Gå direkt till innehållet
Fraktfritt från 699 kr
Vi har levererat växter och tillbehör sedan 1998
InspirationForum
Kassan

Sjuka fruktträd

Det finns mycket som kan störa friden i äppel- och päronlunden och hälla smolk i glädjebägaren! I den här artikeln går jag igenom de vanligaste sjukdomarna och skadedjuren som kan drabba äppel- eller päronträden.

Av Sylvia Svensson

Jag får många frågor från förtvivlade fruktträdsägare som hittar odjur och annat elände som drabbat deras äppel- och päronträd. Jag berättar här om ett antal av de vanligaste sjukdomarna och skadedjuren som drabbar våra fruktträd.

Svamp, virus och andra skador

Frostskador kan inträffa både när äppelträden blommar på våren eller på karten eller frukterna på hösten. I det förstnämnda fallet får man kanske inga frukter alls. En tidig höstfrost kan orsaka missbildade äpplen på olika sätt.

Korkrost uppträder som strimmor från ”flugan” till skafthålan och som fläckar runt ”flugan”. På bilden ses äpplen som drabbats på hösten. Korkrost kan dock uppträda av många andra orsaker, så den är ingen pålitlig markör för just frosten.

Glasighet uppträder om det regnat mycket och trädet tagit upp mycket vatten för snabbt. Cellerna vattenfylls och sprängs sönder. Hos vissa sorter kan glasighet även uppträda vid hög temperatur med kraftig tillväxt. För dessa sorter kan minskad kvävegödsling och måttlig beskärning hjälpa mot problemet.

Pricksjuka är vanlig om det har varit torrt på försommaren. Pricksjuka orsakas ofta av obalans i näringsämnena kalcium, kalium, magnesium. God och jämn vattentillgång och balanserad gödsling kan hjälpa.

Fruktröta, lagringsröta, Gloesporium-rötor. Gloesporium är det gamla namnet på tre olika svampar som orsakar rötor, men det finns fler rötsvamparter som numera har egna namn. Olika äppelsorter drabbas olika hårt. För lite kalcium och för mycket kväve gynnar rötangreppet, så tänk på att det finns mycket kväve i gräsklipp. Svampen finns i fruktträden i angripna delar och blossar upp vid lagring eller redan på trädet. Frukter med rötor kan inte sparas utan måste användas genast.

Fruktmögel, gul monilia är vanligt förekommande. På bilden ses olika stadier. Angreppet kan orsakas av insekter, skorv, hagel med mera och har blivit vanligare när tidigare tillåtna svampmedel har förbjudits. Det är viktigt att inte låta så kallade fruktmumier hänga kvar eller ligga under fruktträdet, det är i dessa och i de nedfallna bladen som svampen övervintrar. Gallra karten om de sitter för tätt så att frukten inte smittar varandra.

Stensjuka, stencellsjuka orsakas av virus, stinkflystick eller borbrist. Det är vissa päronsorter som drabbas särskilt lätt av virus, till exempel ’Greve Moltke’. Mot detta är det enklaste att endast plantera certifierade E-plantor.

Päronskorv, Venturia pirina och äppleskorv, Venturia inaqualis, orsakar mycket skador på våra fruktträd. Frukterna svartnar, spricker upp eller får fula fläckar, bladen får fläckar och blir buckliga. Svampen övervintrar i nedfallna blad så det är viktigt att städa på hösten. Den kan dock också övervintra som grenskorv och då angrips bladen redan tidigt på våren.

Vissa äldre fruktsorter är mer mottagliga för skorv, men förädlingsarbete gör att det kommer nya, resistenta sorter. Tyvärr kan resistensen brytas ner även på dessa eftersom det finns så många olika skorvsvampar. Odla motståndskraftiga eller resistenta äppelsorter som ’Aroma’, ’Fredrik’, ’Katja’, ’Mio’, ’Discovery’, ’Santana’, Rubinola’ och ’Filippa’ och päronsorter som ’Göteborgs Diamant’, ’Conference’ och ’Carola’ samt städa noga på hösten så kanske de kan klara sig hyfsat. Upprepade svavelsprutningar kan annars användas, främst i yrkesodling.

