Vit jul och gröna granar!
Trender och priser – från 2000-talet till idag
Redan 2005–2006 kunde man se att granpriserna ökade, och denna trend har fortsatt. Idag påverkas priserna starkt av att många svenska julgranar importeras, särskilt från Danmark. Nordmannsgran (även kallad kungsgran) är ofta betydligt dyrare än rödgran, men också populärare tack vare att den barrar mindre och har tätare grenar. Under 2022–2023 har dock priserna stigit ytterligare: en Nordmannsgran/kungsgran kan nu kosta 700-800 kr eller mer, medan en rödgran kan kosta runt 500 kr. Större butiker som Blomsterlandet erbjuder dock ibland billigare granar – exempelvis börjar kungsgran på 299 kr och rödgran på 249 kr, men det finns stor variation mellan olika säljare och orter.
Utöver det klassiska köpet har miljömedvetenheten ökat de senaste åren. Allt fler väljer begagnade plastgranar från second hand-butiker, delvis för att minska klimatpåverkan. Trots detta bedömer Naturskyddsföreningen, i en livscykelanalys, att även om plastgranen används i tio år så slår den inte en vanligen huggen svensk gran när det gäller miljövänlighet.
Omsättningen är också betydande — om vi utgår från ett snittpris på 150 kr och att ungefär 3 miljoner granar säljs i Sverige varje år, innebär det en omsättning på cirka 450 miljoner kronor.
Priser genom tiderna och variation beroende på plats
Julgranssäljarna börjar dyka upp igen, och utanför stormarknader och på torg i hela landet gör sig årets granar redo för nya hem. Till exempel i Umeå kunde man redan 2005 välja mellan Nordmansgran och vanlig gran, och priserna skiljde sig inte så mycket: 200 kr för en vanlig gran, mot 290 kr för en Nordmansgran. Året därpå, 2006, hade priset på rödgran gått upp till 250 kr och Nordmansgran till 320 kr hos samma försäljare. I Gävle såldes under samma period en “vanlig” gran vid en bensinmack för 140 kr, medan ädelgranen gick på 350 kr — ett tydligt tecken på att granpriserna varierat både över tid och beroende på plats.
För den som hellre vill ha en plastgran finns alternativ även där: en 215 centimeter hög plastgran kostade 449 kr, medan en två meter hög variant fanns för 299 kr.
Omsättning och dagens utbud
Utbud och priser anpassas ständigt efter säsong, utbud och efterfrågan samt lokala variationer och importberoende, och samtidigt anpassas utbud och traditioner efter miljökrav, praktiska behov och den moderna konsumentens önskemål.
Hugga själv eller köpa färdig?
Att hugga egen gran är för många en del av jultraditionen — förutsatt att det sker på egen mark eller med markägarens tillstånd. Att ta gran från annans skog är olagligt. Ett extra tips, med Sunes pappa Rudolf i åtanke (från “Sunes Jul”), är att alltid fråga först! Undvik också att ta granar som växer vid myrkanter, då de ofta samlar på sig sumpgaser och kan börja lukta illa när de tinat upp inomhus.
Skogisgranar – en tradition i Stockholm
Sedan över 45 år har jägmästarstudenterna på SLU sålt så kallade Skogisgranar i Stockholm – en jultradition som engagerar både köpare och säljare. Mer om detta hittar du via Skogisgranar.
Skötselråd – så håller din julgran sig fin
För att julgranen ska hålla sig grön och pigg så länge som möjligt finns det flera knep, samlade av SkogSveriges webbredaktion. Hur tar du hand om julgranen? Färska granar är absolut bäst. Tyvärr börjar många odlare avverka sina granar redan i september–oktober, vilket gör det svårare att få riktigt färska exemplar.
När du tar hem granen ska du låta den vänja sig långsamt vid varmare temperaturer — ställ den först i garage, förråd eller farstu ett dygn eller två innan du tar in den i värmen. Stor temperaturskillnad gör att granen snabbt barrar. Vattna rikligt, och placera inte granen vid element eller andra värmekällor. Skär ett nytt snitt i granens fot och se till att vattenbehållaren alltid är fylld, utan tillsatser som socker eller magnecyl; forskning visar att rent vatten är bäst. Enligt amerikanska granforskaren Gary A. Chastagner bör foten rymma minst en liter vatten per 2,5 cm stamdurchmesser. Några svär om att en skvätt whisky gör granen ännu gladare – men vetenskapen förespråkar vanligt vatten.
Ytterligare säkerhetstips hittar du på Julgranssäkerhet.
Råd för lång livslängd på granen
- Låt granen acklimatisera sig successivt.
- Vattna rikligt och håll snittytan färsk.
- Placera aldrig granen invid värmekällor.
- Använd endast rent vatten.
Olika julgranssorter och deras egenskaper
Svensk gran/rödgran (Picea abies)
Vanligast i Sverige, doftar klassiskt julgran, men barrar om den blir torr. Klarar sig ca 1 månad inomhus.
Kungsgran/Nordmannsgran (Abies nordmanniana)
Tålig, tät och barrar i stort sett inte, med mild citrusdoft. Kan klara sig ända till påsk om du sköter den väl.
Blågran/stickgran (Picea pungens)
Mörkgrön, mycket vass barr, doftar inte gran och kan till och med lukta illa enligt vissa, men står sig länge.
Serbisk gran (Picea omorica)
Elegant, tät gran med ljusare, silvrigt barr. Är dock ovanligare i handeln.
Plastgran
Passar allergiker och är doftfri, men är ur miljösynpunkt oftast sämre än en svensk färsk gran, även om du återanvänder den i många år.
För den som vill läsa alla frågor om julgran, rekommenderas SkogsSveriges rika frågelåda.
Julgranens historia – en grön invandrare
Julgranen är en på relativt nytt inslag i hemmen; först i sena 1800-talet blev det vanligt även bland allmogen. Traditionen tros ha spridits från Tyskland redan på 1600-talet, men den första julgranen i Sverige som vi känner till hittades på Stora Sundby i Södermanland år 1741. Ursprungligen var granen främst för “bättre folk” och ställdes ibland på bord eller hängdes i taket — mycket har hänt sedan dess! Numera är julgranstraditionen förknippad med både gamla seder och nya, kommersiella drag.
Många väljer fortfarande den äkta, väldoftande svenska granen, medan andra lockas av plastgranens enkelhet – men vilken variant du än väljer, finns tips och råd att hitta för att göra julen både vacker och säker.
Lycka till önskar Webbredaktionen SkogsSverige!
Läs också: Julgranssäkerhet och Hur tar du hand om julgranen?