Hemträdgården 4

Mångsidiga riktlinjer för mångfalden

En av de mest centrala frågorna inom naturvården är att värna om den biologiska mångfalden i våra odlingslandskap. Många har länge antagit att stöd till ekologisk odling alltid gynnar mångfalden, men så enkelt är det inte, visar forskning från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Anki Weibull och Örjan Östman har jämfört artrikedomen bland dagfjärilar, jordlöpare, kortvingar (en skalbaggsfamilj), spindlar och kärlväxter på gårdar i Mälardalen. Resultatet förvånade många: Det spelade ganska liten roll om gården var ekologisk eller konventionell. Istället var det det omgivande landskapets utformning som påverkade artrikedomen mest.

Störst biologisk mångfald uppmättes på gårdar som låg i mosaikartade landskap med många olika typer av livsmiljöer. Tidigare studier som antyder att ekologisk odling alltid är bättre utgår ofta från en eller några få organismgrupper på enskilda fält, och denne bredare jämförelse visar att det är viktigare att se helheten. Artrikedomen var i snitt likvärdig mellan ekologiska och konventionella gårdar i liknande landskap, även om det ibland rörde sig om olika arter. Dessutom varierar resultaten beroende på vilka växt- eller djurgrupper man studerar – åtgärder som gynnar en organismgrupp, exempelvis fjärilar, behöver inte gynna andra.

Resultaten är tydliga: Riktlinjer för biologisk mångfald i odlingslandskapet måste vara mångsidiga. Både ekologiska och konventionella lantbrukare kan ha, eller skapa, landskap som gynnar biologisk mångfald – men alla bör inte göra exakt lika! Anki.Weibull@evp.slu.se, Orjan.Ostman@evp.slu.se
Notiser från SLU 4/2002

Ekologisk odling i dag – vad visar nya studier?

Nyare studier har vidareutvecklat bilden av ekologisk odling och dess effekter. En färsk metaanalys (2025) visar att ekologisk odling ofta gynnar ovanjordsbiodiversitet betydligt: arter av jordbruksfloran ökade i snitt med 95 %, fältfåglar med 35 % och blomsterbesökande insekter med 23 % jämfört med konventionella system. Samtidigt betonas i forskning att skillnaden beror mycket på vilket mått man använder. Räknat per hektar är den biologiska mångfalden ofta högre i ekologisk odling, medan räknat per producerad mängd mat (eftersom ekologiska system ofta ger något lägre skördar) så är fördelarna ibland mindre tydliga.

Ekologisk odling leder också till högre biomassa och antal av daggmaskar, och minskad urlakning av kväve i jämförelse med konventionell odling. Andra fördelar är att man slipper syntetiska kemiska bekämpningsmedel, något som gynnar mark, grund- och ytvatten.

Landskapets struktur och variation är nyckeln

Weibull och Östmans forskning lyfter alltså vikten av landskapets utformning. Det är mosaiken av olika livsmiljöer - till exempel skogsdungar, slåttermarker, våtmarker samt ekologiska kantzoner - som bäst stödjer en rik variation av arter. Denna insikt överensstämmer med ekologiska principer om att nätverk av lämpliga habitat gynnar arter med specifika krav, och gör det enklare för arter att spridas och överleva även vid förändring.

Det finns därför skäl att undvika “one size fits all” när det gäller jordbrukets riktlinjer, utan istället främja diversitet både inom och mellan gårdar – oavsett odlingsmetod. Mer läsning finns i Hemträdgården 2, som berör det vidare sammanhanget kring trädgårdsodling och biologisk mångfald.

Praktiska slutsatser och framåtblick

Sammanfattningsvis visar forskningen att ekologisk odling överlag gynnar den biologiska mångfalden, men det är landskapets variation och hur vi mäter effekterna som avgör skillnaderna. Insatser för att främja olika slags livsmiljöer är ofta minst lika viktiga som valet mellan ekologiskt eller konventionellt. För framtidens jordbruk och naturvård ligger utmaningen i att skapa och bevara landskap där både ekosystem och matproduktion kan samsas.

Vill du läsa mer, se även Hemträdgården 2.

Ekologisk odling gynnar mångfalden. Foto: Eva Wirén