Vårt glashus i Skåne!

Lisa Björkman i Skåne har ett annorlunda växthus! För att skapa bästa och mest behagliga miljö för både växter och människor delades växthuset helt enkelt upp i två delar som pekar åt varsitt väderstreck. Här berättar Lisa om växthuset och ger allmänna tips till dig som vill bygga växthus!

När jag såg Lisas växthus blev jag så klart nyfiken

Vilken spännande lösning! Jag fick tillfälle att ställa några frågor och här delar Lisa med sig av sina svar till oss på Odla.nu.

Hur länge har ni haft växthuset?

Växthuset började byggas våren 2008 och vi slutförde arbetet våren 2009 då vi flyttade in och började odla. Sedan dess har huset utvecklats till en oumbärlig plats för både odling och samvaro – ett växthus som verkligen används året runt.

Hur kom ni på idén med att bygga i två delar?

Originalet till mitt växthus såg jag första gången för kanske tio år sedan på Gotland. Våra vänner där hade fått ett växthus ritat av en arkitekt, där muren i viss mån skulle skydda från insyn. Vi köpte ritningarna av arkitekten, som hade tänkt igenom hur man kan utnyttja ett växthus under en längre tidsperiod, bland annat genom en massiv mur som ackumulerar värme och där utrymme för en kamin finns.

Berätta om tanken bakom de båda delarna

Huset består av två enheter med en sextio centimeter bred mur som skiljevägg. Muren är byggd av block i lättbetong och är ihålig i kärnan, men väger trots det dryga tio ton – vilket gör den till en utmärkt värmeackumulator. Själva muren har två öppningar: den ena fungerar som passage mellan de båda enheterna, och i den andra har vi placerat en kamin.

Växthuset ligger på en äng intill våra bohus med underbar utsikt över fälten. Den södra delen används för odling och badar i sol hela dagen, medan den norra blir en naturlig plats för umgänge med vänner. Tack vare muren blir det varken för varmt eller för kallt; under kyliga kvällar eldar vi i kaminen, vilket förlänger säsongen betydligt. På odlingsdelen har vi en köksbänk med diskho, indraget vatten och avlopp, något som verkligen förenklar vardagen. Huset står på en betongsula och har grå klinkergolv, samt nätdörrar på båda sidor för att hålla objudna gäster ute och samtidigt ge bra ventilationsmöjligheter. Detta röda växthus blev snabbt ett naturligt rum för både växter och människor, oavsett årstid.

Har du bra tips till andra som vill bygga?

Det är lätt att underskatta hur snabbt temperaturen stiger i ett växthus, även vid låg sol. När vi beställde tak och fönster, valde vi kanalplast istället för glas. Kanalplast ger god isolering både mot värme och kyla, och hanterar höga snölaster – något vi verkligen uppskattat särskilt efter några kraftiga vintrar i Skåne. Dessutom slipper man skarvar längs taket, eftersom kanalplast kan levereras i hela takets längd till skillnad från glas, som sällan finns i så stora mått. Skarvar mellan glasrutor samlar lätt på sig gröna alger, något som både kan se tråkigt ut och vara svårstädat.

Vi prioriterade också att kunna röra oss obehindrat i så stor del av växthuset som möjligt. Vi valde därför en specialhöjd till högre kostnad, men det har vi aldrig ångrat – möjligheten att gå raklång ger helt annan användbarhet.

För att ventilera huset effektivt har vi valt fönster på ena kortsidan, samt dubbla dörrar och en nätdörr på motsatt sida. Nätdörren skyddar mot djur och insekter men släpper in frisk luft. I ett av de tre takfönster som finns per husdel har vi satt en temperaturstyrd fönsteröppnare. Det är en billig men mycket smart lösning för att hålla nere temperaturen varma dagar, och det sparar oss många vändor ut i växthuset. Ofta krävs maximal ventilation under högsommaren - då är både takfönster, gavelventiler och nätdörrar nödvändiga.

Ytterligare en detalj är kaminen i muren, vars rökkanal är dragen genom murens hålrum. På så vis får vi en värmekälla för samvarosidan under kyliga kvällar, samtidigt som murens stora massa maganiserar värme. Ett tips är även att isolera under den gjutna golvplattan för ytterligare klimatanpassning. För fler tips om materialval hittar du inspiration i Tidlöst tegel i hälsoträdgården.

Slutligen råder jag att alltid stämma av med kommunen kring bygglovsfrågor, även om området inte omfattas av detaljplan. Vi valde att ansöka om bygglov för att slippa framtida problem och det visade sig vara rätt beslut – processen blev både trygg och noggrann med hjälp av kommunens sakkunniga.

Vad odlar ni just nu?

I växthusdelen odlas alla växter i baljor och hinkar på rullbrädor, vilket gör det enkelt att flytta runt och byta ut jord. Just nu har vi flera sorters tomater, gurka, melon, chili, paprikor, basilika, rosmarin, kryddtagetes, gojibär, physalis och även en klättrande spenatsort – alltid roligt med nya växtutmaningar! På samvarosidan prunkar pelargoner, passionsblommor och bougainvillea, vilket ger en härlig och inspirerande miljö.

Katarina Kihlberg ställde frågor.
Lisa Björkman svarade och bidrog med bilder.

Läs gärna vidare om inspirerande materialval i Tidlöst tegel i hälsoträdgården där det finns fler tankar kring hållbara lösningar och design för trädgård och växthus.