Hemträdgården 4

Kort och Gott från Hemträdgården 4 -2002.

Mångsidiga riktlinjer för mångfalden
En viktig fråga för naturvården är att slå vakt om den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Många har ansett att stöd till ekologisk odling skulle gynna mångfalden, men Anki Weibull och Örjan Östman från SLU visar nu att lösningen inte är fullt så enkel. De har jämfört artrikedomen bland dagfjärilar, jordlöpare, kortvingar (en skalbaggsfamilj), spindlar och kärlväxter på gårdar i Mälardalen. Det visade sig då ha liten betydelse om gården drivs ekologiskt eller konventionellt. Det omgivande landskapets utformning betydde mer. Störst var den biologiska mångfalden på gårdar i mosaikartade odlingslandskap med många typer av livsmiljöer.

Tidigare studier som antyder att ekologisk odling gynnar mångfalden bygger ofta på inventeringar av en eller ett par organismgrupper i enskilda fält. I den här bredare jämförelsen av ekologiska och konventionella gårdar i samma typ av landskap var artrikedomen alltså likvärdig, även om det inte alltid rörde sig om samma arter. Dessutom visade det sig att resultaten kan bli olika beroende på vilka djur eller växter man studerar. Faktorer och skötselåtgärder som gynnar en viss organismgrupp, exempelvis fjärilar, gynnar alltså inte automatiskt en annan.

Forskarnas slutsats är att riktlinjer för bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet måste vara mångsidiga i sig. Såväl ekologiska som konventionella lantbrukare kan ha, eller skapa, landskap som gynnar biologisk mångfald, och alla bör inte göra likadant*, Orjan.Ostman@evp.slu.se
Notiser från SLU 4/2002*

Pigga upp sommarkrukan
Det är svårt att hålla liv i sommarkrukorna om man inte har någon som kan vattna och pyssla om dem medan man själv är bortrest på semester. Är krukorna trista nu så byt ut det halvvissna och skräpiga mot fräscha, färgglada växter, det finns en hel del att njuta av fram till vintern.

Aster, murgröna, ljung och krysantemum är välbekanta höstfavoriter. Perenner som revsuga, brokbladig salvia 'Tricolor' och penningblad gör sig också fint i kruka. Hebe (veronika på svenska, inte att förväxla med släktet Veronica som är örter) är ett släkte av vintergröna, små buskar, med vackra blad i olika färger och blommor oftast i violett. De tål låga temperaturer, eventuellt lätt frost, och passar bra i en höstkruka. Prydnadskål eller en grönkålsplanta som du gräver upp ur grönsakslandet blir ett ståtligt inslag som tåligt står genom frost och höstrusk.

Växtsaft vidgar pupillen
Kraftigt förstorad pupill hos en person som söker vård kan göra att sjukvårdens personal misstänker hjärnblödning eller hjärntumör. Men den stora pupillen kan också vara orsakad av att personen jobbat med sin änglatrumpet och fått lite växtsaft i ögat, skriver Universitetssjukhuset MAS, Malmö, i ett pressmeddelande 3/6 2002.

Ulf Havelius, ögonläkare vid MAS, har skrivit en artikel om sju fall i Malmö av förstorad pupill som visat sig bero på saft från änglatrumpet.

• Patienterna får inga bestående men eller besvär, dock kan närseendet försämras temporärt. Problemet är att man skickar patienten på en mängd onödiga undersökningar om läkaren felaktigt i de här fallen misstänker tryck på tredje hjärnnerven.

  Höstgödsla i tid
  Träd och buskar måste så här års börja förbereda sig för vintern, och för att växten ska bli härdig måste den sluta växa i tid. Det är därför man inte ska gödsla fleråriga växter med kväve sent på säsongen - kvävet gör att de fortsätter växa. Ungefär i mitten av juli kan man ge den sista kvävegivan (i södra delarna av landet något senare). Fosfor (P) och kalium (K) förbättrar däremot övervintringen och går bra att tillföra nu. Men för att sådan "höstgödsel" ska hinna ge någon effekt bör den - trots namnet - egentligen tillföras tidigare, helst under senare delen av juli.

Andra faktorer som förbättrar övervintringen är en varm sommar, låg nederbörd under hösten, att växtplatsen är väldränerad och att temperaturen sjunker successivt.

Dags att så!
Grönsaksskörden pågår som bäst, och får du tomma rutor här och där är det perfekt att utnyttja dem för snabba grönsaker som rädisa, sallat, spenat. Har du tröttnat på dem? Prova då att så några asiatiska kålväxter - de växer snabbt, är dekorativa och klarar i regel en frostknäpp (en del t.o.m. ganska rejäla sådana), så bättre höstgröda får man leta efter. I norra Sverige bör man dock helst så i mitten eller slutet av juli. Kyona (mizuna), mibuna, komatsuna och salladssenap är lättodlade, vackra bladväxter att skörda från i omgångar. I Lena Israelssons böcker, t.ex. "Odla orientaliskt", hittar du många fler, samt bra information om odling och användning i köket.

