Takträdgårdar i den moderna staden

På senare tid har det talats allt mer om gröna tak, mossa ses pryda byggnader lite varstans. För att ta reda på vilka fördelarna med denna växtlighet är bestämdes träff med Louise Lundberg från Grönare Stad AB. Platsen? Sveriges största takträdgård förstås.

För lite växter i våra städer

Louise Lundberg, en av Sveriges ledande experter inom gröna tak och tidigare intendent vid Augustenborgs botaniska takträdgård, har varit djupt involverad som konsult genom hela projektet. För henne har Emporias takträdgård blivit ett hjärteprojekt, som tydligt visar på hur kritisk växtlighet är i våra alltmer förtätade stadsmiljöer. Hon menar att många av de problem vi ser i dagens urbana miljöer – som värmeöeffekter, buller och föroreningar – har sin grund i bristen på växter och förlusten av naturens egna ekosystemtjänster.

– Växterna hanterar dagvatten, filtrerar luft, producerar syre och skapar livsmiljöer för djur. Vi har under lång tid ersatt grönytor med sten, tegel och asfalt, men då går vi miste om växtlighetens temperaturreglerande effekt. Resultatet blir extrema temperaturer, ökade bullernivåer eftersom hårda ytor bara skapar eko, och mer föroreningar som istället fastnar i våra lungor när växterna inte finns där för att filtrera, säger Louise Lundberg.

När man blickar ut över den vintervilande takparken ser man mest ett snötäcke, men under ytan döljer sig en böljande landskapsform där installationer som fläktrum och förråd är inbyggda i jordmassor. Just jorddjupet och växtlighetens vattenhanteringsförmåga är centrala vinster med gröna tak.

Vattenhantering på taket

– På kullarna har vi sedumvegetation med 3–5 cm jord, vilket tar hand om runt hälften av all årlig nederbörd. Gräsmattor med 15 cm jord absorberar betydligt större mängder vatten, och perennytor med 25 cm jord likaså. Under buskar och småträd finns hela 1 meter jorddjup, vilket maximerar vattenupptaget. Vi såg i forskningen på Augustenborg att redan 5 cm jord ger 50 % reduktion av dagvatten. Mellan 10 och 20 cm jord blev vattenavrinningen så låg att forskarna knappt kunde mäta den, berättar Lundberg.

Sedum vanligast på svenska tak

Sedum är den absolut vanligaste växttypen på gröna tak i Sverige tack vare dess tålighet och minimala underhållsbehov – den konkurrerar effektivt ut ogräs och klarar varierande klimat. Men Emporias takträdgård har betydligt mer att erbjuda än bara sedum. När våren väl kommer, förvandlas ytan till en mångsidig park med allt från lågväxta örter till buskar och träd.

Variation av växter

– Där vi har 8 cm jorddjup finns till exempel timjan, blåklockor, pärleternell och flera andra låga örter. Lökväxter som krokus, botaniska tulpaner, våriris och allium ger extra färg. I ytor med 25 cm jord växer perenner som tuvrör, rölleka, jättenattljus, backsippa, blodnäva och krypflox, som blommar vackert i lila toner, säger Louise Lundberg.

Växtlådor för gröna upplevelser

För en ännu mer påtaglig naturupplevelse har två speciella platser med större odlingslådor anlagts. Här kan besökare, barn som vuxna, verkligen komma nära växterna och uppleva dem med alla sinnen.

– Det finns de som verkligen vill pilla på växter, och små barn som gärna stoppar saker i munnen. Därför skapade vi växtlådor med smultron och olika kryddor i 25–30 cm djup jord. Så snart våren kommer planteras ytterligare växter som persilja, citronmeliss, gräslök och mynta. Tillgängligheten har varit ledord – alla ska kunna komma riktigt nära växterna, även besökare med olika rörelsehinder.

Plats för insekter och ökad biologisk mångfald

Mest unikt är kanske ett område i takparken som vid första anblick ter sig skräpigt och vilt. På denna undanskymda plats har olika jordtyper och tjocklekar skapats och gamla äppelträd placerats ut. Området efterliknar så kallad ruderatmark – typiska miljöer på rivningstomter, industrimark och banvallar, där naturen långsamt tar tillbaka marken efter människoingrepp.

Ruderatmarkens roll i staden

Enligt Louise Lundberg försvinner dessa viktiga biotoper allt snabbare i moderna städer då vi bygger på all tillgänglig mark och "snyggar till" miljöerna. Just här kan ovanliga arter av fåglar, insekter och växter annars finna ett hem.

– Vi har förberett förutsättningarna, sedan får naturen göra sitt. Jag är säker på att små björkar och annan spontan vegetation kommer dyka upp, även om de aldrig blir så stora, avslutar Louise Lundberg.

Takträdgårdens sociala och ekologiska värde

Emporias takträdgård är inte bara en teknisk lösning för bättre dagvattenhantering och minskad värmeöeffekt – den erbjuder också Malmöborna en oas för rekreation, odling och naturupplevelser mitt i det urbana landskapet. Utsiktsplatser och sittytor, liksom handikappanpassade zoner och växtlådor, gör platsen inkluderande och ökar människors välbefinnande. Ett exempel på hur stadsodling och grön infrastruktur kan samverka finner du bland annat i Slottsträdgård med inspiration i fokus.

Med sitt varierade växtval, avancerade uppbyggnad och fokus på ekologiska tjänster visar Emporias takträdgård vägen för framtida gröna satsningar i stadsmiljö. Här kombineras minskad dagvattenbelastning, förbättrad temperatur- och ljudreglering, ökad biologisk mångfald och tillgängliga rekreationsytor – för en mer hållbar och trivsam stad.