Några saker att tänka på inför vintern

Plantera om, dela och förbered trädgården inför hösten

Av Göran Lindeberg

Perennerna kan även delas med en vass spade tack vare att de ofta förökar sig vegetativt och breder ut sig åt alla håll. När kala fläckar uppstår i plantans mitt beror det ofta på att den äldre kärnan har dött, ofta på grund av svampangrepp, medan de yngre delarna i periferin är livskraftiga. Då är det klokt att skära ut och plantera om dessa yngre delar för att föryngra beståndet.

Flyttning och delning av örtartade växter bör ske i september så att plantorna hinner rota sig och etablera sig före vinterns påfrestningar. Som grundregel gäller att växter som blommar sent på året, exempelvis höstasters, bäst delas på våren, medan vårblommande arter flyttas på hösten. Detta säkerställer att växterna får rätt start på sin tillväxtperiod och minskar risken för att de tar skada av felaktig hantering vid ogynnsam årstid.

För träd och buskar är tidsplaneringen en annan. De bör få löva av helt på hösten innan flyttning sker, eftersom funktionerna då avstannat och trädet befinner sig i vila. Det är då säkrare att flytta, eftersom risken för uttorkning minskar. Visserligen kan flytten ske tidigt på våren, men då går trädet snabbt igång med tillväxten vilket ökar påfrestningarna. Därför är hösten det optimala valet ur etableringssynpunkt för de flesta träd – då står trädet redan på plats när växtsäsongen börjar.

Vid all flyttning av träd och även buskar är det ofrånkomligt att rötterna skadas, särskilt de allra finaste rotspetsarna längst ut. För örtartade växter kan man ofta få med en stor jordklump som skyddar rotsystemet. För träd är situationen annorlunda – de aktiva rotspetsarna sträcker sig radiellt ungefär lika långt som kronan, vilket gör det i praktiken omöjligt att gräva upp och flytta ett träd med hela dess rotsystem, även med maskinhjälp. Vid flytten slits många rötter av, vilket leder till en tillfällig obalans mellan kronor och rötter. Därför är det nödvändigt att reducera grenverket före flytt, så att kronans storlek anpassas efter det reducerade rotsystemet, vilket minskar risken för uttorkning och underlättar etableringen.

En direkt följd av den tunga beskärningen är att trädets förmåga att bära frukt minskar betydligt under de första tre-fyra åren efter flytten. Av denna anledning kan det vara klokt att istället överväga att plantera ett nytt träd, som ändå behöver ungefär samma tid på sig för att börja produktionen. Dessutom finns det tydliga sortskillnader i hur snabbt träd återhämtar sig efter flytt.

När ska beskärningen göras?

En vanlig fråga är när beskärningen av ett nyplanterat träd ska ske. Bäst är att låta en kunnig trädgårdsmästare utföra korrekt beskärning redan vid köptillfället. Det viktigaste är då att de yttersta skotten på de kvarlämnade grenarna sitter på undersidan – ungefär 25 cm kan lämnas kvar. Under första året kan det behövas spjälning eller uppbindning för att grenarna ska växa ut horisontellt och inte uppåt. Detta minskar risken att de senare bryts när de tyngs av frukt. Mer om beskärning hittar du i denna artikel om att forma träd.

Tips för buskar

När det gäller buskar är flyttning betydligt enklare. Beskär mycket hårt och spara bara årets färska skott, vilket underlättar omplantering och återväxt. Eftersom buskarnas rotsystem är kompakt får man med större delen av rötterna, vilket gör att de brukar återhämta sig och nå full produktion inom något år. Tänk dock på att riktigt gamla buskar ofta har blivit angripna av svamp – det kan ibland vara bättre att köpa nya buskar än att flytta på gamla och ohälsosamma exemplar.

Om du vill bevara en gammal och unik sort som inte längre finns i handeln kan du enkelt ta en stickling genom att böja ner en gren mot marken, lägga en sten ovanpå så att barken får god kontakt med jorden. Efter en tid utvecklas nya rötter och du kan plantera en helt ny planta av samma gamla sort.

Flytt av vilda växter

Har du planer på att ta in vilda växter, exempelvis ljung, bör du alltid välja så små plantor som möjligt, så att hela rotsystemet följer med. En äldre ljungplanta med rötter inkilade i bergsspringor kommer nästan säkert inte klara flytten, enligt erfarenhet.

Vinterskydd och skadeförebyggande åtgärder

Inför vintern är det viktigt att förbereda trädgården mot flera olika typer av skador, både från väder och djur. Gräsmattor är exempelvis ofta känsliga för snömögel – en svampsjukdom som frodas under snötäcket, särskilt om marken inte är tjälad. Sjukt gräs dör och lämnar kala fläckar som måste sås om. En förebyggande åtgärd är att klippa ner gräset sent på hösten så att det blir kort inför vintern och att vänta med nygrässådd tills gräset bara hinner gro och övervintrar som små tunna "nålar".

Sorkar kan under vintern göra stor skada – de trivs speciellt i långt oklippt gräs där de enkelt kan bygga gångar under snön och i jorden. Hittar de ett ungt träd kan de gnaga av rötterna och lämna ett rotlöst träd som lätt kan lyftas upp på våren. Klipp därför ner gräset runt träd redan på hösten för att undvika dessa problem.

Planterar du tujor eller andra städsegröna växter på hösten är det väldigt viktigt med riklig vattning. Låt plantorna "bada i vatten" och fyll därefter på med lika mycket igen. Växterna måste vara maximalt vattnade inför vintern. Annars riskerar de att torka ut när vårsolen värmer upp bladen men det fortfarande är tjäle kring rötterna och vattenupptaget förhindras. Det är också klokt att täcka städsegröna växter med säckväv i mars-april för att skydda mot torkskador från solen.

Rådjuren är ett stort bekymmer för många trädgårdsägare, och även harar kan snabbt döda ett nyplanterat fruktträd genom att gnaga av barken runt hela stammen. Skydda därför känsliga träd i god tid innan vintern, helst med en bur av kycklingnät som är minst 1 x 1 meter och går hela vägen ner till marken. Om stammen blir helt avgnagd går trädet inte att rädda – även om det skulle överleva blir det sällan snyggt eller praktiskt att ha kvar.

Bilder som illustrerar ämnet

Läs mer

Läs mer om beskärning och att forma träd i artikeln Att forma träd.