Kompostsystemet 1

Kompostsystemet: Trädgårdsodling och hushållskompostering i samverkan

Kompostsystemet, där trädgårdsodling och hushållskompostering förenas, är egentligen ingenting nytt – genom historien har människor tagit tillvara på gårdens eller hushållets organiska avfall som sedan fått gro och förmultna nära hemmet. Men under många år sågs detta kretslopp med oblida ögon från samhällets sida, då tanken var att alla "sopor" skulle samlas in och forslas bort. Idag har inställningen förändrats. Allt fler uppmuntras till att själva kompostera, och marknaden har snabbt svarat med att erbjuda många olika produkter för hemmakompostering, så att innehållet i slaskhinken kan förvandlas till värdefull mylla istället för att gå till spillo.

Kvalitet och utmaningar i moderna kompostbehållare

En brist på kvalitet i vissa moderna kompostbehållare har dock lett till problem med lukt och ohyra. För att lyckas krävs det att behållaren är både tät, för att hålla flugor och gnagare ute, samt välisolerad så att materialet inte fryser under vintern. Rätt lufttillförsel och en god balans mellan kol och kväve är även avgörande för att undvika dålig lukt.

De flesta villaägare ägnar sig åt någon form av odling och har länge trott att det är nödvändigt med konstgödsel för att få bra resultat. Välbrunnen stallgödsel – ofta rekommenderad som alternativ – blir allt svårare att få tag på, i takt med att jordbruket övergår till flytgödsel. Men odling handlar om att ta vara på sol och vatten för att skapa liv, och för detta behöver vi inte bara växtnäring, utan också energi för de markorganismer som skapar en god miljö för växtrötterna. Växterna själva avsöndrar rotexudat som gynnar mikrolivet, och detta liv är beroende av en stadig tillgång på organiskt material – just det komposten kan förse oss med.

Dagens kontrollerade kompostering

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan dåtidens sop- och gödselhögar och dagens kontrollerade kompostering. Slumpmässiga gödselstackar eller “köckenmöddingar” drog till sig råttor och annan ohyra och orsakade problem. Dagens kompostering syftar istället till att påbörja förmultningen av organiskt material i en skyddad miljö, där processen sker kontrollerat och avfallet snabbt omvandlas till ett användbart material. Det är varken nödvändigt eller ens önskvärt att förmultningen är fullständig och materialet svart när det blandas ner i jorden – huvudsaken är att komposten är oaptitlig för djur, och därmed säker att använda. Läs mer om det praktiska arbetet med att anlägga en kompostbädd, och hur man går till väga steg för steg, på nästa sida.

Anläggning av kompostbädd

Under den första fasen – förkomposteringen – är det väsentligt att skapa förutsättningar som snabbar på nedbrytningen samt motverkar lukt och ohyra. Ett exempel på hur man kan anlägga en kompostbädd syns nedan.

Här grävs matjorden bort på ett markerat område.

En plastpresenning placeras i botten, och ett perforerat dräneringsrör läggs ut för att säkra luft­tillförseln.

Vinterkomposteringens utmaningar

Under vintern kan komposten frysa och processerna avstanna, vilket kräver extra isolering eller skydd (bildexempel nedan):

Efterkompostering och jordförbättring

Efterkomposteringen sker sedan i marken. Så snart kompostmaterialet myllas ner fortsätter nedbrytningen, och markorganismer tillgodogör sig energin i det organiska materialet. I denna fas frigörs näringsämnen gradvis till växterna, och jordens struktur förbättras. Det är betydelsefullt att varje år tillföra ny kompost för att upprätthålla mikrolivet i jorden och säkra växternas tillgång på näring.

Effektiva metoder för användning av kompost

En effektiv metod är att skapa en så kallad “vattensäng” eller “blötbädd”, där man myllar ner kompostmaterialet i en ordentlig bädd. I områden som inte drabbas av torka kan man dessutom göra en djupbädd genom att blanda in kompost på dubbelt spaddjup, vilket skapar ett kraftigt matjordsskikt. Ett inspirerande exempel på denna metod finns i demonstrationsodlingen vid Läckö slott.

Kompostsystemets fördelar och möjligheter

Kompostsystemet är alltså både modernt och kretsloppsanpassat. Det ger dig näringsrik jord, minskar behovet av köpt gödsel, sluter näringskretsloppet och stimulerar både mikroliv och växthälsa – allt med miljövinster som följd. Med rätt utrustning och lite planering blir komposteringen enkel att hantera även under kalla perioder, och möjlig att anpassa efter trädgårdens storlek och behov.

Ett hushåll som tar tillvara på kökskomposten och dessutom väljer att odla, har ett mycket fint utgångsläge till sitt lilla kretslopp där kökskompost blir till näring och jordförbättring i grönsaksodlingen.

För nästa steg och ännu fler tips – fortsätt läsa på nästa sida om kompostsystemet.

Foto: Bertil Dahlby