Småplantor på gång

Nu börjar ett pysselgöra, med allt som hör frösådden till. Ska det till exempel toppas eller ej under förkultiveringens gång? Småplantor av sommarblommor (annueller) toppas ibland för att bli välförgrenade och buskiga. Man nyper bort topp och de översta bladen just ovanför ett blad eller bladpar.

Toppning – när och varför?

Men toppning är inte något som ska göras generellt, och man ska ha klart för sig att det fördröjer blomstarten med 2–3 veckor.

Information om huruvida toppning bör göras eller inte kan (och borde) ibland finnas på fröpåsen – men det är långt ifrån säkert att den finns där, eller att odlaren har tillgång till fröpåsen då det är dags att fatta beslut. Även böcker och kataloger kan sakna dessa uppgifter för specifika arter och sorter. I dessa fall är det värdefullt att själv experimentera och föra anteckningar. Det brukar ändå alltid finnas några extra plantor att använda som försöksobjekt. Genom att prova sig fram upptäcker du vad som fungerar bäst för just din odling och dina aktuella sorter.

Liten topp-lista – blommor och kryddväxter som kan toppas

En genomgång av bland annat Weibulls yrkesodlarkatalog och boken "Nordiskt ljus och italiensk hetta" visar att följande prydnadsväxter och annueller kan eller bör toppas under förodlingstiden – men exakt när och om det är lämpligt beror ofta på art och sort:

pelargon (Pelargonium), petunia (Petunia), fuchsia (Fuchsia), tvillingsporre (Diascia), feberträd (Eucalyptus), grusnejlika (Gypsophila), ampelskära (Bidens), nierembergia (Nierembergia), praktportlak (Portulaca), husarknappar (Sanvitalia), palettblad (Solenostemon), parakrasse (Acmella), cigarettglöd (Cuphea), buskincarvillea (Incarvillea), eldkrona (Lantana), buskveronika (Hebe), luktärt (Lathyrus), bladmynta (Perilla, även kryddväxt), grå helgonört (Santolina), femtunga (Scaevola), trädgårdsverbena (Verbena x hybrida), nemesia (Nemesia), kapaster (Felicia amelloides), sommarflox (Phlox), sommarhalsört (Trachelium), daggsalvia (Salvia farinacea).

Alla dessa arter odlas inte från frö; vissa köps som sticklingar eller småplantor. Dessa är ofta mycket tacksamma att toppa när plantan etablerat sig ordentligt. Detta stimulerar plantan att bli fylligare och utveckla fler blomstjälkar eller blad, vilket resulterar i rikligare blomning eller frodigare växtsätt.

Toppning av kryddväxter och undantag bland grönsaker

När det gäller grönsaker är det sällan aktuellt att toppa – undantaget är vissa kryddväxter. Kryddväxterna kan med fördel toppas redan som små, och det är något man fortsätter med under sommaren då toppning och bladnypning också är ett naturligt sätt att skörda, till exempel basilika, mejram, sommarkyndel och rosmarin. För dessa växter gäller också att smaken vanligtvis försämras när plantan går i blom, så att fördröja blomningen är ofta önskvärt.

Putsa – ett viktigt sommargöra för maximal blomning

I den löpande skötseln av annueller under sommaren ingår att rensa bort vissna och överblommade blommor – en insats vi ofta kallar att "putsa". Genom putsning håller sig plantorna fräschare, men framförallt stimuleras fortsatt och riklig blomning. En annuell växts syfte är att bilda frö – och när den uppnått det minskar ofta blomningen. För att istället uppnå så lång och tät blomning som möjligt gäller det alltså att ta bort de vissna delarna innan de hinner sätta frö. Klipp av blomman, eller ibland hela utblommade blomställningen, en bit ner där nya skott redan är på gång – då undviker man även att fula, spretiga stjälkar blir kvar.

Det är långtifrån alla sommarblommor som nödvändigtvis måste putsas för att hålla sig fina, men det lönar sig definitivt för växter som krasse, luktärt, lejongap, ringblomma, sommaraster, rosenskära, nemesia, sommardahlia, pelargon, sommarflox, stor tagetes (Tagetes erecta), sammetstagetes (T. patula) och palettblad (som odlas främst för bladverkets skull och helst inte ska låtas blomma alls). Se också Trädgårdsaktuellt från Hemträdgården 3 av Eva Wirén för fler råd kring växtskötsel under säsongen.

Vissa annueller, som exempelvis zuluaster (Felicia heterophylla) och gyckelblomma (Mimulus), blommar i flera etapper och kan behöva putsas efter första blomfloret för att på så vis blomma om rikligare. Men det ligger längre framåt sommaren – först ska fröna gro!

Praktiska råd och tips: Så lyckas du med toppning och putsning

Att toppa växter innebär att man tar bort toppskottet för att stimulera plantan till att bilda fler sidogrenar eller bladpar. Följden blir ofta tätare, mer kompakta och välförgrenade plantor, vilket kan ge både fler blommor och mer bladskörd. För många kryddväxter, särskilt basilika, är detta också ett sätt att fördröja blomningen och därmed bibehålla smak och skördekvalitet längre.

Fördelar

Plantan får ett tätare växtsätt med fler blommor/blad.
Förlänger och rikare blomning på många annueller och krukväxter.
Smaken hos många kryddväxter bibehålls bättre när man toppar regelbundet.
Såväl småplantor, sticklingar som etablerade växter kan med fördel toppas.

Nackdelar att tänka på

Toppning fördröjer blomningen med 2–3 veckor.
Inte alla växter svarar positivt – särskilt vissa känsliga eller långskottiga sorter kan reagera negativt.
Information om toppning kan saknas på fröpåsar och i litteratur; egna försök är ibland nödvändiga.

Praktisk erfarenhet, och viss forskning, visar att toppning av till exempel palettblad kan öka antalet sidoskott markant och ge upp till 30% tätare bladverk än om man låter plantan växa utan beskärning.

Slutsats

Toppning är en enkel och effektiv teknik för att stimulera buskigare och mer blomvilliga sommarblommor och kryddväxter – förutsatt att man inte har för bråttom med blomningen. Om du är osäker, experimentera med några av dina plantor och dokumentera resultaten. Och glöm inte att putsning av överblommade blommor under säsongen ofta är avgörande för att förlänga blomningen maximalt. Se även Trädgårdsaktuellt från Hemträdgården 3 av Eva Wirén för ytterligare inspel kring skötsel och växthälsa.