Höstsol
Av Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten.
Tisdagen den 8 september 1998.
Jag hoppas fortfarande att morötter och kålrötter ska växa litet till innan vi skördar dem. Rödbetorna däremot är stora och fina, och vi har ätit upp de flesta. Jag sådde också gulbetor i våras samtidigt som rödbetorna, men de har varit en besvikelse faktiskt. För det första var det väldigt dålig grobarhet på fröna. Det stod också på fröpåsen, så jag sådde ungefär dubbelt så tätt som de röda. De röda fick jag gallra, men av de gula kom kanske 10% upp, så det blev bara ett par i varje rad. När jag smakade dem i förra veckan blev jag inte så imponerad av smaken heller, jag tyckte de var litet bittra. Men fina var de förståss...
Tomaterna kämpar på, jag har beskurit plantorna nu så hårt att det egentligen bara är kvistar och gröna tomater kvar. Tomaterna börjar "ljusna" i alla fall, en del är svagt gula, så jag låter dem väl hänga kvar på grenarna så länge det går. Jag vet inte om jag är så förtjust i busktomater egentligen, Sub Arctitc Maxi har i alla fall ett besvärligt växtsätt, långa grenar åt alla sidor som böjs och knäcks av tyngden när tomaterna börjar växa till. Jag har nog varit litet försumlig med uppbindningen också, men förra veckan var jag i alla fall ut i skogen och täljde några grenklykor att stödja grenverket med. Nästa år ska jag nog prova några andra sorter. Om någon har ett förslag på härdiga tomater för friland och korta somrar, maila mig gärna.
Spetskålen har en tendens att spricka märker jag, det är nog bäst att skörda de kvarvarande huvudena så snart som möjligt. Spetskålen och smörkålen har varit vår ersättning för sallad denna sommar. Jag sådde faktiskt en liten rad plocksallad, men den kom aldrig upp - antagligen var fröna för gamla. Men jag kan inte påstå att jag saknat salladen, jag har kommit på att jag inte är så förtjust i sallad. Herregud, det smakar ju ingenting, man blir inte mätt, och sallad är allmänt oregerligt när man försöker få det från tallriken till munnen. Det enda argument för sallad jag kan komma på är limpmackor med salladsblad. Och så förståss att de kommer relativt tidigt, men jag tror att jag kör med Kyona i stället nästa år.
Kommande helg ska vi ta upp potatisen. Hoppas att vädret håller sig relativt torrt så att man slipper få upp halva potatislandet samtidigt. Som en förberedelse har jag tillbringat förra söndagen i potatiskällaren med en skurhink. Vilket slöseri med en av de soligaste höstdagar jag sett! Men det känns fint att titta ner i vår nyskurade potatiskällare i alla fall!