Odla med växtföljd
Växtföljd i köksträdgården
Olika växter kräver olika mycket näring och trivs bäst på olika platser i köksträdgården, vilket gör växtföljd extra viktig för både jordhälsa och skördens kvalitet. Exempelvis bör de mest näringskrävande växterna, som kål, odlas på nygödslade skiften där näringen är som rikast. Baljväxter, såsom ärter och bönor, är däremot unika eftersom de själva kan binda kväve från luften – de får därför gärna odlas sist i växtföljden, då de även förbättrar marken inför nästkommande säsong.
Ett av de stora skälen till växtföljd är dessutom att motverka växtspecifika skadegörare och sjukdomar. Många insektsägg, larver och svampsporer kan övervintra i jorden, och om samma gröda växer på samma plats år efter år får skadegörarna lättare fäste och angriper plantorna direkt när de kläcks. Flyttar man istället värdväxten så har skadedjuren och sjukdomarna mycket svårare att etablera sig och hitta mat växtföljd.
Exempel på växtföljd
Ett inspirerande exempel är Göteborgs botaniska trädgård, där Mats Hafström och kollegorna odlar ekologiskt med hjälp av den näringsrika jorden från sina egna komposter. Där används gröngödslingsväxter i skifte fyra, vilka klipps ner flera gånger under sommaren och används direkt som färsk näring för de mest näringskrävande växterna. På hösten vänds alla gröngödslingsväxter ner i jorden för att berika kommande grödor ytterligare.
Odla enligt följande växtskifte
Skifte 1: Näringskrävande växter som kål och sallat. Dessa plantor trivs bäst när man gödslat ordentligt med exempelvis välbrunnen naturgödsel före säsongen.
Skifte 2: Rotfrukter och lök, som har ett något lägre näringsbehov men fortfarande mår bra av ett jordbruk med kvarvarande näring.
Skifte 3: Potatis, som är mindre näringskrävande och därmed passar längre ut i växtföljden.
Skifte 4: Baljväxter som ärter, bönor och gröngödslingsväxter, vilka hjälper till att fixera kväve och förbättra jorden inför nästa varv.
Fyra grönsaksland – så skiftar du
Det är enkelt att dela upp köksträdgården i fyra olika land och följa ett rullande schema, så att varje skifte får sin plats varje år:
| År 1 | År 2 | År 3 | År 4 | |
|---|---|---|---|---|
| Land A | Skifte 1 | Skifte 2 | Skifte 3 | Skifte 4 |
| Land B | Skifte 2 | Skifte 3 | Skifte 4 | Skifte 1 |
| Land C | Skifte 3 | Skifte 4 | Skifte 1 | Skifte 2 |
| Land D | Skifte 4 | Skifte 1 | Skifte 2 | Skifte 3 |
På så vis får varje odlingsbädd vila från samma växttyp under tre år och jorden hinner återhämta sig och minska på sjukdomsalstrande ämnen växtföljd.
Kålväxter och svampsjukdomar
Kålväxter (Brassicaceae) kan drabbas av klumprotssjuka, en mycket vanlig och smittsam svampsjukdom som orsakar svullnader på rötterna. Vid angrepp bör man genast ta bort och bränna eller slänga angripna plantor som brännbart avfall. För att hindra sjukdomen är det klokt att kalka jorden och ha lång växtföljd. En annan åtgärd är noggrann ogräsrensning, eftersom även ogräs i samma familj kan sprida smittan. Så länge sjukdomen förekommer är det klokt att odla kålväxter bara i skifte 1 och tillfälligt utesluta dem ur skifte 2, där annars till exempel majrova, kålrot och rättika skulle ha odlats växtföljd.
Att arbeta med växtföljd är alltså både ett ekologiskt och hållbart sätt att förbättra din odling, minska problem med skadedjur och sjukdomar, och samtidigt se till att du får vacker och rik skörd varje säsong.
Ta gärna inspiration av Göteborgs botaniska trädgårds vackra köksland, där växtföljden skapat robusta och friska grönsaksodlingar under många år.