Höstdagjämning

Onsdagen den 22 september 1999

Nu har det varma vädret gett sig i alla fall. Det har varit riktigt höstruggigt den senaste tiden, sådär så att man drar på sig en extra tröja när man ska ut och gräva. Det märks också att höstdagjämningen är här. Helt plötsligt (så känns det i alla fall) går det inte att vara ute i trädgården och gräva halva natten. Redan vid sjutiden på kvällen börjar det bli väldigt svårt att se var man sätter spaden.

Det är lätt att drabbas av höststress vid den här tiden på året. Semestrarna är över, jobb och andra aktiviteter tar mer och mer tid, och trädgården är full av en massa uppstädningsprojekt. I fjol var det här en stressig tid - regnigt och blött, och vi kämpade med att ta upp potatisen ur det blöta och leriga potatislandet. I år är trädgårdsarbetet tack och lov mycket lugnare. Lider ni av höststress i trädgården?

Att vi har det lugnare i år beror väl till stor del på att vädret varit bättre, men det viktigaste är nog att vi fått in rutinerna litet mer. Vi vet att det är många veckor kvar innan allt måste vara färdiggrävt, och att vitlöken inte ska i jorden förrän i början av oktober. Vi har skördat de frostkänsligaste grönsakerna, men morötter, kålrötter, purjolök och broccoli är det ingen panik med. Vi har också varit mycket duktigare på att skörda litet eftersom, så vi slipper stå och förvälla tonvis med kålrötter på en gång. Visst finns det mycket jag skulle kunna göra nu om jag hade tid - flytta myntorna och citronmelissen till exempel. Men världen går inte under om jag inte hinner det i år. Tror jag inte i alla fall...

I helgen plockade jag in ärtorna, och det var nog precis i rätt tid. De har vuxit ganska bra hittills, men nu började de kalla nätterna och de hungriga små flyttfåglarna göra sig bemärkta. Eftersom ärtorna växte ganska tätt och trassligt på mina två ställningar, försökte jag rationalisera ärtplockningen litet. Jag ryckte helt enkelt upp alla plantor med rötterna och hängde dem på rad i taket i garaget. Det tog ett bra tag att trassla ut plantorna från varandra, men sen var det väldigt enkelt att plocka av ärtskidorna. Tjusigt var det också, speciellt ärtan "Commander" från HDRA. Den har blålila blommor och blåa ärtskidor som blänkte så fint bland det gröna.

Jag har odlat fyra sorters ärtor på mina två ställningar. Den ena ställningen var helt reserverad för sockerärtan "Norrlands Express" som jag är så förtjust i. Den är både tidig, god och tålig. Tyvärr säljs inte fröer till den längre, så jag ville försöka spara egna fröer. Därför har jag varit ytterst girig och snål med sockerärtorna i sommar, jag har inte tillåtit någon annan att gå och plocka. Följaktligen sitter jag nu med enorma mängder sockerärtor som ska förvällas och frysas in... De tiotal ärtskidor som jag sparat för fröproduktion hänger i garaget på tork - de är fortfarande gröna, men fullmatade och fina, så jag hoppas på det bästa!

I skuggan av mina ärtor växte vintersallad som jag sådde mitt i sommaren, helt oplanerat. Den verkar ha trivts i den skuggiga miljön, och det ska bli intressant att se hur länge de står emot kylan. De små ovala bladen är i alla fall goda att mumsa på när man pysslar runt med grävgrepen och extratröjan i höstskymningen!

Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten

Ärtan "Commander" hänger i garaget.

Vintersallad i skuggan av ärtorna.