Gloriosa
Botanisk bakgrund och utseende
Klänglilja (Gloriosa superba), tillhör familjen Colchicaceae (tidlösaväxter) och har sitt ursprung i tropiska områden i Afrika och Asien. Växten har fått sitt namn från latinets gloriosa (ärorik) och superba (stolt, ståtlig), vilket återspeglar dess slående och exotiska utseende. Klängliljan är en flerårig ört som växer från en knöllik rotstock (rhizom) och utvecklar långa, tunna stjälkar som kan nå upp till 2,5–4 meter beroende på växtplats. Växten klättrar effektivt på stöd eller andra växter, tack vare de karakteristiska klängen som bildas i bladspetsarna.
Bladen är lansettlika och sitter växelvis på stjälken utan tydligt bladskaft. Särskilt iögonfallande är blommorna, som framträder under sommaren och sitter ytterst på långa, spretiga stjälkar. Varje blomma har sex bakåtböjda, ofta vågiga kronblad, med färger i intensiva kombinationer av rött och gult eller vinrött och citrongult. De långa, utstickande ståndarna förstärker växtens spretiga och dramatiska uttryck. Blommorna är doftlösa, men anses mycket dekorativa för både krukodling och som snittblomma.
Klängliljan introducerades i Europa för över 400 år sedan, och är numera en klassiker i blomsterhandeln året runt. Mer information om blommans ursprung och odling finns hos Klänglilja.
Sorter och färgvariationer
Det finns flera attraktiva sorter. Den vanligaste är ’Rothschildiana’, som kännetecknas av djupt röda kronblad med gul, vågig kant. Sorten ’Carsonii’ har vinröda kronblad med citrongul bas och kant, och är något mer exklusiv och sällsynt. Andra varianter förekommer, bland annat helt gula former.
Odling och skötsel
Klängliljan trivs bäst i varmt, ljust läge—gärna där temperaturen är jämn och där den kan klättra fritt eller få något att stödja sig mot. Jorden bör vara väl dränerad, näringsrik och fuktig, utan risk för stående väta kring rotstocken.
Hållbarhet som snittblomma
Vid användning som snittblomma är det viktigt att ta bort bladen på den nedersta tredjedelen av stjälken så att de inte hamnar i vattnet, och att snitta stjälkarna diagonalt. Vattnet bör vara ljummet, omkring 30°C, och svag näring tillsätts första gången. Om vattnet byts ofta håller blommorna sig i 1–2 veckor, men om de står för svalt riskerar de att missfärgas. Läs mer om praktiska odlingstips på Klänglilja.
Giftighet och försiktighet
Hela växten, särskilt rotstock och fröer, är starkt giftig och innehåller alkaloider som kolchicin och gloriocin. Förgiftning kan ge allvarliga magsymptom och i värsta fall leda till döden redan vid små mängder. Därför ska plantan hanteras med försiktighet och förvaras utom räckhåll för barn och husdjur.
Användning och kulturell betydelse
Den spretiga och iögonfallande blomformen gör klängliljan särskilt uppskattad i blomsterarrangemang, där den mjukar upp och livar till strikta buketter. De starka färgerna kommer särskilt till sin rätt tillsammans med vita blommor eller i kombination med andra röda nyanser. Internationellt är växten mycket uppmärksammad—den är bland annat nationalblomma i Zimbabwe och delstatsblomma för Tamil Nadu i Indien.
Egenskaper (översikt)
- Klättrande och snabbväxande, upp till 4 meter under goda förhållanden
- Starkt färgade, spektakulära och bakåtböjda blommor
- Doftlös men mycket dekorativ både som snittblomma och i kruka
- Giftig i samtliga delar, särskilt rotstock och frön
- Klassisk prydnadsväxt och uppskattad inslag i blomsterbinderi
- Symbolvärde i flera länder, används ibland i traditionell medicin (med stor risk)
- Klänglilja: mer fakta, inspiration och odlingstips
Klängliljan är en exotisk och fantastisk växt, både för den botaniskt intresserade och den som söker spektakulära trädgårdsväxter eller snittblommor. Tänk dock på att dess skönhet måste hanteras med eftertanke på grund av giftigheten.
Klicka för större bild!