Skador på äpple & päron
Av Sylvia Svennsson
Frostskador
Skador från frosten kan inträffa både när äppelträden blommar på våren eller på frukterna på hösten. I det förstnämnda fallet får man kanske inga frukter att titta på. På bilden ses äpplen som drabbats på hösten. S.k. korkrost uppträder då som strimmor från ”flugan” till skafthålan och som fläckar runt ”flugan”. Korkrost kan dock uppträda av många andra orsaker, så den är ingen pålitlig markör för just frosten.
Äppelstinkfly
Det karakteristiska korkbandet runt äpplet orsakas av äpplestinkfly, se bild. Bladen brukar också vara fulla av hål, frukten blir knölig och runt sticket bildas korkrost.
Cellsprängning
Glasighet, se bild, uppträder om det regnat mycket och trädet tagit upp mycket vatten för snabbt. Cellerna vattenfylls och sprängs sönder. Hos vissa sorter kan detta även uppträda vid hög temperatur med kraftig tillväxt. För dessa sorter kan minskad kvävegödsling och måttlig beskärning hjälpa mot problemet.
Pricksjuka
Om det har varit en torr försommar kan frukten drabbas av pricksjuka. Det orsakas ofta av obalans i näringsämnena kalcium, kalium, magnesium. God och jämn vattentillgång och balanserad gödsling kan hjälpa.
Fruktröta
Kallas också lagringsröta eller Gloesporium-rötor. Gloesporium är det gamla namnet på tre olika svampar som orsakar rötor, men det finns fler rötsvamparter som numera har egna namn. Olika äppelsorter drabbas olika hårt. För lite kalcium och för mycket kväve gynnar angreppet, så tänk på att det finns mycket kväve i gräsklipp! Svampen finns i träden i angripna delar och blossat upp vid lagring eller redan på trädet. Frukter med rötor kan inte sparas utan måste användas genast.
Fruktmögel, gul monilia
Fruktmögel är vanligt förekommande. På bilden s ses olika stadier. Angreppet kan orsakas av insekter, skorv, hagel mm och har blivit vanligare när tidigare tillåtna svampmedel har förbjudits. Det är viktigt att inte låta s.k. fruktmumier hänga kvar eller ligga under trädet, det är i dessa och i de nedfallna bladen som svampen övervintrar. Gallra karten om de sitter för tätt så att frukten inte smittar varandra.
Stensjuka
Kallas också stencellsjuka och orsakas av virus, stinkflystick eller borbrist. Det är vissa päronsorter som drabbas särskilt lätt av virus, t.ex, ’Greve Moltke’. Så mot detta är det enklaste att endast plantera certifierade E-plantor.
Äpplevecklare
Cydia pomonella, äppelvecklare, är mycket allmänt förekommande i olika sorters äpplen och fjärilen lägger ägg under lång period. På fruktens yta ses larvens ingångshål till kärnhuset, där larven lever. Sedan förpuppar den sig i en kokong under barkflagorna och kommer fram som fullbildad insekt på våren.
Äpplestekel
Hoplocampa testudinea, äppelstekel, lägger ägg på blombasens botten och sedan gör larverna minor strax under ytan. Minorna orsakar typiska korkrosttäckta ärr. Efter några larvstadier går larven in i frukten på samma sätt som äppelvecklarens larver och karten brukar falla i förtid. Städa undan sådana frukter!
Skorv
Päronsskorv, Venturia pirina, och äppelskorv, V. inaqualis, orsakar mycket skador på våra fruktträd. Frukterna svartnar, spricker upp eller får fula fläckar, bladen får fläckar och blir buckliga. Svampen övervintrar i nedfallna blad så det är viktigt att städa på hösten. Den kan dock också övervintra som grenskorv och då angrips bladen redan tidigt på våren. Vissa äldre fruktsorter är mer mottagliga, förädlingsarbete gör att det kommer nya, resistenta sorter. Tyvärr kan resistensen brytas ner även på dessa eftersom det finns så många olika skorvsvampar.
Odla motståndskraftiga eller resistenta äppelsorter som ’Aroma’, ’Fredrik’, ’Katja’, ’Mio’, ’Discovery’, ’Santana’, Rubinola’ och ’Filippa’ och päronsorter som ’Göteborgs Diamant’, ’Conference’ och ’Carola’ och städa noga på hösten så kanske de kan klara sig hyfsat. Upprepade svavelsprutningar kan annars användas, främst i yrkesodling.
Päronrost
Päron drabbas av en värdväxlande rostsvamp, päronrost, som på vissa ställen i Sydsverige gör det omöjligt att odla päron. Bladen får orangegula fläckar och spetsiga utskott och det kan bli tidigt bladfall. Svampen värdväxlar med vissa trädgårdsenar som sävenbom, blyerts-en, himalaya-en och kinesisk en. På våren ses gulbrun gelerost med päronrostens vintersporer på enarna och vid fuktigt väderlek sprids dessa med vinden till päronträden och angriper i första hand bladen.
Det är svårt att värja sig mot denna sjukdom eftersom det nästan alltid finns mottagliga enar inom säkerhetsavståndet på ca 500 m. Har du mottagliga enar i grannskapet, tala med dina grannar så kan de hjälpa till att hålla rosten borta.
#Läs också:#
Allt om växtskydd - del 1. Allt om växtskydd - del 2 Allt om växtskydd - del 3