Hemträdgården 2

Sälg – humlans vårmat

Humlor är ovärderliga pollinatörer för vårens och sommarens frukt- och bärodlingsskördar, samtidigt som även många vilda växter samt vissa jordbruksgrödor – till exempel klöverfröodling och oljeväxter – är helt beroende av insekternas pollinering. På senare år har mängden pollinatörer minskat oroande kraftigt, bland annat för att antalet åkerkanter och andra obrukade, öppna miljöer sjunkit i dagens intensiva jordbrukslandskap [Notiser från SLU, 2/02].

Birgitta Svensson vid SLU har undersökt hur olika arter av humlor lever, var de hittar mat och boplats. Resultaten visar att sälgen (Salix caprea), en tidigblommande vide, är avgörande för humlornas överlevnad under vårens första kritiska veckor. Sälgens blommor bjuder nämligen både på energirik nektar (hos honplantor) och proteinrikt pollen (hos hanplantor), vilket gör den till en förstklassig vårföda inte bara för humlorna utan även för bin, fjärilar och andra tidigt flygande insekter.

Ekologisk roll

Därför är det viktigt att bevara alla sälgar – gamla som unga, även i skogskanter och energisskog – och helst att också plantera nya i trädgårdar, på gårdsplaner och vid åkerkanter. Sälgen är särskilt oumbärlig i brynmiljöer, där den ofta blommar innan andra vårväxter hunnit slå ut. Många humlearter och vårbin är direkt beroende av sälgens tidiga blomning och skulle försvinna från landskapet utan den.

Men sälgens betydelse sträcker sig längre än till pollinatörerna. Sälg kan vara värd åt över 1300 andra arter: skalbaggar, steklar, fjärilar, svampar, lavar och mossor – samt är viktig födokälla även för rådjur och älg. Även fåglar drar nytta av det rika insektsliv som följer sälgens blomning, särskilt fåglar på vårflyttning som finner energirika larver och pollensamlande bin.

På sommaren söker humlorna sig snarare till öppna hyggen, vägkanter och beteshagar – där buskar och träd, som enar och sälg, bidrar med skydd och gynnar de blommande örterna. Men om betestrycket blir för hårt minskar antalet blommande växter, vilket leder till färre pollinatörer och fjärilar. Bevarandet av sälg i brynmiljöer, gärna i kombination med skyddande buskskikt, är därför ett av de enklaste sätten att bidra till mer biologisk mångfald – både i trädgården och i odlingslandskapet.

Odlingstips för sälg

Sälg är dessutom lätt att odla, tålig och mycket härdig (zon 1–6). Den klarar soligt till halvskuggigt läge och de flesta jordar, och blir med tiden ett stort, vackert träd (9–12 meter högt). För pollinatörernas bästa är det idealiskt att ha både han- och honplantor, då det säkerställer ett rikt utbud av både pollen och nektar tidigt på säsongen. Också äldre och döda sälgar har stort naturvärde – de ger boplatser och föda åt många vedlevande insekter, svampar och lavar.

Så även om sälgen ibland setts som ogräs, är den i naturvårdssammanhang en nyckelart, viktig både för odlingens avkastning och för hela ekosystemets balans. Läs mer om sälgens roll och vårens ekotrender i Hemträdgården 5.

Salix caprea

Alunrot – årets utvalda perenn

Den rödbladiga alunroten (Heuchera micrantha) utsågs till Årets Perenn 2003, tack vare sin lättodlade natur och sitt vackra, mörkröda bladverk som ger effektfulla kontraster i rabatten. De mjukt handflikiga, dekorativa bladen håller sig fina hela säsongen. Planterar du flera tillsammans bildar de snart en täckande matta på 25–30 cm höjd. Under sommaren reser sig de luftiga blomsterstjälkarna ovanför bladen. Sorten 'Palace Purple' har gräddvita blommor, medan 'Rachel' blommar rosa – båda pålitliga val.

Alunrot trivs i sol eller halvskugga, gärna i mullrik men annars väldränerad jord, och är ett bra komplement till andra perenner som stäppsalvia, röd rudbeckia 'Magnus', jättedaggkåpa, kärleksört 'Matrona', ulleternell och blodnäva 'Max Frei'.

Lyckade luktärter

Förodling av luktärter inomhus är en beprövad metod, men plantor blir ofta rangliga i rumsvärme. Ett tips är att så i djupa balkonglådor strax före utplantering och lyfta ut så snart groddarna syns – även om frost kan hota finns skydd såsom fiberduk eller möjligheten att ta in lådan nattetid. Utevistelsen ger redan från början knubbiga och avhärdade plantor redo att planteras ut i början av juni. Denna metod ger robustare luktärter än traditionell inomhusodling.

Kaffe – inget för sniglar

Utöver sin roll i komposten kan kaffesump och kaffeslattar också användas mot sniglar och snäckor. Forskning från Hawaii har visat att koffein på sniglar fungerar som gift; stark koffeinlösning gav dödliga effekter på sniglar, men även svagare koncentrationer hämmar deras aptit. Sumpen kan användas som barriär och kaffeslattar att spraya med, men tänk på att vissa plantor, som sallat och ormbunkar, inte tål upprepad behandling och kan få gula blad ([referat i Nature vol. 417] och i Gardening Which? sept/okt 2002).

Nya SLU-Fakta

Om du prenumererar på Fakta Trädgård-Fritid från SLU har du säkert redan fått de senaste tre faktabladen. Läs mer om:

Trädgårdens gröna ram, nr 39: allt om häckar, jord, plantering och 15 växtförslag. För idegranshäck är 'Hillii' bättre än ofta föreslagna 'Hicksii', som blir gles nertill.
Naturläkemedel bland våra trädgårdsväxter, nr 90: om växter som rudbeckia, hästkastanj, trollhassel och ginkgo, och deras användning som t.ex. sårvårdare, förkylningsmedel och hjälpare för minnet.
Bambu – inte bara bergbambu, nr 91: fakta om arterna Fargesia, marktäckande Sasa, Sasaella, Pleioblastus och ståtliga Phyllostachys för södra Sverige. Se vidare i faktabladet och hos specialplantskolor.

Trädgårdens gröna ram

Väna tuffingar

April är en nyckfull månad – därför planterar vi gärna penséer och violer i utekrukorna. Trots sitt späda utseende tål de flera minusgrader. Byt dock ut jorden i lådan eller rabatten om violer växte där tidigare för att undvika svampangrepp. Andra växter kan odlas i samma jord utan risk.

Romantik med kontraster

Vårens blomtrender kallas "Sweet Chrystal", med inslag av romantik, pasteller och neon.