Rosor att bli förälskad i.
Rosor – Trädgårdens Hjärta
Jag älskar rosor. Allt som har med rosor att göra får mitt hjärta att slå lite snabbare. Jag struntar i rivsår på armarna när jag klipper stora buskage av rugosarosor – för vad gör några taggar när belöningen är så riklig? Man behöver ju inte göra det i t-shirt eller hur? Det är en njutning att gödsla mina mest krävande sorter flera gånger under säsongen och se hur de svarar med överdådig blomning. För jag vet att jag får tusenfalt tillbaka – skönhet, doft och ett överflöd av blommor långt in på hösten. Jag går förbi mina större, doftande buskage och det pirrar i magen av glädje. Om det är normalt vet jag inte och det struntar jag ärligt talat i. Mina rosor får mig att bli fullkomligt lycklig. En trädgård utan rosor är för mig som en vår utan tussilago. Fullkomligt främmande.
Mina Favoritrosor
New Dawn – Drottningen i Skymningen
New Dawn är en av mina pärlor. Hon är lika vacker i regn som i solsken, men allra mest lyser hon när kvällsljuset faller och solen går ner. Jag förlåter hennes spretiga växtsätt och låter henne breda ut sig, för hon bjuder på blomning från sommaren långt in i en mild december hos mig. Det är något magiskt med att mötas av en ros som trotsar årstiderna och vägrar ge upp.
Alchymist – Trädgårdens Kameleont
Alchymist har en alldeles särskild personlighet, han är i ständig förändring. De kompakta, röda knopparna öppnar sig sakta till cerisérosa toner, ibland blandat med mogen persika. Sedan avslutar han med en explosion av gula nyanser. Men vissa knoppar börjar redan i en blandning av gult och rosa, så man vet aldrig riktigt hur Alchymist kommer att se ut nästa dag. Men det spelar ingen roll – varje blomma har färgen av en solnedgång. Det är den här variationen och livfullheten som gör trädgården levande och rolig.
Burgundy Ice – Sammetsröd Skönhet
Sedan har vi Burgundy Ice, en nästan ofotograferbar skönhet med sammetslena blad. Man ser nästan hur mjuka de är, eller hur? Vill man inte bara sträcka fram handen och känna? Burgundy Ice kräver lite mer omsorg, men det förlåter jag henne för varje sommar. Nästan helt utan taggar, och med ett kompakt växtsätt. Men framförallt – blommorna! Djupt svartröda med stänk av vitt, och en lyster som nästan får dem att se overkliga ut mot det ljusgröna bladverket. Jag klarar inte av att klippa dessa rosor till snitt, de hör helt enkelt hemma ute i trädgården.
De Gamla Buskrosornas Magi
De gamla buskrosorna tillhör mina favoriter. Doftande, underbara – i all sin enkelhet är de som sommaren själv. Att sätta näsan i en gammaldags buskros borde vara ett måste för alla. Doften är makalös, var den än kommer ifrån: myskrosor, bourbonrosor eller klassiska rugosa. Dessa rosor är de riktigt härdiga, de som överlever det mesta, det räcker att någon stannar till, doftar och beundrar dem en stund. Rosorna finns där, ibland när man behöver dem som allra mest.
Naturlig Skönhet och Vildväxt Prakt
Det där perfekta, vildvuxna – när växterna själva fått bestämma och placerat sig precis så som de vill ha det. Då blommar trädgården på sitt mest magiska sätt. Naturen är verkligen sin egen konstnär, och ingen människa kan ens föreställa sig eller skapa något lika levande, frodigt och fulländat. Ibland blir det nästan för vackert – jag vill bara stanna där för alltid, mitt bland rosorna.
Tips för Rosälskaren
Rosor förgyller verkligen varje trädgård – oavsett om det är klassiska, härdiga buskrosor eller eleganta klätterrosor på spaljé. Vill du veta mer om olika sorter och hur du kombinerar dem med andra växter, kan jag varmt rekommendera att läsa vidare i Rosor & Klätterväxter för inspiration och handfasta tips.
En trädgård utan rosor? För mig är det otänkbart – rosorna är trädgårdens hjärta och själ.