Förökarens dagbok 5

Så här gör du

Förberedelser inför avläggning

Bästa tiden för avläggning är vanligtvis tidig vår eller försommaren, men det fungerar även på sensommaren eller hösten, så länge grenarna fortfarande är mjuka och flexibla. Välj ut en ung, rak, och låg gren – helst ett aktuellt årsskott eller ett fjolårsskott beroende på säsong. Underlätta rotningen genom att luckra jorden och gärna blanda ner kompost eller annan jordförbättring under den plats där grenen ska ligga. Gräv ett grunt dike, lägg ner grenen och se till att toppen med några blad sticker upp ovan jord. Blad som hamnar under marken nypas bort. Förankra grenen ordentligt i diket med en u-formad krok, klyka eller sten så att den inte rätar ut sig, och täck sedan över med jord. Vattna om det är torrt – därefter är det bara att vänta!

Tips för snabbare rotning

Om du vill påskynda rotningen kan du med fördel göra ett mycket ytligt snitt på undersidan av grenen där den har kontakt med jorden. Har du en extra lång, mjuk gren kan du lägga ner och förankra den vid flera tillfällen på vägen – ungefär som en orm som slingrar sig under och över markytan – och på så vis skapa flera nya plantor på en och samma gång. Varje böj som syns ovan jord bör ha 2–3 bladpar.

För en mer utförlig beskrivning av olika metoder och tips, läs gärna också Förökarens dagbok 6.

Tålamod lönar sig

Det kan ta upp till ett år eller längre innan den nya plantan har utvecklat ett tillräckligt rotsystem för att klara sig på egen hand, beroende på växtslag och när under säsongen avläggningen har gjorts. Ibland kan det dock gå snabbare, på bara några månader. Du kan försiktigt krafsa undan jorden för att kontrollera om rötter har bildats. När avläggaren är välrotad, klipp eller skär av den från moderplantan. Låt den stå kvar på platsen i minst en månad för att acklimatisera sig innan du planterar om den, vilket görs med fördel under höst eller vår.

Fördelar och nackdelar

Avläggning är en mycket enkel och säker metod, eftersom plantan under hela rotbildningsprocessen fortsätter att försörjas med vatten och näring från moderplantan. Detta gör metoden särskilt användbar för växter som kan vara svåra att föröka på annat sätt, som med sticklingar eller frö. Nackdelen är att det ofta krävs tålamod, då det kan ta relativt lång tid innan den nya plantan är redo att skiljas från sin moder, men i gengäld blir resultatet en redan ganska stor och välutvecklad planta. För den som vill förlänga säsongen eller laborera med ovanligare arter är avläggning ett utmärkt komplement till andra förökningssätt.

Lämpliga växtslag för avläggning

Prydnadsbuskar

benved, forsythia, hassel, hortensia, kornell, magnolia, måbär, olvon, rododendron, rosenkvitten, schersmin, spirea, try – men du kan med fördel testa avläggning även på andra buskar.

Bärbuskar

björnbär, krusbär, vinbär.

Klätterväxter

blåregn, kameleontbuske, kaprifol, klematis, murgröna, pipranka.

Tips för olika växtslag

Metoden är flexibel och du kan experimentera med olika växtslag, särskilt om du har sorter som är svåra att lyckas med på annat sätt.

Mer inspiration och fördjupning

Trädgårdsaktuellt har under året tagit upp flera olika sätt att föröka växter på. Om du vill fördjupa dig ytterligare i växtförökning finns en utmärkt bok, "Växtförökning" av Steven Bradley. Boken ger en omfattande genomgång av olika metoder som fröförökning (inklusive sådder och skolning), delning, sticklingar, ympning, lökar, knölar och jordstammar, samt avläggning. Här får du också tips om utrustning, redskap, jord och hygien – allt pedagogiskt presenterat med tydliga faktarutor, tabeller och inspirerande steg-för-steg-illustrationer. Vackra färgfoton höjer helhetsintrycket och gör boken till en utmärkt vägledning för fortsatta experiment hemma i trädgården.

I Förökarens dagbok 6 kan du läsa vidare om olika förökningsmetoder och få fler tips och praktiska råd!

Sammanfattning om avläggning

Avläggning är ett av trädgårdslivets mest givande små experiment – en metod som kombinerar enkelhet med stora belöningar för den tålmodige.