Inställt pga. regn

Sammanfattning av texten

Texten är en personlig krönika av Susan Lindh om livet som odlare på en kolonilott i Traneberg, Stockholm, med fokus på de utmaningar som följde av den extremt regniga sommaren 2023. Krönikan beskriver både de vardagliga problemen med tung lerjord och de långsiktiga strategier som utvecklats för att förbättra marken, såsom lövtäckning och försök med olika täckmaterial.

Markförhållanden och ekologiska utmaningar

Odlingslotten har tung lerjord, vilket märks särskilt vid grävning där jorden snabbt blir kompakt och blå längre ner. Lerjord är näringsrik men arbetsam: efter regn blir den kladdig och svårarbetad, medan solen gör ytan cementhård. För att slippa gräva i den hårda jorden undviker Susan att störa den djupa blå leran om det går, men rötter från åkerfräken tvingar ibland till djupgrävning.

Sommaren 2023 – regnets konsekvenser

Den ovanligt nederbördsrika sommaren 2023 hade stor påverkan även i Stockholm. Gräsgångarna svämmade över och odlingsarbetet blev tillfälligt omöjligt; social samvaro på området fick också stå tillbaka i väntan på bättre väder. Lokala bekymmer till trots klarade sig området från större skador, till skillnad från andra delar av landet. För vidare läsning, se Dolda skatter.

Jordförbättring och täckodling

Susan samlar varje höst stora mängder löv, till skillnad från andra odlare, och täcker därmed jorden för att gynna maskar och minska ogräs. Fiberduk hjälper till att hålla löven på plats. Hon har experimenterat med täckning av tidningar, halm, täckbark och även plast, vilket varit effektivt mot ogräs men istället lockat myror, särskilt under den regniga våren 2023. Potatis odlat under plast gav bra resultat, men marken blev ändå oväntat torr och myrangrepp blev en oväntad bieffekt.

Anpassning och framtida möjligheter

Vädrets omväxling mellan regn och torka har påverkat återväxten i gångarna, och Susan funderar på att i framtiden satsa mer på att hålla kvar fukten än på avrinning – kanske genom att skapa platta bäddar snarare än upphöjda. Hon inspireras av både rådande väderlekar och ändrade förutsättningar, och överväger nya idéer såsom risodling. Glädjen över gamla odlarvänners bidrag, som dagliljor, lever kvar och även grannarnas uthålliga arbete väcker beundran – ett exempel på den finska "sisu". För mer inspiration och tips, se Dolda skatter.

Nästa år blir vi nog risodlare. I bakgrunden min täckodling.

Dagliljan, en gåva från tidigare odlare.

Slutsats

Susan Lindhs krönika skildrar tydligt hur klimatförändringar och extremt väder påverkar även mindre odlingar och kräver både kreativitet och uthållighet. Genom metoder som täckodling, lövintegration och ständigt nya experiment anpassar hon sin odling till väder och utmaningar. Varje säsong innebär nya lärdomar, idéer och hopp om ytterligare framgångar – kanske blir nästa steg risodling!

Läs också Dolda skatter för fler berättelser och tips om odlarglädje och upptäckter på kolonilotterna.