Julrosen

Julrosen (Helleborus) – Egenskaper, Variationer och Odling

Julrosen, Helleborus, är en av få trädgårdsblommor som lyser upp trädgården mitt i vintern eller under tidiga våren, när det annars är stilla och grått. Inte undra på att den är så populär! Dess blomning, kanske när snön fortfarande ligger kvar och andra växter “sover”, gör den till en verklig skatt för trädgårdsägare.

Ursprungsområden och Släktskap

Helleborus hör till Ranunculacea-familjen (ranunkelväxter) och har sitt ursprung i Mellaneuropa, Balkan, Korsika, Mallorca, Italien, Österrike, södra Tyskland, men också i Kina. Släktet omfattar ett tjugotal arter förutom vår klassiska vita julros, Helleborus niger, och dessutom finns en stor mängd hybrider och korsningar — så utbudet har aldrig varit större, läs mer här.

Färgrikedom och Nyare Sorter

Fram till för några decennier sedan var det nästan bara Helleborus niger som såldes — den klassiska vita julrosen. Den har dock nackdelar: blommorna blommar sällan till just jul, och om de gör det, hänger de ofta med huvudet (vilket kräver ett finger för att se den vackra blomman!). Om du fick en sådan till julen, se tips för att plantera ut den till våren här.

Modern växtförädling har nu tagit julrosen långt förbi den klassiska arten. Trädgårdsbutikerna erbjuder i dag mängder av färger och former — från vitt till nästan svart, krämgult, limegrönt, stålblått/lila, vinrött, rosa och allsköns mönster. Det finns enfärgade, dubbla, enkla, prickiga (t.ex. Helleborus orientalis ssp. guttatus) och färgskiftande sorter. Många av hybriderna säljs under samlingsnamnet Helleborus x hybridus och här sker det mesta av utvecklingen av nya former och färger.

Bilder på H. x hybridus till salu i Botan

Engelska förädlare har tagit fram spännande nya sorter, t.ex. 'Potter’s Wheel', med rent vita blommor och en gul ståndartofs, samt 'Grandiflorus', vars namn vittnar om stora blommor.

Arter och Odlingstips

Några spännande arter

Stamjulros, Helleborus argutifolius: Ursprunget är Korsika. Kraftig växt, blir upp till en meter hög med limegröna, något taggiga blad och ljusgröna blommor i vår. Låter man de gamla stjälkarna vissna ner kommer blomningen på nya stänglar året därpå.
Helleborus lividus: Vackra, marmorerade blad, cremégula till rosaaktiga blommor, men endast härdig i de absolut mildaste vintrarna.
Brun julros, Helleborus x sternii: Hybrid mellan arginutifolius och lividus, något härdigare än lividus.
Helleborus viridis: En robust, tålig art med limegröna, nickande blommor.
Klockjulros, Helleborus foetidus: Kallas även stinkjulros, har klasar av limegröna klockor och flikiga blad. Sorten 'Wester Flisk' har röda stjälkar och nerver. Blommorna har ibland ett purpurrött innanmäte och kan lukta något speciellt.
Helleborus orientalis: Särskilt mångformig art, ofta ursprunget till många hybrider och kallas också storblommig julros. Här hittar vi också den “röda” julrosen (nu H. orientalis ssp. abchasicus), och varianter som prickjulros ssp. guttatus.
Fler inspirerande sorter:

Jord, Läge och Skötsel

De flesta julrosor trivs i djup, väldränerad och mullrik jord med ett relativt högt pH (kalkrik jord). Undantag är röda julrosor som föredrar djup och näringsrik surjord. Plantera gärna i halvskuggiga lägen, till exempel under lövfällande buskar eller träd, och undvik både de torraste och blötaste platserna. Kom ihåg att fylla på med barkflis, barkmylla eller löv för att hålla fukt och ogräs borta – det underlättar också för julrosen att fröså sig själv.

Under blomningen syns ofta förra årets blad, som kan vara bruna och fula. Klipp bort dessa under senvintern/tidig vår innan nya blad och knoppar kommer, så minskar risken för svamp och plantan blir prydligare (gäller dock inte alla arter, se ovan).

Förökning, Självsådd och Delning

Julrosor sår gärna sig själva i trädgården om de trivs. Småplantor kan skolas om på våren när de fått några bladpar, och bör då få växa till sig i kruka tills de blivit tillräckligt stora – ofta dröjer det flera år (upp till 4–5 år) innan de blommar första gången. Läs mer om frösådd och tips i Sällskapet Trädgårdsamatörerna STAs frölista.

Delning av äldre plantor rekommenderas vid behov, men Helleborus x hybridus vill helst sås från frön.

Motståndskraft och Problem

Julrosor är perenna och relativt lättskötta men kan drabbas av svampangrepp, särskilt om de står på blöt plats. Byt växtplats vid problem och förbättra dränering. Bruna fläckar på bladen kan också förekomma vid dåliga förhållanden. Blad och blommor bör beskäras efter vinter/vår för att minska risken för sjukdom.

Julrosen är motståndskraftig mot rådjur, harar och kaniner – deras giftighet skyddar dem!

Giftighet

Alla delar av julrosen är starkt giftiga både färska och torkade. Symptom som illamående, diarré och hjärtproblem kan förekomma, och växtsaften kan irritera huden. Lämna dem aldrig där barn eller husdjur kan stoppa dem i munnen, och använd inte blommor i dekorationer på matbordet. Läs även om julrosens användning inom medicinen tack vare ämnet hellebrin.

Praktiska tips

Om du klipper in julrosor till vasarrangemang kan blommorna ibland hänga. Skär då några snitt i stjälkens ände, så tar de upp vatten lättare.

Sammanfattning – därför ska du odla julros

Blommar när trädgården är som mest färglös – ett säkert vårtecken eller vinterglädjeämne.
Finns numera i många olika färger, former och med spännande prickar och mönster.
Relativt lättodlad om plats, jord