Varför odla ekologisk

Sammanfattning: Varför odla ekologiskt? (Uppdaterad 2024)

Att odla ekologiskt, alltså att använda metoder i samklang med naturen utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, har blivit allt viktigare i en tid av ökande miljökriser, växande befolkning och oro kring matens kvalitet och ursprung. Redan 1997 lyfte Göran Lindeberg och andra odlare vikten av dessa frågor i Odlaren nr 1, 1997, och argumenten är idag ännu mer aktuella med både ny forskning och ökad medvetenhet om hållbarhet.

Viktiga argument för ekologisk odling

1. Från kemikaliejordbruk till samspel med naturen

Många odlare är vana vid att förlita sig på konstgödsel och bekämpningsmedel för att maximera sina skördar, men forskning och erfarenhet visar att man ofta uppnår minst lika bra resultat – ibland till och med bättre skördar – när man litar mer på naturens egna processer. Som Göran Lindeberg uttrycker det: "Det är inte helt enkelt att psykologiskt lämna en invand teknik [...] Och så får man bättre skörd genom att överlämna det mesta till naturen." (Källa)

2. Ekologi och Agenda 21 för mänsklighetens framtid

De stora globala satsningarna på ekologi, hållbarhet och Agenda 21 är nödvändiga för mänsklighetens överlevnad. Befolkningen ökar snabbt – till år 2025 förväntas vi vara 8,5 miljarder människor. Den gamla gröna revolutionens fokus på konstgödsel har lett till miljöproblem som försaltade jordar, torrlagda floder och minskad grundvattennivå. Framtiden kräver småskaligt, resurssnålt jordbruk där vi återför näringsämnen och hushållar med resurser (läs mer).

3. Återvinning av förlorad kunskap

Decennier av kemikaliebaserat jordbruk har medfört att mycket gammal ekologisk kunskap tappats bort. Nu behövs denna återigen, samtidigt som dagens forskning ofta är oförberedd på subtila effekter av naturliga metoder. Det är viktigt att sprida kunskapen vidare – särskilt till yngre generationer – och att förändra samhällets resursslöseri till ett mer kretsloppsbaserat tänkande.

4. Matens kvalitet och näringsinnehåll

Industriellt odlade grönsaker får ofta snabb tillväxt i näringslösningar med ett begränsat antal ämnen, vilket innebär att de saknar många viktiga mineraler som naturligt finns i jord. Dessa spårämnen är betydelsefulla för vår hälsa, bland annat i arbetet mot allergier och välfärdssjukdomar (källa och exempel). Forskning pekar även på sambanden mellan miljögifter/kemikalier och till exempel fertilitetsproblem.

5. Praktiska resultat

Mångåriga erfarenheter visar att ekologisk odling med kompost, gräsklipp, täckodling, urinåterföring och naturlig bekämpning kan ge lika stora – eller till och med fördubblade – skördar utan konstgödsel och kemikalier. Lindebergs erfarenheter från Skansen visar på både prisbelönt skörd och stigande konsumentintresse för ekologiskt (läs mer).

6. Stärkt biologisk mångfald och ett levande ekosystem

Ekologisk odling gynnar maskar, nyttodjur och mikroorganismer. En trädgård i balans behöver färre externa insatser mot skadedjur, gynnar hotade arter och stärker ekosystemet lokalt. Odlingssättet blir en viktig del i att skapa reservat för biologisk mångfald i ett storskaligt förändrat landskap.

7. Att sluta kretsloppet och minska övergödning

Genom att återföra näringsämnen, till exempel via urinåtervinning och kompostering, minskar vi förlorat näringsläckage till haven. Det är en grundbult för att nå ett långsiktigt hållbart matsystem.

Forskning och nutida myndighetsstöd

Modern svensk och internationell forskning ger idag ytterligare belägg för de argument som lyftes i Odlaren 1997:

Biologisk mångfald

Ekologiska marker har i snitt omkring 30% rikare artmångfald. Särskilt gynnade är pollinatörer och nyttodjur, vilket ger bättre ekosystemtjänster.

Renare mat och vatten

Ingen användning av syntetiska bekämpningsmedel betyder mindre rester i maten och mindre risk för förorening av grundvattnet.

Kretslopp och hållbarhet

Ekologiska system bygger på långsiktig markbördighet, kolinlagring och cirkulär resursanvändning – viktiga för att klara framtida klimatutmaningar.

Djurvälfärd

Ekologiska regler säkerställer mer utevistelse, naturligt foder och hälsosamma miljöer för djur.

Utmaningar och möjligheter

Ekologisk produktion ger ibland något lägre avkastning per hektar jämfört med intensiv konventionell odling men erbjuder i gengäld långsiktig markhälsa, mindre sårbarhet, och större ekologisk hållbarhet. För att öka tillgången behövs mer kunskap, ekonomiska incitament och ett samhälleligt skifte från "slöserimentalitet" till resurshushållning.

Möjligheterna är stora: Fler utbildningar, studiecirklar och spridning av kunskap kan förändra både attityder och metoder. Konsumenters ökande efterfrågan driver utvecklingen framåt – men politiken och handeln måste också underlätta omställningen.

Slutsats

Att odla ekologiskt innebär:

Ett aktivt bidrag till hållbar matproduktion
Mer näringsrik och giftfri mat
Ökad biologisk mångfald och friskare ekosystem
Stärkt kretslopp och mindre miljöbelastning
En väg till matsäkerhet och global resiliens

Vägen framåt handlar inte om att gå tillbaka till "gamla tider", utan om att vidareutveckla och anpassa både kunskap och teknik för framtidens verkliga hållbara jordbruk.

Vill du läsa mer om resan från konventionell till ekologisk odling och få handfasta råd? Läs Göran Lindebergs egna berättelse och tips i denna utdrag ur "Odla ekologiskt" eller på odla.nu.

Senast uppdaterad: juni 2024