Om lökar och knölar!
Att inventera lök- och knölväxter – En unik skattjakt i trädgårdshistorien
Att inventera lök- och knölväxter av Karin Persson, redigerad av Eva Jansson och utgiven inom POM – Programmet för odlad mångfald (ISBN 978-91-89232-44-0), är en omfattande och rikt illustrerad handbok för alla som är intresserade av Sveriges trädgårdshistoria och bevarandet av kulturväxter. Boken bygger på det så kallade Lök- och knöluppropet, en rikstäckande inventering som mellan 2006 och 2010 samlade in och dokumenterade äldre (före 1940) sorter av prydnadslökar och -knölar från hela landet. Tack vare engagemang från både privatpersoner och botaniska trädgårdar kunde över 1 300 unika plantor räddas från att falla i glömska och istället få möjlighet att överleva och vidareodlas för framtiden.
Den här boken är mer än bara en inventeringsrapport – den är ett praktiskt och inspirerande referensverk. I boken får läsaren ta del av detaljerade beskrivningar och fakta kring hur man identifierar äldre lök- och knölväxter som har odlats i Sverige före andra världskriget. Boken tar också upp intressant information om dessa växters ursprung och deras odlingshistoria både i Sverige och övriga Europa.
Bokens uppbyggnad och användbarhet
Bokens struktur gör den extra lättanvänd: den bygger på kapitel som följer blomningssäsongerna, från tidig vår och sen vår till sommar och höst. Varje kapitel presenterar arter och sorter typiska för respektive period, vilket gör det enkelt för såväl nybörjare som erfarna trädgårdsentusiaster att identifiera och förstå de växter de möter.
Bildmaterial och botaniska skillnader
En av bokens stora styrkor är dess rika bildmaterial – här samsas ljuvliga foton av blommande lökar med vackra illustrationer ur gamla kataloger och böcker, samt informativa teckningar som underlättar att särskilja till exempel olika narciss- och dahliagrupper. Boken gör det därmed möjligt att få en känsla för såväl de botaniska skillnaderna som den kulturhistoriska kontexten kring dessa växter.
Historisk bakgrund och kulturväxternas framtid
Historiskt sett har lök- och knölväxter haft stor betydelse i svenska trädgårdar ända sedan medeltiden. Exempelvis tros påskliljor och madonnaliljor vara bland de första introducerade arterna, och under 1600-talet utökades beståndet med hyacinter, pärlhyacinter och tulpaner. Senare, under 1800-talet, blev även dahlior och begonior allt populärare. Många av dessa traditionella trädgårdsväxter har dock försvunnit ur handeln efter andra världskriget, men har ofta överlevt i privata trädgårdar och på koloniområden – och det är just dessa fynd som nu är dokumenterade i boken.
Inventering och bevarande av växtmaterial
Syftet med Att inventera lök- och knölväxter är inte bara att bevara den trädgårdshistoriska kunskapen och växtmaterialet för eftervärlden, utan också att uppmuntra till eget letande och nyfikenhet. Boken är därför lika värdefull för fackpersoner som för vanliga trädgårdsälskare eller nyfikna besökare vid gamla hus och kolonilotter. Den fungerar som ett verktyg för inventering av äldre planteringar och bidrar samtidigt till arbetet med att skydda vårt botaniska kulturarv genom bevarandet av genetisk mångfald.
Fördjupning och lästips
För den som är intresserad av att fördjupa sig ytterligare i trädgårdsväxternas spännande värld rekommenderas även artikeln Julklappstips - Trädgårdsvinter, där fler tips runt böcker och vinterträdgård finns att läsa.
Ett oumbärligt verk för trädgårdsälskare
Sammanfattningsvis är Att inventera lök- och knölväxter en inspirerande och pedagogisk bok, vackert illustrerad och fylld av fakta och berättelser som öppnar dörren till både växternas och trädgårdshistoriens fascinerande värld – perfekt för alla som har ett hjärta för gamla växter och trädgårdens kulturella arv.