Misteln

Julen är mistelns tid - så även julpussarnas. Man kan hänga misteln i taket eller i en dörröppning - det är då tillåtet att kyssa den som råkar befinna sig under den.

Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson

Misteln – de pussgladas egen växt

Mistel, Viscum album

Misteln, Viscum album, är en fascinerande halvparasitisk växt som sällsynt växer vild i Sverige, främst kring Mälaren och i delar av Småland och Östergötland. Misteln tillhör familjen Viscaceae, som omfattar cirka 1 400 arter, varav flertalet återfinns i tropiska områden och ofta lever som snyltgäster på träd.

Misteln är en halvparasit, vilket innebär att den innehåller klorofyll och utför egen fotosyntes, samtidigt som den tar upp vatten och näring från den värdväxt den lever på. Även om flera olika lövträd kan agera värdar åt misteln, är den särskilt lätt att hitta på lindar och äppelträd. Misteln trivs bäst där värdträden står fritt och solen kommer åt.

Biologi och utbredning

Misteln är tvåbyggare, vilket betyder att den har skilda han- och honindivider. De små, oansenliga blommorna slår ut på våren och det kan vara svårt att urskilja han- och honplantor innan bären utvecklats. På hösten bildas bären på honplantorna; vita, klibbiga bär som kan sitta kvar länge efter lövfallet. Namnet Viscum album syftar just på dessa egenskaper – "klibbig och vit".

Spridningen av misteln sker huvudsakligen genom fåglar som äter de vita bären. Efter måltiden hamnar det klibbiga fröet, omgärdat av det sega fruktköttet, i fågelns spillning på en lämplig gren. Här har fröet chans att gro och utvecklas till en ny mistelplanta.

Odling och förökning

Vill man själv pröva att odla mistel, går det att försiktigt klistra fast det klibbiga fröet i en grenklyka, exempelvis i ett äppelträd. Helst bör man använda bär från inhemsk mistel som är härdig i södra Sverige. Misteln är dock fridlyst i landet och de buketter som säljs i handeln är ofta importerade. Får man tag i mistel från ett nerhugget äppelträd ska man självklart ta vara på plantan.

När man arbetar med att fästa mistelfrön bör man använda färska bär innan de hunnit torka in, och vänta in torr väderlek. Unga, fritt sittande kvistar – cirka fingertjocka – är bäst lämpade. Kläm fast fröet på undersidan av kvisten, linda det slemmiga fruktköttet runt, och försök förankra fröet. Sätt gärna flera frön nära varandra för att öka chansen till groning. För att skydda fröet från fåglar kan man tillfälligt täcka platsen med finmaskigt nät tills grodden tagit fart.

Misteln i folktro och kultur

Misteln är vintergrön och syns därför tydligt under årets kalla månader när värdträden har tappat sina löv. Genom historien har detta lett till att misteln tillmätts övernaturliga egenskaper och en plats i folktron. Under sommaren är den dock betydligt svårare att upptäcka gömd bland trädkronornas övriga grönska.

Misteln har haft stor betydelse i magi och mytologi, inte bara i samband med julen. I nordisk mytologi spelar den en central roll och för de gamla kelterna var misteln en helig växt, särskilt när den växte på ekar. Skörden var förknippad med ritualer så att växten inte skulle förlora sin magiska kraft. Den tros historiskt ha hängt över dörrar och i stall som skydd mot olyckor och elände.

Medicinsk användning och toxicitet

Medicinskt har misteln använts länge, bland annat mot epilepsi och för att sänka blodtrycket. På 1970-talet lanserades preparatet Iscador, baserat på mistel, som naturmedel mot cancer, men dess effekt är inte vetenskapligt bevisad. I vissa länder, såsom Tyskland, är mistelpreparat klassade som läkemedel.

Misteln får inte underskattas när det gäller toxicitet. Hela växten innehåller viscotoxiner som kan ge irriterande besvär och magproblem, särskilt vid förtäring av flera bär. Om ett barn svalt fler än fem bär eller andra delar av misteln bör man genast kontrollera risken och rådfråga Giftinformationscentralen.

Skyddsstatus och traditioner

Misteln är idag fridlyst i Sverige och räknas som en hotad art. Den är också Västmanlands landskapsblomma. Traditionen att kyssas under misteln är fortfarande ett uppskattat inslag under julens festligheter och bidrar till växtens status som "de pussgladas egen växt".

Länkar till GIFtINfORMATIONScentralen och relevanta källor enligt originaltexten kan placeras här om de önskas.