Hemträdgården 3

Grönskande praktverk eller källa till oro?

En frodig och välskött gräsmatta är för många ett ideal, men hur viktigt är det egentligen för svenska villaägare att ha en perfekt grön matta? Enligt en undersökning genomförd av Vi i Villa via deras villapanel, där cirka 3500 villaägare deltog, anser hälften av de svarande att gräsmattan inte är särskilt viktig och att den duger i sitt nuvarande skick. För 18 % innebär gräsmattan dock en ständig källa till dåligt samvete, medan 11 % ser sin gräsmatta som ett verkligt grönskande praktverk och 4 % betraktar den som trädgårdens stolthet. Samtidigt uppger 18 % att deras gräsmatta är så täckt av mossa och maskrosblad att den knappt syns. Attityderna varierar även regionalt: i Norrland tycks villaägare oftare obrydda, medan flest oroade gräsmatteägare hittas i Malmöområdet.

Trots detta investerar många svenskar i sina gräsmattor. Enligt undersökningen spenderade 42 % mellan 0–499 kr, medan närmare lika många la mellan 500–1999 kr på gräsmattan under det senaste året, exklusive gräsklippare. En tiondel la mellan 2000–3999 kr och några procent över 8000 kr. Bland gräsmatteprodukterna är gödsel det vanligaste valet, enligt artikeln Grönskande praktverk eller källa till oro?.

Nya trender: Alternativ och biologisk mångfald

Den traditionella bilden av en tät, välklippt gräsmatta är fortsatt stark, men intresset för alternativ ökar. Många har börjat ersätta delar av gräsmattan med blomsterängar eller örtgräsmattor. Forskning visar att den klassiska, täta gräsmattan ofta bara gynnar ett begränsat antal arter. Allt fler villaägare uppskattar inslag av vitklöver, röllika och andra blommande örter, särskilt för dessa växters betydelse för pollinering och biologisk mångfald—en aspekt som lyfts alltmer i det moderna trädgårdsarbetet. Att minska klippfrekvensen eller använda magrare jord är effektiva sätt att påbörja omvandlingen till blomsteräng, vilket även minskar underhållet.

Gräsmattor – Funktion, sammansättning och skötsel

Gräsmattor kan beskrivas som högst konstgjorda växtsamhällen som kräver kontinuerlig skötsel i form av klippning, gödsling och i vissa fall bevattning. Syftet är sällan enbart estetiskt—de används också för rekreation och aktivitet. Den biologiska mångfalden är dock ofta låg jämfört med andra grönytor som ängar.

Typiskt för gräsmattor är de fröblandningar som sås, där huvudsyftet är att uppnå rätt blandning av täthet, slitstyrka och färg. Vanliga arter är:

• Ängsgröe (Poa pratensis): Bidrar till en tät och slitstark yta som snabbt kan reparera skador.
• Rödsvingel (Festuca rubra): Tålig och uthållig, trivs i både sol och skugga samt på näringsfattiga marker.
• Rödven (Agrostis capillaris): Ger mjuka, täta ytor men kräver mer skötsel och klarar låg klipphöjd.

Valet av fröblandning styrs av gräsmattans användningsområde: är den viktig för utseendet eller behöver den tåla lek och aktivitet?

Kostnader och engagemang

Hur mycket engagemang som krävs beror på ambitionsnivå. Vissa betraktar gräsmattan som en självklar del av trädgårdshelheten och satsar både tid och pengar på till exempel gödsel, luftning eller vertikalskärning. För många handlar det dock mest om att klippa ibland och kanske oroa sig över mossan som breder ut sig. Oavsett nivå spelar gräsmattan en symbolisk roll—den kan vara både glädjekälla och stressmoment.

Gräsmattans framtid och förändrade värderingar

Gräsmattan förblir ett klassiskt inslag i den svenska villaträdgården, men bilden av vad som utgör en "fin" gräsmatta förändras långsamt. Trenden går mot större variation, ökad biologisk mångfald och en mer avslappnad syn på hur trädgården ska se ut. På så vis tillgodoses både estetiska och ekologiska värden—och kanske minskar även det dåliga samvetet hos många gräsmatteägare.

Läs också Hemträdgården 2