Halloween
Halloween: Ursprung, Traditioner och Utveckling
Ursprung och historik
Halloween har sitt ursprung i den keltiska högtiden Samhain, som firades för över 2 000 år sedan av kelter i England, Irland och norra Frankrike. Samhain markerade slutet på sommaren och början på deras nya år, vilket inföll den 1 november. Händelserna kvällen innan ansågs extra laddade – då trodde druider, de keltiska prästerna, att gränsen mellan de levande och de döda var särskilt tunn, och att onda krafter, häxor och spöken kunde röra sig fritt bland människor. För att skrämma bort dessa oknytt tände man eldar och klädde ut sig, en sed som påminner om våra egna vårtraditioner. Ljusets och eldens kraft ansågs skydda mot onda makter, och man gröpte ur rovor och kålrötter till lyktor, som bars som facklor för att jaga undan allt ont.
Kristet inflytande och namn
Först år 800 e.Kr. blev 1 november officiellt en kyrklig högtid, kallad Saints Day eller All Hallows (Allhelgonadagen). Då blev kvällen före, 31 oktober, Eve of All Hallows, det vill säga Alla helgons afton – ursprunget till namnet Halloween. I Sverige är Allhelgonadagen också 1 november, men Halloween syns numera oftast just kring den 31 oktober, även om små spöken och häxor kan uppdyka både helgen före och efter.
Pumpor, pynt och traditioner
Pumpan som symbol och lykta för Halloween är i själva verket ett amerikanskt påfund. När keltiska utvandrare kom till USA under 1840-talet tog de med sig sin lykttradition, som där utvecklades till att man istället började använda den större och mer lättskurna pumpan. Härifrån uppstod den klassiska "Jack-o'lantern": pumpor utsnidade till fantasifulla ansikten med ljus inuti. Pumpan har blivit en självklar del av Halloween, inte bara i USA utan även i många andra länder – hos oss främst sedan 1990-talet.
Under de senaste åren har även intresset för att odla egna pumpor vuxit enormt. Förutom att de används som dekoration, tävlas det om vem som lyckas odla de största och vackraste pumporna. Världsrekordet innehas av en pumpa som vägde hela 666 kilo och odlades i Pennsylvania, USA. I Sverige har rekordpumpan vägts in på cirka 534 kilo och korades vid Swedish Open i pumpaodling på Öland – det lär även vara Europarekord! Tidigare odlades pumpa mest för matens skull, men nu odlas de nästan lika ofta för att bli vackra dekorationer under årets mörkaste tid. Intresset för pumpa som mat har därmed också fått ett uppsving igen.
Man kan se pumpor överallt vid Halloween, ofta snidade till Jack-o’lanterns, med tända ljus som lyser upp i höstmörkret. Vill man prova att göra en egen, krävs endast lite snickarglädje och en fin pumpa – men lyskraften är oftast kortvarig då pumporna snabbt blir dåliga.
Festligheter, pynt och svensk Halloween
I Sverige firas Halloween sedan 1990-talet och har snabbt blivit särskilt populär för barn genom spök- och maskeradfester, men också som en anledning för vuxna att samlas och pynta hemmen. Vi har på många sätt börjat forma Halloween till en egen svensk tradition: det är ett välkommet avbrott mitt i senhösten och ger möjligheter till både ljus och lekfullhet i vardagen. Många kombinerar nu Halloweenfesten med att fira allhelgonahelgen, då man tänder ljus och gör fint vid gravar. Men hemma blir det gärna lysande pumpagubbar, små häxor och lagom läskigt tema. Det behöver inte vara mycket – några ljus, lite dekorativt spindelväv från blomsterhandeln och en prydnadspumpa gör stor skillnad.
Bilder från firandet:
Entrékruka
Halloween
Stor matpumpa på gång i Havsbadskolonin
Rekordstor pumpa
Pumpakatt
Olika pumpor
Bus eller godis och makabra dekorationer
En viktig del av Halloween, framförallt för barn, är traditionen med "bus eller godis" (trick or treat). Ursprungligen gick man med lyktor från dörr till dörr och tiggde om mat – idag klär sig barn i spök-, häx- och skelettdräkter och går runt hos grannar för att samla godis, ofta med en egen utformad pumpa i handen. Ofta hörs det välkända "bus eller godis?" i trapphus och vid dörrar under hela Halloweenveckan.
I USA är det tradition att dekorera extra makabert med häxor, spindelnät och fågelskrämmor. Ibland används gravstenar med texten RIP (Rest In Peace) som dekoration – en sed som även börjat leta sig in i svenska firanden, tillsammans med många andra läbbiga och lekfulla dekorationer, som nu finns i butiker över hela landet.
Sammanfattning:
Halloween har på kort tid blivit djupt förankrad i svensk kultur och är ett välbehövligt ljus i höstmörkret. Med rötter i keltiska högtider, kristen tradition och amerikansk populärkultur har Halloween utvecklats till en allmän fest för både barn och vuxna, fylld av lekfullhet, spänning och dekorationer med pumpor i alla former. Traditionen fortsätter att förändras och hitta nya uttryck i takt med att fler svenskar engagerar sig och sätter sin egen prägel på firandet.