Höst

Onsdagen den 25 augusti 1999

Ja, det är nog bara att inse, det är höst. Gula löv i björken vid fårhuset, jag har inte behövt klippa gräsmattan på drygt en vecka, och dillen jag skördade i helgen var litet lätt frostnupen. Så, OK, jag ger mig, det är inte sen sensommar - det är väl höst då!

Jaha, så vad gör man på hösten? Skördar, förstås. Dillen är som sagt skördad nu, litet sent kanske eftersom den hade börjat utveckla dillkronor redan, men de blir bra till kräftorna. Vitlöken står nog näst på tur, stjälkarna har börjat gulna och tippar över varandra i en enda röra. De ska in och torkas, och senare, i september någon gång, ska de finaste klyftorna planteras ut inför nästa sommars skörd. (Tack för tipsen om vitlök jag fick på Odlas trädgårdsforum!)

Jag ska verkligen försöka skörda litet eftersom i år, i stället för att som i fjol försöka skörda alltihop på en enda helg. Det är ju mycket roligare att jobba några timmar åt gången än att stå och rensa och förvälla från tidig morgon till sen kväll! Gissa om jag och svärmor var less på kålrötter i fjol, när vi hade skalat, tärnat och förvällt ungefär trettio liter! Har ni börjat med höstskörden ännu?

Vissa grönsaker blir det ju inte så mycket av att det handlar om att skörda. Kålrabbin till exempel, som vi provat för första gången i år. Jordlopporna åt ju upp de flesta småplantorna när de just kommit upp, så det blir nog bara några stycken att smaska på.

Jag provade den första härom dagen, den var stor som en golfboll ungefär och smakade fantastiskt gott. Inte lika tydligt kålsmakande som till exempel kålroten, utan mjällare med en nästan nötaktig smak. Och klarar de sig bara undan jordlopporna verkar kålrabbin vara rätt så fri från ohyra. Jag menar, det man äter på kålrabbin är ju faktiskt stammen, så varken larverna som ger sig på rötterna eller larverna som ger sig på bladen bryr sig om den. Så kålrabbi blir det nog nästa år också.

Vad mer gör man på hösten? Ja, planterar perenner och buskar förståss. Jag har en massa växter jag behöver flytta - dagliljorna, oreganon, myntorna, rosenbuskarna i skogsbrynet... Men hinner de verkligen rota sig nu när det blivit så kallt och eländigt? Och hinner jag verkligen plantera dem, nu när jag är inne på den allra sista veckan av min semester? Nåja, hinns det inte i år så hinns det väl nästa år har jag försökt intala mig själv!

Gödslar gör man också på hösten. Ja, grönsakslandet ska ju tömmas först, och det är enklast att gräva ner gödslet när jorden rentav börjat frysa litet. Men vi har i alla fall gödslat ut fårens vinterhage och lagt upp ett stort lass med "aromatisk" fårgödsel intill trädgårdslandet. Så allt eftersom odlingsbäddarna blir tömda är det bara att vända ner gödslet i jorden. Det ser litet mycket ut, tycker jag, men det ska nog få plats. Gödseln är blandad med ganska mycket ruttnade hö, och det tror jag är bra i vår leriga jord som ständigt behöver organiskt material.

Ja, det är mycket att stå i, men det är väl bara att inse att det är höst och dags för höstsysslorna i trädgården!

Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten

Kålrabbi "White Vienna".

Kålrabbi "Azur Star".