Den som väntar på något gott

Onsdagen den 31 maj 2000

Nu, just nu, händer det som jag har längtat efter hela den långa vintern. Häggen slår ut! Det är verkligen fascinerande hur det ena dagen är bara grönt, men plötsligt fylls luften av en svag aning av den speciella, söta doften. Uppe i trädet ser man hur de vita blommorna slår ut, som om hela naturen högtidligt deklarerar att våren blivit till försommar. Blomningen är så intensiv men kort – och det är ju en del av tjusningen, något att verkligen njuta av i stunden.

Perenn tålamod: Den Gode Henriks Målla

Något annat jag haft stort tålamod med är Den Gode Henriks Målla (Chenopodium bonus-henricus). Jag sådde en rad frön i kallbänk förra sommaren, och till min besvikelse kom bara tre plantor upp. Att de dessutom överlevde vintern här i zon 6 Norrbotten var dock glädjande – det är ju trots allt en perenn grönsaksväxt, och väldigt roligt att se att den verkar trivas även här uppe. Våra små lamm har varit framme och smakat lite på bladen, men "Henrikarna" har visat sig mycket livskraftiga ändå.

Fler småplantor tack vare vintern

Till min stora förtjusning gjorde jag nyligen en upptäckt när jag gick ut för att fotografera mina små mållor – nu var hela raden fylld med små, nygrodda fröplantor! Troligtvis gror fröna bättre när de får den norrbottniska vintern som köldbehandling, så kallad stratifiering, vilket verkar vara precis vad Den Gode Henriks målla behöver för att trivas och föröka sig. Det känns extra roligt att den här gamla kulturväxten är både kraftigväxande och användbar på flera sätt.

Nu gäller det bara att fundera ut var jag ska plantera alla dessa småplantor, men det får vänta tills de vuxit till sig senare i sommar och jag får lite mer utrymme i landet.

Den Gode Henriks Målla.

Kökslandet i väntan på start

I köksträdgården händer det annars inte så mycket ännu – jag har inte riktigt vågat dra igång frilandssådden och utplanteringen på allvar, men snart är det dags. De som inte delar min försiktighet är däremot vitlök, höstsådda morötter, palsternackor, dill och persilja. De gror och växer redan frodigt, och det börjar bli dags att gallra. Drömmen om de tidiga primörerna lever!

Lyst före nytta: Pioner och blomsterprakt

Medan jag har gått och väntat på den riktiga starten i kökslandet har jag istället ägnat mig åt sådant som är mer till lyst än nytta. Pioner, till exempel. Jag kunde inte låta bli att köpa några både bond- och luktpioner i rosa och vitt och plantera i slänten framför huset – tänker mig att det ska bli en riktig "pionslänt" med tiden. Kanske pioner är lite av årets trädgårdstrend, om man får döma av allt prat på odlas diskussionsforum. Där fick jag också goda råd när jag besviket upptäckte att flera av de krukodlade pionerna jag köpt nästan helt saknade rötter – hela jordklumpen bara föll sönder! Kanske ni har varit med om något liknande?

Tålamodets belöning: Röd solhatt

Det där med tålamod återkommer hela tiden när man har trädgård. Häromdagen tog jag mig äntligen tid att rensa en rabatt jag anlade i fjol, där jag sådde röd solhatt (Echinacea purpurea) i hopp om att kunna göra egen förkylningsmedicin framöver. Hela våren har jag gått och letat tecken på att plantorna skulle komma upp utan att se något alls, och rabatten var ärligt talat i stort behov av rensning. Men för en gångs skull lönade det sig faktiskt att ha varit lite lat – när jag började rensa såg jag att solhattarna ändå hade tittat upp, även om man behövde titta noggrannare! Ja, det stämmer verkligen att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge.

Röd solhatt tittar äntligen upp.

Slutet av maj i trädgården

Så här i slutet av maj rymmer varje dag i trädgården löften om både blomsterprakt och grönsaksskördar, även om mycket ännu ligger i startgroparna – och visst blir man lätt drabbad av fröfeber så här års!

Just nu slår häggen ut.

Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten