Biet
Biet – en underbar företeelse i människans tjänst!
Bin genom historien
Ända sedan urminnes tider har biet varit föremål för människans största intresse, och dess betydelse har i själva verket inte minskat, även om antalet bisamhällen och biodlare i Sverige idag är extremt lågt1. Bin har i generation efter generation varit oumbärliga både i praktiska syften och för att berika människans liv i stort.
Medeltidens bikultur
Redan under medeltiden spelade biet en viktig roll, särskilt tack vare sin förmåga att producera bivax – en oumbärlig råvara för ljus och upplysning, framför allt i kyrkor och katedraler. Inom klostermurarna utvecklades biodlingen som en del av självhushållningen, vilket säkrade ljus till religiösa ceremonier men täckte också de mest grundläggande behoven i de nästan isolerade samhällen som präglade samtiden1.
Honung och bivax – nyttor och symbolik
Under århundradena blev honungen från bina allt mer eftertraktad. Den söta honungen ansågs lyxig, fyllde honungsburkar vid festbord på kungliga slott och blev med tiden också en folksötsak – inte minst när man använde den till att brygga mjöd. Honungens värde var tidvis så högt att den blev en handelsvara för de få utvalda1.
Krigstidens betydelse
En påtaglig renässans för biodlingen kom under andra världskriget, då behovet av sötningsmedel var stort och socker svårt att få tag på. Många – även ovana biodlare – började hålla bin, ibland mer för sockerors sak än för att odla bin på riktigt. På den tiden kunde det vara relativt enkelt att samla in en bisvärm, även om det sades att en svärm ibland var värd lika mycket som ett lass hö – och att ett bi under våren kunde värderas till två öre1.
Biodlingens utveckling och bin i ekosystemet
Biodlingen har genomgått flera tekniska och praktiska förändringar. Tidiga bikupor gjordes av halm och var svåra att skörda från utan att skada bina, medan introduktionen av flyttbara ramar på 1800-talet revolutionerade biodlingen och gjorde det lättare både för biodlare och för bin1. Med tiden har sockret ersatt honungen som huvudsakligt sötningsmedel, vilket påverkade både biodlingens omfattning och hushållens självförsörjning.
Biets nutida roll
Trots minskat antal bisamhällen och biodlare idag inser vi allt tydligare biets betydelse för ekosystem och jordbruksproduktion. Bin är ovärderliga som pollinatörer och deras roll i naturens och matens kretslopp är större än någonsin. Kulturen har heller inte förlorat sitt intresse för bin – i både litteratur, tradition och hushåll är biet fortfarande en symbol för flit, sötma och livskraft1.
"Ända sedan urminnes tider har biet varit föremål för intresse från människans sida... det har sannerligen inte avtagit även om antalet bisamhällen och biodlare i Sverige för nuvarande är extremt lågt."
– Läs mer på Biet – en underbar företeelse i människans tjänst!.
Bin – ovärderliga samarbetspartner
Sammanfattningsvis har bina varit – och förblir – ovärderliga och beundransvärda hjälpande händer i människans historia, vare sig vi blickar bakåt mot klosterkällare och slottsbord eller ser in i framtidens hållbara ekosystem.