MARS

När de första lökväxterna börjar blomma på våren slås jag av hur väl de svarar mot min vinterblekta själs behov av sinnlighet. Med starkt gult och rött lyser tulpanernas stora kronor på saftiga stjälkar.

Av Malena Skote

Ljusgula påskliljor avtecknar sig mot ännu kala buskar. Lila, vita och gula krokusar vecklar ut sina stora skimrande kronblad ovanför grågult fjolårsgräs.

Vilken tur att vårlökarna är just så snudd på överdrivna i färg och form som jag vill att de ska vara. Efter vinterns färglösa eon behöver mina sinnen maximal stimulans. Och utan att veta om det ger mig lökväxterna starka färger, ljuva dofter och frodig växtlighet.

Varför tycker vi människor -de flesta i alla fall- om blommor? Att fjärilar och andra insekter tycker om blommor har ju sin botaniska förklaring men att människan känner glädje av att ha blommor i sin närhet - vilken Darwin kan förklara det? Finns någon för naturen praktisk anledning eller är det något vi så att säja fått på köpet? Bara att tacka och ta emot i såna fall.

Kanske kan man spåra en förklaring till långt bort i människans förhistoria, då hon levde i ett med naturen. Att vår upplevelse av färg och doft t.ex., är viktig lär hänga samman med att färger och dofter är naturens kommunikationsmedel och för länge sen var vi beroende av att kunna urskilja minsta färg- och doftnyans för att överleva i naturen.

Hur som helst är skönhetsupplevelsen viktig även nu för tiden eftersom så mycket möda läggs ner på att få våra älsklingsblommor att trivas och prunka. En del blommor är t o m så omtyckta av människan att de får speciella sällskap och föreningar bildade kring sig. Det är de anslående och mest iögonenfallande blommorna som älskats mest igenom historien. Rosor och fuchsia, t.ex., har en lång historia med stamtavlor och förädling bakom sig.

Finns det något akvilejasällskap? Eller förgätmigejsällskap?

Pionen-kanske den äldsta av alla odlade blommor- älskades i Kina före vår tideräkning. Rosens skönhet och väldoft beundrades av romarna som vid högtider roade sig med att beströ golv, bord och fontäner med dess kronblad. De blomsterälskande holländarna blev i mitten på 1600-talet som tokiga i tulpaner vilket resulterade i att handeln med lökar antog groteska proportioner. En enda lök kunde vara värd en hel förmögenhet! Dahlian kom först i slutet av 1700-talet till Europa från Sydamerika men den blev snabbt populär. Speciellt i Frankrike där plantor kunde bytas mot diamanter.

Trädgårdshistorien är inte bara full av tokiga blomstermanier utan också av perioder då det inte fanns plats för odling för skönhets skull utan växternas nytta fick komma första rummet. I Sverige började först på 1800-talet gemene man anlägga trädgårdar för skönhets skull.

Många har skildrat växternas dubbla funktion av nytta och skönhet. I Hasse å Tages sketch ”Nu vaknar naturen” (ur Svea Hund) retas köksväxterna med den sköna och onyttiga rosen (Monica Zetterlund) tills maskrosen (Tommy Körberg) förälskar sig i henne och Gösta Ekmans självbelåtna bi -”Jag är vacker och nyttig”- pollinerar dem båda. ”Tror du kanske människan, utan skönhet leva kan?”, sjunger kören.

Nej, tänker jag, och gläds åt de tulpaner, alldeles vanliga och billiga, som rådjuren lämnat.