna blad. Använd hård vattenstråle, växtvårdsmedel (exempelvis 3 % såpsprit) eller fiberduk.
• Bladloppor: Kan vara svårbekämpade. Prova växtvårdsmedel med olja när knopparna spricker, och täck med fiberduk – särskilt på morot.
• Stinkflyn: Fiberduk kan skydda känsliga växter. Pyretrum kan användas mot angrepp på exempelvis rododendron.
• Rosenstrit: Använd växtvårdsmedel mot unga djur, och beskära rosorna extra hårt vid behov.
• Nyare biologiska och naturliga preparat: Bionim K är värt att prova mot flera insekter på prydnadsväxter.

Att gynna naturliga fiender som nyckelpigor och blomflugelarver genom att exempelvis plantera blomsterremsor eller lämna några "vilda hörn" i trädgården är också mycket effektivt i det långa loppet.

Att tolka själva skadesymptomet – hål, gångar, deformerade blad eller klibbig yta – är nyckeln till rätt diagnos och effektiv bekämpning. Samtidigt måste man värna de nyttiga insekterna – balansen är viktig för en frisk och hållbar trädgård. Vill du veta mer om olika slags trädgårdsinsekter, läs gärna vidare om sjungande insekter i trädgården här.

Bladlöss på ros.

Texten bygger på artikeln "Skadegörare i trädgården - några insekter att börja med".