Förnyelsens tid
Onsdagen den 26 april 2000
Jajamensan, nu är den här! Våren! Varje dag den senaste veckan har det kommit nya flyttfåglar flygande - tofsvipor, gäss, och min favorit storspoven. Det senaste tillskottet är björktrastarna, som kvittrar bedövande i skogen här bakom huset. Tittar jag ut genom fönstret ser jag hur de skuttar runt i grönsakslandet.
Jo, grönsakslandet har faktiskt börjat tina fram nu - ungefär en tredjedel av mina odlingsbäddar är snöfria. Och antagligen har daggmaskarna börjat röra sig så smått eftersom björktrastarna dras dit. Eller, tänk om vitlöken börjat titta upp och de är där och rycker upp dem i tron att det är en fet larv? Hemska tanke - jag måste nog dit och inspektera i kväll!
Mina inspektionsrundor på tomten tar längre och längre tid nu. Allt eftersom det tinar fram tar jag en extra sväng för att titta vad som lever och vad som avlidit under vintern. Tja, det verkar vara ungefär 50-50. Havtornsbuskarna som jag planterade i fjol ser misstänkt torra ut, och samma gäller rosenkvittenbuskarna. Men fläderbuskarna har faktiskt knopp, hurra! Och de där små vårlökarna som jag panikplanterade runt rönnen i fjöl höstas har börjat titta upp. Om jag bara kunde minnas vad det var - scilla kanske? I alla fall hade jag stora planer på att gräva ner dem fint och ordentligt under vinbärsbuskarna, men så gick det som det gick och en senhöstdag hittade jag dem, mögliga och dana, fortfarande i sin perforerade plastpåse. Generad slängde jag ner dem runt stammen på vår gårdsrönn och öste litet sand och torvmull över. Tänka sig, att de överlevde!
Jag hjälper som vanligt förnyelsen litet på traven vid den här tiden på året genom att anlägga varmbänkarna. Har ni haft varmbänkar nån gång? För mig är det tredje året, och än har jag inte lyckats få den förbenade hästgödseln att brinna. Och det verkar inte som om det kommer att fungera i år heller. Ändå har jag verkligen ansträngt mig den här gången. Redan i höstas grävde vi en djup grop, som vi nu fodrade med markduk och fyllde med färsk, ordentligt trampad hästgödsel. Men inte då. Möjligen fungerar det tjocka lagret hästgödsel i alla fall som isolering mot tjälen. Jag har inte sått i varmbänkarna ännu, för jag tycker att de är litet för kalla fortfarande. De håller en jordtemperatur på 10-15 grader bara, så jag tänkte låta solen värma upp dem litet. Men, allt enligt traditionen blev det ju mulet och regningt så fort jag satt varmbänkarna. Det händer varje år, precis som när det börjar regna så fort man hängt ut tvätten. Men jag är inte orolig - det brukar fungera bra i alla fall i slutänden.
Något helt nytt som jag inte aldrig provat på förr är att odla svamp i trädstammar. Jag beställde ett "svampodlings-kit" från Future Foods i höstas, och det ramlade ner i brevlådan för några veckor sen. Ett hundra mögliga träpluggar som man skulle borra ner i en trädstam. Så vi tillbringade annandag påsk med att borra ett hundra hål, trycka ner ett hundra träpluggar, och försegla ett hundra hål med smält vax. Jag misstänker att grannarna undrade vad vi höll på med... Nu ska trädstammarna ligga svalt, fuktigt och mörkt i flera månader innan vi tar fram dem och placerar ut dem nånstans i trädgården. Går allt som det ska kan vi skörda svamp i några år från dem!
Ja, förnyelsens tid är inne, och det är alltid lika spännande! Även om man ibland kan önska att maskrosor och tistlar inte var så väldigt snabba att förnya sig - de har redan börjat skymta i utkanterna av trädgårdslandet!
Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten
Varmbänkarna är redo för sådd.
Svampodling på gång.