Vill du inte odla någon mer grönsak är gröngödslingsväxterna ett bra alternativ till att låta jorden ligga bar.

Stödodling på Skansen
Många växter i Stockholm har trängts undan, andra finns kvar i små, sårbara bestånd. Skansen och Stockholms stad vill hjälpa till att säkerställa dem för framtiden, och sedan något år finns en stödodling där hotade Stockholmsväxter som hjärtstilla, knippnejlika, vårflenört och spetsfingerört får en fristad.

Frö till stödodlingen har Miljöförvaltningen samlat från vilda bestånd i Stockholm, och Bergianska trädgården har odlat fram plantorna som sedan satts ut vid Skomakarhuset i Skansens stadskvarter. Härifrån ska frö återföras och förstärka de ursprungliga bestånden i Stockholm.

Gallkvalsterresistenta vinbär?
Gallkvalster är en besvärlig skadegörare på svarta vinbär, något som många fritidsodlare erfar varje år. I Sverige finns det ännu ingen resistent sort, men kanske kan det bli ändring på det om några år? Det skotska växtförädlingsinstitutet SCRI har fått fram sorterna 'Ben Hope', som är resistent mot gallkvalster, och 'Ben Gairn', resistent mot reversion (den sjukdom som kvalstren kan sprida och som gör busken steril). Men om detta gäller vid odling även i Sverige, och om sorterna överhuvudtaget är odlingsvärda i vårt land är ännu för tidigt att säga. Vi får hoppas att den provodling som planeras på olika platser runt om i Sverige ger lovande resultat.

Jättehallon till tårtan
Jättestora bär har en ny sort av hösthallon1 som nu har sett dagens ljus efter arton års förädlingsarbete. Sorten kommer förmodligen att heta 'Elektra'. Jämfört med andra hösthallon från SLU Balsgård - 'Autumn Bliss' och 'Bohème' - har 'Elektra' nästan dubbelt så stora bär, särskilt lämpliga som dekorationsbär. Smaken är lika fin som systersorternas. I Kristianstadtrakten börjar 'Elektra' mogna i slutet av augusti, och skörden pågår sedan ända tills frosten sätter stopp.

I första hand är 'Elektra' tänkt för fritidsodling, men man kan även tänka sig kommersiell odling. Härdigheten är dock inte testad ännu. Elitplantstationen på Balsgård kommer att föröka sorten och provodla den på olika platser i landet. Tidigast om tre år kan 'Elektra' köpas i plantskolorna.

Hösthallon sätter, till skillnad mot vanliga hallon, frukt på årsskotten och ger skörd på hösten. Alla skott klipps av efter skörd, och då har svampsjukdomen hallonskottsjuka mycket liten chans att överleva mellan säsongerna. Hösthallon angrips inte heller av hallonänger, så kallad hallonmask.*Bo.Sjostedt@hvf.slu.se
Notiser från SLU 7/2001*

Långsamt vatten renas bäst
Många sjöar förvandlas på sensommaren till en grön sörja av alger, som frodas när för mycket växtnäring hamnar i vattnet. Fosfor som utlakas från åkermark är en del av problemet.

Efter att en lantbrukare spridit handelsgödsel på åkern löser sig fosforn i regnvatten och rinner ner i jorden. Markens partiklar kan binda mycket fosfor och därför blir vattnet renare på sin väg mot dräneringsrören. Ju långsammare vattnet rinner, desto större del av näringsämnet hinner fastna på vägen. Eftersom vattnet rinner snabbt genom grovkorniga sandjordar har man trott att dessa alltid läcker mest fosfor, men nu visar en doktorsavhandling från SLU att stora mängder kan lakas ut även från finkorniga lerjordar.

I ett av sina försök jämförde Faruk Djodjic utlakningen från en sandjord och från en lerjord. Mätningarna visade nästan hundra gånger större fosforläckage från lerjorden.

• I en uppodlad lerjord bildas grova sprickor som vattnet snabbt kan rinna igenom. Därmed sätts markens renande effekt ur spel, förklarar Faruk Djodjic.Faruk.Djodjic@mv.slu.seNotiser från SLU 7/2001

  
  Ekologisk odling gynnar mångfalden.
  Foto: Eva Wirén

  
  Pigga upp sommarkrukan
  Foto: Inger palmstierna

  
  Dags att så!
  Foto: Eva Wirén