Vårt glashus i Skåne!
När jag såg Lisas växthus blev jag så klart nyfiken. Vilken spännande lösning! Jag fick tillfälle att ställa några frågor och här delar Lisa med sig av sina svar till oss på Odla.nu.
#Hur länge har ni haft växthuset?#
Växthuset började byggas våren 2008 och vi slutförde arbetet våren 2009 då vi flyttade in och började odla.
#Hur kom ni på idéen med att bygga i två delar?#
Originalet till mitt växthus såg jag första gången för kanske tio år sedan på Gotland. Våra vänner där hade fått ett växthus ritat av en arkitekt och där muren i viss mån skulle skydda från insyn. Vi köpte ritningarna av arkitekten som tänkt igenom hur man kan utnyttja ett växthus under en längre tidsperiod genom en massiv mur som ackumulerar värme och där det även finns utrymme för en kamin.
#Berätta om tanken bakom de båda delarna#
Huset består av två enheter med en sextio centimeter bred mur som avdelare. Muren är byggd av block i lättbetong och är i kärnan ihålig. Trots detta är den totala vikten förvånansvärt hög och uppgår till dryga tio ton vilket gör den till en fin värmeackumulator. Muren har två öppningar, den ena är passage mellan de båda enheterna och i den andra öppningen står en kamin.
Vi odlar växter i den del som ligger i söder och i den norra delen ”odlar” vi våra vänner. Huset är placerat på en äng som gränsar till våra bohus. Utsikten är underbar över fälten. Morgonsol och kvällssol kommer in på vänsidan och tack vare muren blir det inte för varmt och vid kalla kvällar eldar vi i kaminen. På växthusdelen skiner solen hela dagen och våra krukodlade grönsaker frodas. Där finns också en köksbänk med diskho och indraget vatten med avlopp. Huset står på en betongsula och golven är täckta med grå klinker och dörrarna på båda sidor har nätdörrar. Vårt vackra röda växthus har blivit ett hus för alla årstider med grönsaker, blommor och vänner.
#Har du bra tips till andra som vill bygga?#
Det är lätt att glömma bort hur varmt det blir i ett växthus även vid blygsamt solsken. Vi hade litet tur och kanske tänkte vi till då vi skulle beställa tak och fönster i de två växthusdelarna. I taken valde vi kanalplast istället för glas. Den isolerar ganska bra både mot värme och mot kyla samt att kanalplast kan bära höga snölaster vilket vi i Skåne fått erfara de senaste vintrarna. Dessutom kan man få kanalplast i hela takets längd och slipper fula skarvar som krävs om man väljer glas. Glas kommer inte i tillräckligt långa längder. Skarvarna mellan glasrutorna fylls snabbt med gröna alger som är svåra att tvätta bort.
För oss var det också väsentligt att vi kunde gå raka i så stor del av växthuset som möjligt. Vi valde en därför specialhöjd till en högre kostnad vilket vi aldrig har ångrat!
För att kunna vädra ut till lagom temperatur så har vi valt att ha fönster på en kortsida och förutom dörr på motsatta sidan även ha en nätdörr. Med nätdörren slipper man ju objudna gäster dessutom.
I ett av de tre takfönster som finns på båda växthusdelarna har vi satt in en temperaturstyrd fönsteröppnare och det är ju ingen dyr sak. Det är en nödvändighet för att få ner temperaturen i växthusdelen under varma dagar och sparar oss många steg då det krävs mindre spring för att kontrollera att växterna inte har det för varmt.Ofta räcker det inte under sommaren med bara att takfönstren öppnas utan där kommer fönster på kortasidan och nätdörrarna in för att få den utluftning som behövs.
För att förlänga säsongen för ”uteliv” finns också en kamin i en öppning i muren som framgår av bilderna och rökkanalen är då dragen i murens hålrum. Muren ackumulerar som sagt värme och dessutom har vi isolering under det gjutna golvet.
Ett sista positiv erfarenhet är att vi rådfrågade kommunens plan- och byggavdelning hur vi skulle förfara med bygglov. Där vi avsåg placera växthuset låg utanför ”detaljplanerat område” så egentligen kanske vi inte behövde bygglov som vi uppfattade saken. Dock för framtiden var det nog ändå klokt att lämna in bygglovsansökan vilket naturligtvis kostar. Väl värt varje krona visade det sig då kommunen kom ut med två herrar som mätte ut exakt och dessutom vägde av för plattan som skulle gjutas! Vi fick applåder av dem som skulle gräva, lägga dränering, fylla ut med grus, isolera och gjuta!
#Vad odlar ni just nu?#
Alla växter i växthusdelen odlas i baljor och hinkar placerade på rullbrädor så att de är lätta att flytta runt. Mycket praktiskt visar det sig. Inga tunga lyft och lätt att rulla ut då jorden skall bytas.
Just nu växer flera sorters tomater, gurka, melon, chili, paprikor, basilika, rosmarin, kryddtagetes, gojibär, physalis och en spenatsort som klätterväxt. Roligt att pröva några nya växter också. På andra sidan, som är till för umgänge, finns en rad av pelargonior, passionsblommor och en bougainvillea.
Katarina Kihlberg ställde frågor. Lisa Björkman svarade och bidrog med bilder.
Läs också Tidlöst tegel i hälsoträdgården