Kära Trädgårdstomten!

Jag har funderat hela november vad jag önskar mig nu när det snart är jul. Egentligen behöver jag ju inte så mycket - just nu, vill säga. Men jag kommer att behöva en hel del - lite längre fram i vår . Så visst, något kan jag alltid sätta på min önskelista.

Av Elsa Rensfeldt Larsson, Luleå/Norrbotten.

Krönika från norr - december 2004.

Snäll har jag varit, i alla fall hela våren, sommaren och en bra bit in på hösten. Och delat med mig har jag av sånt som glädjer ögat och som smakar gott. Ja OK, lite snål har jag nog vatt, nog hade jag kanske kunnat dela med mig lite av åkerbären och delat ut lite flera flaskor vitaminspäckad svartvinbärssaft.

Och visst hade jag kunnat rensa ogräset lite flitigare och planerat och gödslat lite bättre. Men tiden går så fort vet du tomten, och man ska hinna så mycket. Bara att stiga in i sitt lilla växthus är som att kliva in i en förrädisk och lockande tidsmaskin. Helt plötsligt vaknar man upp efter en lång och svindlande resa och ett par hungriga barn knackar på glaset och vill ha middag. Tillbaka till verkligheten! Ja du förstår säkert, Tomten, du har ju nissar själv!

Vad jag verkligen önskar mig just nu och som står högst på min önskelista är den där varan som gnistrar och glimmar som i Rydbergs förtrollande saga. Ja visst, Tomten, snö!! För det har varit så fruktansvärt kallt här där jag bor i Norrbotten och jag är jätterädd att min kungliga ek ska dö av köldchock. Alla tåliga perenner som växer i vår trädgård behöver också sin vita ulliga överrock, så snälla, snö, jag vill verkligen ha det! Jag kan verkligen ärligt säga att jag behöver det.

Sen önskar jag mig tålamod och sinnesfrid så att inte alla kataloger från fröfirmorna får mig att reagera som en växt i soligt läge på våren men med frusen mark om fötterna. Ja, man får inte sätta igång för tidigt helt enkelt, det gäller att ta det lugnt, tids nog blir det dags att dyka ned i fröernas bottenlösa sjö av drömmar.

Ja, sen önskar jag mig barn som på våren säger att "jamen mamma, ta nu den tid du behöver i trädgårdslandet, vi fixar fikat själva", eller "ska vi ta och fylla på vatten i tunnorna ifall du behöver?". Och gärna att maken får en liten grön psykos och oftare ansluter till den trivsamma samvaron i landet. Ack ja, jag vet att det är en bonusklapp, Tomten, men det vore allt bra!

Mina gossar vill bara köra flakmoppe och fiska nuförtiden och fnyser åt mina odlingar och fina blomster. Det är lustigt, Tomten, när de landar en femkilos gädda i Råneälven, intill mina odlingar, så gastar dom så man kunde tro det gällde ett drunkningstillbud! Men när jag drar upp en bamsemorot i landet så väcker mina känslor knappt någon uppmärksamhet alls. Konstigt!

Till sist, kära Trädgårdstomten, så önskar jag mig ett nytt odlingsår fyllt av energi att förverkliga åtminstone en promille av allt vad hjärnan är full av. Allt kan man inte göra direkt eller kanske inte ens någonsin, men trädgårdsnörden begriper inte det fullt ut. Det gäller att vara energisk och lägga krutet på några få utvalda objekt som kan hinnas med och njutas av . Pion- och rosodlare får jag nog därmed bli i mitt nästa liv.

Nu stundar snart julen och ett nytt år. Cirkeln är sluten, allt börjar om igen...

En riktigt grön god jul till er alla trädgårdstomtar! Och ett fantastiskt gott nytt odlingsår!

Tack för mig!