Krönika från norr
Krönika från norr - augusti 2004
En sommar som sent slagit ut i sin fulla blom skulle jag vilja sammanfatta odlarsäsongen 2004, så här långt. Men det är synd att klaga, visst har det funnits riktigt härliga dagar med fullt tillräcklig instrålning av livgivande sol och de få ljumma regnen vi fått häruppe har inte heller varit ovälkomna. De sistlidna dagarna har vi haft över 25 grader, härligt!
Nu när sommaren går mot frukt och frö höjer jag blicken och tittar ut från trädgårdens smörgåsbord och lockas av naturens stilla inbjudan till kommande plockarfester i snår och på vidsträckta myrar. Säsongens inledning ser lovande ut med frestelser i form av hjortron och åkerbär.
Åkerbäret, för övrigt Norrbottens landskapsblomma, är inget lätt bär att vare sig plocka eller ta omhand. När odlingslandskapet förslyas försvinner de naturliga lokalerna bit för bit. Men visst går det att hitta ändå, i dikesrenar, vid älvkanter, ute på skärgårdsöarna, vid myrkanter och på ängar. Men ofta handlar det snarare om dyrbara decilitrar än litrar som bärs hem för att snabbt förpassas till frysen och sedan förtäras under högtidliga former. Exempelvis hemgjord parfait till julbordet eller en läcker likör i den gnistrande nyårsnatten.
Många bär i världen kan höjas till skyarna och med all rätt. Salmbäret till den Gotländska saffranspannkakan, björnbäret plockat ur vassa snår, underbart goda och dessvärre inga odlade gäster här i norr. Men vi har ju som sagt var hjortronet och åkerbäret. Och med våra ljusa sommarnätter blir också exempelvis vildhallonet en smakbomb.
Visste ni förresten att allåkerbäret som ni i dag kan köpa och sätta i era trädgårdar faktiskt skapades här uppe i Norrbotten, Det var nu nyligt framlida statshortonomen (för övrigt den första med den titeln) Gunny Larsson, som i sin forskning kring rubussläktet lyckades framställa denna uppskattade trädgårdsprodukt, en korsning mellan vilda åkerbär och Alaskahallon. Det ägde rum på SLU i Öjebyn/Piteå.
Nu när den norrbottniska sommaren mognat och semesterstressen lagt sig är det en rik upplevelse att vandra på solvarma myrar och plocka hjortron. I år lär tillgången vara si och så på grund av kyla och därför uteblivna insekter, Men något ska man väl hitta och i brist på de stora fynden får man väl drömma om gångna gyllene säsonger. Det är allt en säregen känsla att förse sig av myrarnas röda guld när varje stöveltramp slår upp en tung doft av myltade bär. Och den gången en skogstraktors grova spår i en myrkant var fyllda av jättestora bär ja då kan man tala om yellow brick road.
Från de hemtama domänerna har flera vackra buketter från trädgården glatt familj och vänner. Ingenting är väl så underbart som att skörda frukterna av sitt trädgårdsintresse och glädja andra med dem.
Tag vara på sensommaren och välkomna hösten!
*Elsa Rensfeldt Larsson
Luleå/Norrbotten zon 5/6*
Åkerbärsblom