Biet

Från nödvändighet till ekologisk medvetenhet: Biodlingens roll och utveckling

Biodlingens betydelse för människan har skiftat i takt med samhällsutvecklingen. Under och efter andra världskriget växte intresset för biodling snabbt, framför allt när man införde särskilda svärmar för att få extra tilldelning av socker under ransoneringstiden. När sockret sedan blev fritt tillgängligt och ransoneringskorten försvann, försvann också det mest akuta motivet för biodling. Många som testat på att hålla bin insåg dock binas långsiktiga värde för hushållet och fortsatte därför även efter att ransoneringsperioden upphört. Resultatet blev att antalet biodlare ökade betydligt direkt efter kriget och detta lade grunden till en stark biodlarföreningsrörelse över hela landet (Föregående sida).

En grön våg och ökande kunskap

En andra våg av intresse kom under "Gröna vågen" på 1970-talet, när många människor sökte sig tillbaka till naturen och självförsörjning blev populärt. Denna period präglades dock av utmaningar, eftersom de lugna och lättskötta bin som vi idag är vana vid ännu inte var tillgängliga för alla. Att arbeta med bin som stundtals var besvärliga och aggressiva gjorde att många tröttnade snabbt, och när biodlingen hamnade i konkurrens med andra sysslor fick den ofta stå tillbaka. Samtidigt ökade utbudet av utbildning, vilket har haft stor betydelse för den svenska biodlaren. Den moderna biodlaren är idag välutbildad, gör färre misstag och får därmed också bättre skördar – men naturen styr fortfarande mycket. Året med sämsta honungsskörden, 1998, sitter fortfarande i minnet hos många; den svaga säsongen ledde till brist på honung både under vinter och vår.

Bin och pollinering i dagens samhälle

Idag har situationen åter förändrats. Fler och fler, inte minst trädgårdsägare med fruktträd och bärbuskar, har börjat inse betydelsen av bin för pollineringen. Erfarenheter från mässor och utställningar visar att många vittnar om dramatiskt minskade bär- och fruktskördar sedan grannens bikupor försvunnit. Binas arbete påverkar inte bara den noggrant skötta trädgården, utan också den omgivande naturen där de bidrar till växtlighetens mångfald och hållbarhet på både lokal och regional nivå (Nästa sida).

Biodlingens historiska utveckling och tekniska framsteg

Det är lätt att glömma hur mångsidig binas tjänst åt människan verkligen är. Biodlingens historia i Sverige sträcker sig långt tillbaka – redan under vikingatid användes honung både till mjöd och som sötningsmedel, och bivax var en viktig resurs till bland annat kyrkans ljus. Med tekniska framsteg inom biodling, exempelvis löstagbara ramar i bikupor, kunde man börja skörda honung utan att skada hela bisamhället. Förr i tiden var det vanligt att skörden innebar att bina dog, men modern biodling är betydligt mer hållbar och varsam mot samhällena. (Föregående sida)

Ekonomiska och ekologiska förutsättningar

Samtidigt har konkurrensen från billigt socker förändrat kontexten för biodlingen. Honung var länge hushållets huvudsakliga sötningsmedel, men med sockrets intåg minskade behovet och binas betydelse för skörden och hela ekosystemet hamnade ofta i skymundan. Numera framhålls dock binas ekosystemtjänster som kanske ännu viktigare än själva honungsproduktionen. Med hoten mot världens bin – från sjukdomar till bekämpningsmedel – har förståelsen för deras oumbärliga roll och behovet av aktiva biodlare vuxit markant.

Genom hela denna utveckling märks ett återkommande tema: binas värde sträcker sig långt bortom honungsburken. Deras arbete med pollinering utgör själva förutsättningen för att vi ska kunna njuta av rikliga skördar, både i våra trädgårdar och i såväl vilda som odlade landskap runt omkring oss.

Föregående sida – Nästa sida

Fler resurser

Du hittar mer inspiration och kunskap om biodlingens betydelse och historia på odla.nu.