Honungsrosen – frisk, doftande och livskraftig

För den som vill skapa en romantisk, doftande trädgård, översållad med blommor, är honungsrosorna oumbärliga. Tack vare sin växtkraft och blomrikedom, kombinerat med härdighet och sundhet, förvandlar de snabbt en spaljé, pergola, staket eller plank till ett blommande och doftande paradis.

Honungsrosor och engångsblommande rosor – Skönhet, kraft och pålitlighet i trädgården

Honungsrosor har på senare år fått en välförtjänt plats i rampljuset bland svenska trädgårdsälskare. Denna popularitet kan tillskrivas det växande intresset för rosor generellt, men framför allt deras enastående härdighet, blomrikedom, starka växtkraft, friska bladverk och den ljuvliga doften. De har blivit starkt förknippade med den "rosvåg" som svept över landet, inte minst tack vare Lars-Åke Gustavssons omfattande verk om rosor för nordiska trädgårdar, som bidrog till ett uppsving för gammaldags rosor och samtidigt gav ökad acceptans för de ibland missvisande kallade engångsblommande rosorna.

Att kalla en ros "engångsblommande" speglar dock inte hela bilden. Just engångsblommande klätterrosor är ofta de som levererar den makalösa, kraftfulla blomningen och robusta härdigheten som krävs för vårt nordiska klimat. En månads överdådig, väldoftande blomning är faktiskt längre än hos många andra vanliga buskar, och den koncentrerade prakten varje sommar kännetecknar dessa rosor.

Engångsblommare – Trädgårdens pålitliga långkörare

Särskilt i vårt klimat, där vintrarna kan vara hårda och växtsäsongen kort, har engångsblommande rosor ofta visat sig vara bättre anpassade än de remonterande (återblommande) släktingarna. De remonterande rosorna kan blomma om flera gånger under sommaren, men gör det oftast något sparsmakat och är ofta känsligare för kyla och sjukdomar. Om man vill skapa ett riktigt frodigt och romantiskt uttryck i trädgården, och kunna lita på att rosorna överlever och trivs år efter år, är engångsblommande sorter ett säkert val. Annars finns risken att buskarna fryser tillbaka och måste börja om varje vår.

Honungsrosens många fördelar – doft, kraft och höstprakt

Bland starkväxande klätterrosor för tuffare klimat har utbudet länge varit begränsat. Klassiska sorter som 'Flammentanz' (röd, härdig till zon 5) och 'Polstjärnan' (vit, härdig till zon 7) har länge utgjort stommen – men båda saknar det rosdrömmen ofta handlar om: doft. Det är här honungsrosorna verkligen glänser, med sin intensiva doft, långvariga och praktfulla blomning och inte minst sin andra prakt – de tegelröda små nyponen som sitter i stora klasar och smyckar busken under hösten. Rosorna är dessutom anspråkslösa när det gäller jordmån och läge, och håller sig ofta friska i bladverket.

Läs mer om släpp lös en honungsros och skapa nytt liv i trädgården med denna klassiker.

Klängväxt, buske eller både och?

Många rosor har förmågan att klättra, men även de mest kraftfulla börjar sitt liv som buskar. När de vuxit till sig, med stark bas, skickar de ut långa skott som söker sig uppåt. Får de inte tag i något stöd breder de ut sig lager på lager i en bågformad buske, men med ett träd eller hög buske i närheten slår de rot även som klängväxter – grenar tar stöd, söker sig än högre och i naturen ser vi exempel på vilda rosor som letar sig upp i trädtopparna för att fånga solens strålar.

Från klättrare till buskros – och tvärtom

De klassiska, ursprungliga klätterrosorna blommar på fjolårsskott i sirligt böjda girlanger. Förädlingar med remonterande drag har fört med sig vekare växtsätt och sämre härdighet, vilket gör att de i nordligare zoner oftare odlas som buskar, medan de i mildare lägen kan tränas till imponerande klätterrosor. Gränsen är alltså flytande – många klätterrosor fungerar utmärkt som buskar och tvärtom. Har du plats går det utmärkt att använda honungsrosor till friväxande häckar eller buskage där deras långa, graciösa grenar gör dem särskilt dekorativa, både i blomning och med höstens nypon.

Utforska mer om honungsros – läge och skötsel för bästa resultat där du bor.

Honungsrosen: En vandrare med oanade möjligheter

I England delas klätterrosor in i climbers och ramblers – klättrare respektive vandrare. Honungsrosen tillhör de senare, vilket syns på de långa, veka och oftast starkt växande grenarna. Redan första säsongen kan skotten nå två till tre meter, och årsskott på tre till fyra meter är inget ovanligt. I gynnsamma lägen har exemplar av honungsros nått hela tio meters höjd, men oftare ser man höjder på fyra till sju meter – något lägre längre norrut och på magrare jordar. Det visar på vilka möjligheter som finns, men också att den behöver utrymme både på höjden och bredden.

Sammanfattning

Honungsrosor och andra engångsblommande rosor levererar både överdådig blomning, kraftfull växt, god härdighet och en doft som är svårslagen. Deras blomning, som kan vara i upp till sex veckor, bjuder på ett överflöd av färg och doft och följs dessutom av en tredje akt i form av vackra nypon. I synnerhet i nordligt klimat är de en av trädgårdens pålitligaste, mest lättskötta och vackra rosor, och de gör sig lika bra som väldoftande klätterväxt på en vägg, som frodig buske eller som friväxande häck.

Väljer du en honungsros får du en ros som är enkel att lyckas med och som år efter år bjuder på ett blomsterfyrverkeri som hör sommaren till – och dessutom prylar hösten med sina nypon.