De första fröna är i jorden

Odling inom äldreomsorgen

Nej, i år kommer jag att sätta in trädgårdskrutet inom "äldreomsorgen". Till mor, som nu önskar sig krukodling utanför sin lilla pensionärsstuga, och far, som har flyttat till ett superfint äldreboende i egen lägenhet, med en stor söderbalkong på marknivå. Här ska odlas!

Jag har grunnat en del på vad han ska få för gröna kamrater där i sommar. Han är en gammal odalman och har varit van vid att odla alla tänkbara grödor då han var aktiv – självförsörjande på grönsaker, potatis och bär. Vad sätter man på balkongen hos en sådan "bortskämd" person? Jag tänker faktiskt vara ganska drastisk. Blommor är förvisso fint, men jag tänker även sätta en hel del grönsaker. För visst kan man låta en slingrande sockerärt ersätta eller samsas med vacker luktärt, och krusig, god persilja får gärna dela kruka med ringblomma och ge både färg och smak inom räckhåll.

Hängande jordgubbe blir ett måste

När man blivit gammal, och minnet börjar svikta, tror jag det är extra viktigt med grön stimulans, särskilt om man varit van odlare. De stora landen och blombänkarna krymper kanske till en generös balkong, men det spelar ingen roll. Det är faktiskt ganska lätt att skapa ett litet odlingslandskap i miniatyr där dofter, färger och möjligheten till smakupplevelser gör gott mot ålderdomens små gissel. Det ska bli roligt att få agera kreatör.

Så hos far blir det, förutom blommor, även små planteringar av sådant som kittlar nostalgin – sockerärter som klättrar bredvid luktärterna, krusbladig persilja bland ringblommor och kanske till och med någon potatis i hink. Hängande jordgubbar är ett måste, både för njutningens skull och för doftens – och vem blir inte glad av att nypa av en solvarm jordgubbe i juni? Kanske får det också plats några snabba örter som dill och gräslök, och varför inte prova en tidig körsbärstomat i det varma söderläget? Även om zon 5–6 är tufft, måste man våga tro på sommaren och testa sina gränser.

Blomprakt och krukodling hos mor

Min moder väljer i år bort sin lilla rabatt vid pensionärsstugan – där ska hon så in gräsmatta och göra plats för en uteplats där hon kan se folk gå förbi. Men blomprakten vill hon inte vara utan, och i år ska den istället skimra i krukor. Jag tror på en kombination av lökväxter och sommarblommor med ett mjukt, kuddigt uttryck. Till det kanske någon snabbväxande klättrare, som fjärilskrasse, och så har jag blivit förtjust i guadaluopegurka (eller djungelgurka) som både är vacker och god, och dessutom snabbväxande – ett roligt och annorlunda inslag som också går bra i kruka. Krönika från norr ger fler inspirerande exempel på hur små ytor kan bli riktiga odlingsparadis, särskilt där klimatet ibland är utmanande.

Drömmen om vår

Samtidigt är det långt kvar till vår, innan rönnen blommar. Videt sover, och min lilla ek – kunglig i sitt snitt – som förra våren fick följa med till nya odlingsparadiset, hoppas jag kommer med till en ny vår. Det visar sig snart. Just idag är det vackert "vårväder", men vintern pendlar fortfarande mellan minus och plus. Själv tvekar jag inte – i februari väljer jag minus och rejält med snö för växternas skull! Och under snötäcket ruvar redan drömmen om ännu en grönglad säsong, nu med extra fokus på odlingens värde på äldre dar – där både minne, sinnen och fingrar får sitt i nyskördade ärtskidor eller blomdoftande krukor, oavsett om odlingen sker på balkong eller utanför pensionärsstugan.

Läs också gärna Krönika från norr för mer odlingsinspiration och tankar kring årets första, längtansfulla vårtecken.