Takträdgårdar i den moderna staden
Text och bild: Fredrik Rubin
Snön lyser av solens strålar, våren 2013 vilar där under men tycks aldrig släppas fram av vinterns ihärdiga grepp. Uppe på nordens största köpecentrum Emporia i stadsdelen Hyllie i Malmö breder en enorm takträdgård ut sig under snön.
Det rör sig om en takyta på motsvarande 27 000 kvadratmeter av vilka 24 000 kvadratmeter utgörs av grönytor. Wingårdh Arkitektkontor har utformat byggnationerna medan landskaps- arkitektfirman Landskapsgruppen har stått för takträdgårdens utformning.
För lite växter i våra städer
Som konsult i projektet sågs Louise Lundberg vara inblandad i alla moment i takträdgårdens utformning, faktum är att takträdgården kommit att bli hennes ögonsten. Med sin erfarenhet, bland annat från att ha varit intendent vid Augustenborgs botaniska takträdgård i åtta år, är hon en av landets verkliga experter. Louise Lundberg menar att många av städernas inbyggda miljöproblem beror på för lite växter och förlusten av dess ekosystemtjänster.
− Växterna tar hand om vatten, filtrerar, ger syre, blir bostad till djur och balanserar temperaturen. I staden har vi under väldigt lång tid tänkt att man klarat sig utan växter och ersatt med sten, tegel och asfalt. Då går vi miste om den reglering av temperaturen som växterna sköter, vi får alltså extrema temperaturer. Samtidigt får vi buller då vi har för många hårda ytor som bara skapar eko och för lite mjuka ytor som dämpar ljudet. Vi får även föroreningsproblem när vi inte har något som filtrerar föroreningarna, istället fastnar de i våra lungor som blir den bästa filtreringen de får.
Då vi blickar ut över takparken ser de enorma ytorna inte mycket ut för världen, snön täcker i stort sätt all den växtlighet som finns. Det är ett böljande landskap som skapats var fläktrum och förråd byggts in i en bädd av jord. Louise Lundberg förklarar att det inte minst är jordmassornas och växtlighetens förmåga att ta tillvara på vatten som är den verkliga vinsten med gröna tak.
− På kullarna har vi det som kallas för sedumvegetation med ett jordlager på 3-5 cm. Det lyckas ta hand om hälften av allt regn som faller på ett år. Gräsmattorna ligger på en bädd av 15 centimeter jord som tar hand om enormt mycket mer vatten. Samma sak där de höga perenna gräsen växer med 25 cm jord och där småträden och buskarna står är det 1 meter jord. Ju mer jord du har ju mer av regnvattnet kan jorden och växtigheten absorbera. Vi hade forskning på det i Augustenborg där 5 cm jorddjup hade en 50 % reduktion. På de ytor som hade mellan 10-20 cm jord tröttnade forskarna på att mäta, de fick så lite att mäta att det var meningslöst att bedriva forskning på det.
Sedum vanligast på tak
Det är just sedumvegetation som är den allra vanligaste sortens växtmatta att odla på svenska tak. Sedumvegetationen och mossan skapar en lätthanterbar växtlighet som nästan helt undgår ogräs, underhållet blir minimalt.
Men om sedumvegetationen är den allra vanligaste sortens takvegetation vore det konstigt om det endast var denna sort som förekom på landets märkvärdigaste gröna tak. På frågan om vad besökaren kan förvänta sig när våren väl kommer visar det sig att det rör sig om allt från blommor till buskar och träd.
− Där det är 8 cm jorddjup har vi bland annat inflikat timjan, blåklockor och lite andra lågväxta örter. Det som blommar här är blåklockorna som blommar länge liksom timjan när den väl kommer igång med sin relativt kort period. Och sedan pärleternell som blommar länge. Här har vi även satt ner lökväxter vilket jag är väldigt spänd på att se hur det kommer att bli. Vi har satt i krokus, botaniska tulpaner, våriris och någon alium. På nästa snäpp upp har vi 25 cm jord där vi bland annat har perennytor med tuvrör, rölleka, jättenattljus, backsippa, blodnäva och krypflox som blommar i lila, säger Louise Lundberg.
Växtlådor för gröna upplevelser
Emporias takträdgård har även förskaffats på två specialplatser var av ett område med större odlingslådor placerats ut. Tanken är att man här ska komma verkligt nära naturen.
− Dels så finns sådana som jag som älskar växter och vill pilla på dem. Även små barn som vill stoppa saker i munnen för att uppleva det hela. Därför skapade vi växtlådor där smultron och allehanda kryddor odlas i 25-30 cm jord. Så fort våren visar sig mer ordentligt kommer vi att plantera persilja, citronmeliss, gräslök, mynta och allt möjligt. Poängen med takträdgården är att allt ska vara handikappanpassade, därför skulle även växterna handikappanpassas så att man kan komma riktigt nära.
Plats för insekter
Mest märkvärdigt är emellertid den plats som ser minst märkvärdig ut, en plats som kommer att vara tämligen skräpig och ogräsig. På en mer undanskymd del av takträdgården har olika fält skapas med en lång rad jordtyper och jordtjocklek, här ses även gamla äppelträd ha placerats på marken.
Louise Lundberg berättar att poängen med denna plats är att småkryp och insekter ska etableras.
− Det här kan kallas för ruderatmark alltså den typ av mark som återfinns vid rivningstomter, industrimark och banvallar. Platser där människor stör och ändrar men där naturen sedan smyger in. De här ytorna håller på att försvinna i våra städer för vi bygger på all tillgänglig mark och vi snyggar till för mycket. Det finns inte så mycket plats kvar där naturen kan göra som den vill. Då försvinner vissa arter som tycker om det här, både fågelarter, småkryp och växtarter.
− Vi har lagt upp förutsättningarna så får naturen göra sitt, jag tror att här kommer att vara små björkar även om de inte kommer växa sig stora, avslutar Louise Lundberg.