Knep och knåp

Onsdagen den 3 mars 1999

Under den milda, men ändå bistra, Norrbottensvintern – med temperaturer mellan minus 5 och minus 10 grader och sporadiskt snöfall – har dagarna blivit en timme kortare varje vecka, vilket märks tydligt på energin både ute och inne. Mina chilepepparplantor, som jag så hoppfullt försökt övervintra i garaget, har nog tyvärr inte klarat påfrestningen. Även om chiliplantor egentligen är fleråriga och kan leva i upp till tio år eller mer, är de väldigt känsliga för kyla[1]. Rekordkylan har troligen tagit kål på dem; stammarna känns torra och hårda, men jag ger dem ändå lite vatten i hopp om ett oväntat mirakel – man vet ju aldrig.

Vinterövervintringens utmaningar

Jag är långt ifrån ensam om att brottas med vinterövervintring av chili i vårt klimat. Även om vissa lyckas i svala men frostfria garage, är den vanligaste orsaken till misslyckande, precis som i mitt fall, att temperaturen blir för låg. För att lyckas bör man hålla plantorna ovanför fryspunkten, gärna mellan 5 och 10 plusgrader. Om möjligt kan det vara värt att läsa mer om odlarliv i barska förhållanden, till exempel i artiklar som Snöstorm där fler erfarenheter från nordliga breddgrader delas.

Svala och ljusa utrymmen – nyckeln till överlevnad

Har man möjlighet till ett svalt (men inte kallt!) och ljust utrymme eller kanske ett litet växtskåp inomhus, ökar chansen för överlevnad dramatiskt. Rekommendationen idag är att klippa ner plantorna rejält på hösten till cirka en tredjedel av sin ursprungliga storlek och ge dem minimal bevattning under vilan. När våren närmar sig och ljuset återvänder, ökar man långsamt vattningen och väcker dem till liv.

Mögelproblem hos frösådderna

Inte heller för frösådderna har allt gått på räls. Mina stackars purjolökar drabbades av ett obehagligt brunt mögel, som snabbt spred sig och täckte alla jiffy-torvisar. Jag misstänker att sålådan inte var tillräckligt rengjord. Jag ska pröva att spraya Atamon, efter tips i trädgårdskretsar, men är lite skeptisk till effektiviteten när möglet kommit så långt.

Återanvändning och kreativitet i vintermörkret

Lyckligtvis kan man roa sig med annat när det är motigt. Jag plockade fram lite pyssellust och inspirerades av ett tips (kanske var det i Allt om Trädgård?) om att förbättra förutsättningarna för småplantorna med en reflekterande skärm. Istället för att använda spegelglas, gick jag lös på en gammal kartong, en rulle aluminiumfolie och tomma godisbyttor från affären – råmaterialet ser ni på bilden ovan. Kartongen klipptes till så att två godisbyttor fick plats på längden, och insidan kläddes med folie. De hemmasnickrade ljusskärmarna står nu på fönsterbänken, redo att maxa varje solstråle (se bilder). Inte särskilt dekorativa, men mycket praktiska!

Råmaterialet: aluminiumfolie, kartong och godisbytta.

Kartongen är tillklippt för två godisbyttor.

Ljusskärmen på plats i fönstret.

Lärdomar från då och nu

När jag nu sitter här med huvud och fönsterbänk fulla av trädgårdsidéer från böcker, kataloger och webbplatser, slås jag av hur lätt det är att blanda ihop tipsen. Ändå sätter sig något litet nytt för varje säsong – och ibland återkommer kunskapen ur röran, precis som ett gammalt citat jag vill dela från "Köksväxtodling" (Lind & Liljevall, 1909):

"Genom de skördar, som afvinnas jorden, bortföras växtnäringsämnen från denna. För att jorden emellertid fortfarande skall äga förmåga att frambringa tillfredsställande skördar, blir det alltså nödvändigt att på nytt tillföra densamma för växterna passande näringsämnen eller med andra ord gödsla jorden."

Det är lika sant och aktuellt än idag – liksom vikten av att hela tiden lära av både gamla trädgårdsböcker och egna erfarenheter.

Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten

Läs också gärna Snöstorm för fler vinterbetraktelser!