Misteln - julpussarnas växt
Klibbiga vita mistelbär
Misteln är tvåbyggare vilket innebär att det finns separata han- och honplantor. Blomningen sker tidigt på våren, ofta innan värdträden fått blad, och honplantan utvecklar under hösten de karakteristiska vita, klibbiga bären som kan hänga kvar långt in på vintern. Blommorna är små och diskreta, och det kan vara svårt att se skillnad på han- och honplantor om man inte tittar noga.
Namnet Viscum album, som betyder "klibbig och vit", anspelar på dessa bär – innanför det sega fruktköttet döljer sig ett frö i varje bär. Mistelbärens frön sprids huvudsakligen av fåglar. När fåglarna äter bären sväljs fröet helt, och sedan passerar det genom fågelns mag-tarmkanal utan att förstöras. Spillningen som hamnar på en trädgren ger fröet en chans att gro och bilda en ny mistel.
För den som vill försöka odla egen mistel är det möjligt att fästa ett färskt, klibbigt frö i en grenklyka, till exempel på ett äppelträd. Inhemsk mistel som är anpassad för vårt klimat bör användas, även om den är fridlyst och inte får plockas i naturen. Ofta kommer buketter med mistel i butiker från utlandet och deras härdighet i Sverige kan vara sämre. Får man tag på grenar från ett nerhugget, mistelbevuxet äppelträd är det en god idé att ta tillvara på dessa.
Så här odlar du mistel själv
Försöker man odla mistel med hjälp av importerade kvistar är det klokt att använda fräscha bär, helst innan de torkat in efter julen. Fröet ska med sitt slemmiga fruktkött fästas på ett ungt, ungefär fingertjockt grenparti, som sitter fritt och luftigt i trädkronan. Linda in fröet med slemmet runt kvisten så gott det går. Sätt gärna flera frön på samma kvist för att öka chansen att någon gror. Det är också bra att skydda fröet mot nyfikna fåglar med ett finmaskigt nät tills fröet har grott och misteln börjat utvecklas.
Tips för lyckad mistelodling
Välj en torr dag så att slemmet inte späds ut av regn, eftersom det är detta klibbiga ämne som gör att fröet får fäste och lättare kan etablera sig.
Misteln i mytologi, kultur och medicin
Misteln är grön året om och har därför länge ansetts vara en växt med särskilda magiska eller övernaturliga egenskaper. Under sommaren syns den knappt bland det gröna lövverket, men vintertid lyser de täta, klotformade buskagen tydligt i trädkronorna. Detta har bidragit till att misteln fått en särställning i folktro och traditioner.
Misteln i forntida riter och folkmedicin
Misteln hade betydelse i både nordisk mytologi och hos kelterna, där den ansågs helig – särskilt de exemplar som växte på ekar. Skörden av mistel omgärdades av noggranna ritualer för att inte tappa växtens kraft. Växten användes också länge inom folkmedicin, till exempel som bot mot epilepsi och för att sänka blodtrycket. Mistelpreparatet Iscador lanserades på 1970-talet som naturmedel mot cancer, men det finns inga klara vetenskapliga bevis för dess effektivitet och preparatet är idag klassat som ett läkemedel i vissa länder.
Giftighet och ekologi
Det kan förvåna att fåglar äter giftiga bär, men förklaringen är att giftet i mistelbären, så kallade viscotoxiner, huvudsakligen finns i själva fröet och inte i fruktköttet. Fåglar sväljer fröet helt, utan att tugga, och därmed passerar fröet genom deras matsmältning oskadat. På så sätt hjälper fåglarna både till att sprida misteln och undviker att själva bli förgiftade.
För människor och däggdjur är hela mistelväxten giftig, särskilt frön och bär. Konsumtion kan leda till magbesvär och irritation. Om ett barn eller sällskapsdjur får i sig mer än fem bär eller flera växtdelar ska man kontakta Giftinformationscentralen för rådgivning.
Mistelns status idag
Misteln är fridlyst i Sverige sedan 1910, vilket innebär att man inte får plocka, skada eller flytta plantor i det vilda utan särskilt tillstånd. Växten är relativt sällsynt i Sverige, men tack vare ökad uppmärksamhet och skyddsåtgärder har bestånden i vissa områden återhämtat sig en del under de senaste decennierna. De mistlar som säljs i blomsterhandeln kring jul är oftast importerade.
Misteln är alltså ett fascinerande exempel på samspel i naturen mellan växter och djur, och dess roll i kultur, tradition och medicin är fortfarande levande. Vill du veta ännu mer om växtens biologi, historia eller hur man kan försöka odla den själv kan du läsa mer i denna artikel om misteln.
Sammanfattande tabell
Egenskap | Information |
---|---|
Latinskt namn | Viscum album |
Familj | Viscaceae (eller Santalaceae enligt vissa klassifikationer) |
Växttyp | Ständigt grön halvparasitisk buske |
Känd från | Mälardalen, östra Småland och Östergötland |
Vanliga värdträd | Lind, äpple, vildapel, rönn, asp (Ej ek i Sverige) |
Giftighet | Ja, viscotoxiner – särskilt i bär/frön, giftigt för människor |
Fridlyst | Ja, i Sverige sedan 1910 |
Historiska användningar | Medicin, magi, jultraditioner, lim av fruktköttet |
Misteln väcker nyfikenhet och beundran med sin unika ekologi och rika kulturhistoria – allt från forntida riter till moderna jultraditioner och försök med medicinska preparat. Att odla mistel själv är en utmaning, men också ett sätt att närma sig ett av våra mest mytomspunna växtrike. För mer detaljer om mistelns biologi och kultur, läs gärna vidare hos Odla.nu.