Bakslag

Vi hade nog blivit litet för bortskämda här, med strålande solsken och ljumma vindar. För i helgen fick vi ett litet bakslag i vårvädret. Kalla nordanvindar och en hel del snö på första maj. Det var inte roligt att vakna upp på morgonen och se att marken var vit, men det tinade bort under söndagen. Grönsakslandet är helt snöfritt nu, men det ligger några drivor kvar på skuggigare ställen.

Växter och odling i kallt klimat: Insikter från Ulrika Wiss' dagbok och svensk trädgårdspraxis

Sammanfattning av texten
Ulrika Wiss delar sina tidiga vårerfarenheter från Vibbyn, Norrbotten, där kalla vårnätter med temperaturer under -6°C inte avskräcker från en aktiv odlingssäsong. Genom att använda varmbänkar, täckta med trasmattor och plastflaskor fyllda med varmvatten, kan hon driva upp plantor och skydda sådderna. Det är redan full fart i odlingen: kryddtagetes, broccoli, spetskål och flera gröna och tåliga grönkålsorter har grott i skydd av varmbänken. Nöjet att se de små hjärtbladen veckla ut sig igenkänns nog av många odlare!

Den vitlök som lades ned i höstas har också skjutit upp späda gröna skott genom hötäcket – kanske lite väl tidigt, men ibland gäller det att låta naturen ha sin gång. Ulrika överväger fiberduksskydd men låter ändå vitlöken bestämma takten, eftersom hon förväntar sig flera frostnätter innan värmen kommer på riktigt. Vårens oberäkneliga väder är välkänt för norrländska trädgårdsodlare.

I kallbänken, som nu tinat fram under ett lager hösnö och plast, har vissa fleråriga kryddor överlevt: oregano, citronmeliss och luftlök visar livskraft medan myntasorterna, köpta i England, inte klarade vintern. Kallbänken är dock inte utan problem; vårens isbildning gör att Ulrika vill förbättra dräneringen med hjälp av ett gruslager och grov sand, vilket är ett standardknep i kallt och fuktigt klimat. Bland de överlevande perenna örterna ses även små blad av Patientan (Rumex patienta), men myntorna saknas.

Potatisen står på tur för förgroning. Ulrika har tagit till sig ett tips från en av Odlas engagerade läsare på diskussionsforumet: ett tunt lager jord under sättpotatisen gör att knölarna utvecklar små rötter och startar bättre när det väl blir dags för utplantering. I år blir potatislandet något mindre, men experimentlustan finns kvar, bland annat med ett "potatistorn" (beskrivet tidigare i hennes dagbok och även synligt på bilden ovan), en metod som både spar plats och kan öka skörden på liten yta.

Vädrets bakslag inbjuder till aktiviteter inomhus. Ulrika har toppat sin röda basella, en orientalisk bladgrönsak som beskrivs av Lena Israelsson i boken "Odla Orientaliskt". Den nytagna toppen smakar något slemmigt vid provsmakning, men plantan är vacker – förhoppningen är både prydnadsvärde och goda blad senare.

Vinter- och vårsådd: Odlingstekniker och erfarenheter

Varmbänk och varmbänkssådd

I nordliga odlingszoner är varmbänk en beprövad metod. Genom att kombinera de klassiska knepen — trasmattor, fiberduk, och värmande flaskor — får man en ﬁktiv "vår" för de första fröerna. Erfarenheten visar att även känsligare arter kan starta mycket tidigt med dessa skydd.

Vitlök och härdiga växter

Vitlökens vinterhärdighet gör den idealisk för höstplantering i kallt klimat. Den tål frost och växer ofta igång självmant när vårljuset och lite värme återkommer, även om ytterligare skydd som fiberduk ibland övervägs. Oregano, citronmeliss och luftlök är robusta perenner för den nordliga örtagården, medan olika myntasorter kräver ett varmare eller skyddat läge för att garantera övervintring.

Kallbänkens utmaningar och förbättringar

Kallbänkar lockar med möjligheten till tidiga grödor, men drabbas ofta av isbildning i Norrbotten. Bättre dränering, till exempel ett lager grov sand och grus under jorden, är välkända knep. Trots utmaningarna verkar flera tåliga örter överleva och börja växa när värmen återvänder.

Potatistorn och förgroning

Att förgro potatis med jordlager under knölarna är ett tips Ulrika plockat upp från Odlas diskussionsforum, och något som fler kan ta till sig för en bättre start. Potatistornet (se bild) är både yteffektivt och spännande för den som vill maximera skörden på liten yta – ett ämne som berörs i både Ulrikas dagbok och trädgårdstidningar.

Ovanliga bladgrönsaker

Experiment med sorter som röd basella utökar utbudet av egenodlade bladgrönsaker och ger möjligheten att odla ovanliga plantor även som prydnadsväxter. Särskilda förhållanden (ex. extra ljus och värme) kan dock krävas för att lyckas med exotiska arter i norr.

Frosttåliga grödor och tips för klimat med sena frostnätter

Välj härdiga sorter – klassisk kål, spenat, vintersallat, svartrot och grönkål fungerar bra och kan hantera både vår- och höstfrost.
Perenna örter som timjan, oregano och luftlök är bra bas. Undvik myntor på öppna, vindutsatta ytor.
Snötäcke fungerar som isolerande skydd, men barmarksfrost kräver extra åtgärder som täcke eller varmbänkstak.

Sammanfattande råd och reflektion

Att odla i norra Sverige är en balans mellan naturens egen klocka och trädgårdsmästarens kreativitet. Ulrika Wiss’ dagbok visar hur viktigt det är med både planering, experimentlust och tålamod. Med tekniker som varmbänk, förbättrad kallbänk, förgroning och anpassade sorter går det att komma igång tidigt och lyckas trots de tuffa förhållandena.

Citat om vintersådd och tidig start:

"Vintersådd bygger på den enkla principen att försöka göra så som växterna gör naturligt. Många växter släpper sina fröer rakt ner på jorden efter blomning och de gror först när det är läge på våren."

Fler tips, erfarenheter och inspirerande samtal mellan odlare hittar du på Odlas diskussionsforum.

Text baserad på "Av Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten."

Läs också Vårjäkt