Päronrost orsakas av svampen Gymnosporangium fuscum som är en värdväxlande rostsvamp som på vissa ställen i Sydsverige gör det omöjligt att odla päron. Bladen får orangegula fläckar och spetsiga utskott och det kan bli tidigt bladfall. Svampen värdväxlar med vissa trädgårdsenar som sävenbom, blyerts-en, himalaya-en och kinesisk en. På våren ses gulbrun gelerost med päronrostens vintersporer på enarna och vid fuktigt väderlek sprids dessa med vinden till päronträden och angriper i första hand bladen. Det är svårt att värja sig mot päronrost eftersom det nästan alltid finns mottagliga enar inom säkerhetsavståndet på cirka 500 meter. Har du mottagliga enar i grannskapet, tala med dina grannar så kan de hjälpa till att hålla päronrosten borta från er alla.

Fruktträdskräfta, Neonectria galligena är en allvarlig svampsjukdom på ett flertal fruktträd och även andra lövträd. I barken syns skrovliga, insjunkna partier som ibland kan nå runt hela grenen och strypa denna. Även frukterna kan få bruna rostfläckar. Svampen går in via olika sår på barken under fuktigt väderlek, sporer finns nästan alltid i luften.
Vad man kan göra är att försöka gallra bort de angripna grenarna snarast. Odla bara friska sorter och ha väldränerad jord så att vatten inte blir stående vid trädet. Överdriv inte kvävegödsling. Bind upp trädet så att inga sår uppstår vid snören.

Skadedjur

Olika fjärilslarver som frostmätare, nattflyn, knoppvecklare med flera kalasar på våra fruktträd. Limringar och feromonfällor är de vanligaste åtgärder som står till buds för hemmaodlaren, beroende på vilken fjäril som är i farten.

Olika sorters bladlöss kalasar också gärna på bladen. Vanligen räcker det med att spruta ner bladlössen med vatten från slangen eller använda något växtvårdsmedel.

Rönnbärsmal, Argyresthia conjugella, lägger ägg även på äpple, särskilt om rönnens fruktsättning är dålig. Det bildas hål på frukterna och fruktsaft sipprar ut ur hålen. Inne i äpplet finns smala, slingrande gångar. Tyvärr är det inte möjligt för fritidsodlare att spruta mot detta skadedjur, men man kan försöka plantera rönnsorter med säker fruktsättning som fångsträd.

Äpplestinkfly, Lygncoris rugicollii, orsakar det karaktäriska ”korkbandet” runt äpplet, se bild. Bladen brukar också vara fulla av hål, frukten blir knölig och runt sticket bildas ofta korkrost.

Äpplevecklare, Cydia pomonella, är mycket allmänt förekommande i olika sorters äpplen och fjärilen lägger ägg under lång period. På fruktens yta ses larvens ingångshål till kärnhuset, där larven lever. Sedan förpuppar den sig i en kokong under barkflagorna och kommer fram som fullbildad insekt på våren. Feromonfällor på våren, biologisk eller kemisk bekämpning finns att tillgå.

Äpplestekel, Hoplocampa testudinea, lägger ägg på blombasens botten och sedan gör larverna minor strax under ytan. Minorna orsakar typiska korkrosttäckta ärr. Efter några larvstadier går larven in i frukten på samma sätt som äpplevecklarens larver och karten brukar falla i förtid. Städa undan sådana frukter, lägg dem inte i komposten!

Pärongallmygga, Contarinia pyrivora, orsakar brådmognad hos päronkarten som strax efter blomningen sväller upp. Sedan svartnar karten och faller av. Larverna förpuppas i marken och kommer upp som färdiga myggor för att lägga ägg på våren. Samla ihop angripna kart genom att bre ut fiberduk under trädet strax efter blomningen. Bränn karten eller skicka med soporna.

Pärongallkvalster, Epitrimerus pyri, är mikroskopiskt små och orsakar först gulgröna, senare svarta fläckar på bladen. De övervintrar under knoppfjällen och kan hämma tillväxten på unga träd. Svampbesprutning med svavel under knoppsprickningen kan även ha effekt på gallkvalster.

Odla.nu är en mötesplats och inspirationskälla för alla som är intresserade av växter, odling och en vacker trädgård.
Om oss & vår butikPersonuppgifterKundserviceKöp- och LeveransvillkorVäxtlexikonFrågor & svar
Följ oss och bli inspirerad
FacebookFacebookInstagramInstagram
Gå till https://klarna.se/KlarnaGå till https://www.postnord.se/Postnord
© 2024 Odla.nu i Sverige AB