Björnrot och mästerrot
Familjen Apiaceae – mångfald i trädgården
Både björnrot och mästerrot tillhör familjen Apiaceae, eller flockblommiga växter. I samma familj hittar vi även många andra välkända kulturväxter som morot, palsternacka, kummin, dill och persilja – arter som både uppskattas i matlagning och har haft stor betydelse i vår växtkultur genom tiderna.
Björnrot
Odling och kännetecken
Björnrot, Meum athamanticum, har en lång tradition som både rabatt- och prydnadsväxt och har framför allt odlats för sina vackra, aromatiskt doftande blad. Bladen är mycket finflikiga och påminner om dillens, och sitter ofta basalt nära marken eller långt ner på stjälken. Det speciella utseendet gör att björnrot är svår att förväxla med andra arter.
Efter att ha odlats nära bostäder har björnrot även förvildats och kan ibland hittas i naturen, särskilt i närheten av gamla trädgårdar i södra och mellersta Sverige. Växten blommar i juli–augusti med vita till rödlätta flockar på ca 50–60 cm höga stjälkar. Doften från bladen uppskattas också i doftarrangemang och som snittgrönt.
Vill du veta mer om hur nära släktingen kvanne odlas, se gärna vår artikel om Så kvanne på hösten!.
Mästerrot
Egenskaper och användning
Mästerrot, Peucedanum ostruthium, är en gammal medicinalväxt vars kraftiga rotstock förr användes mot olika krämpor. Den brokbladiga formen ‘Daphnis’ är särskilt omtyckt som prydnads- och bruksväxt. Roten, som växer som underjordiska rhizomer, ingick historiskt i den så kallade orvieten – ett slags universalläkemedel som användes både bland människor och djur. De späda skotten kunde också ätas som grönsak på våren.
Bladen hos mästerrot är stora, handflikiga och indelade i tre huvudflikar. De har en kraftig, selleri- eller kvanneliknande arom, och utseendet liknar till viss del kirskålens (Aegopodium podagraria), men mästerrot är större och betydligt mindre benägen att sprida sig ohämmat i trädgården.
Mästerrot blommar i juni–juli och den blommande stjälken kan bli 40–80 cm hög, beroende på växtplats. Idag uppskattas mästerroten främst som trädgårdsväxt där den tidigt på våren skjuter upp sin frodiga grönska, perfekt för att fylla ut tomrum i större rabatter. Den kombineras gärna med andra fleråriga växter för att skapa en flexibel och långlivad plantering.
Så trivs björnrot och mästerrot
Både björnrot och mästerrot trivs bäst om de placeras soligt eller halvskuggigt i vanlig, väldränerad trädgårdsjord. Plantera dem där jorden inte blir stående fuktig under vintern, så utvecklas de bäst och håller sig friska i många år.
Tips för lyckad plantering
- Välj väldränerad jord och undvik blöta lägen.
- Säkerställ gott om ljus, särskilt för björnrot.
- Kombinera gärna med andra perenner för frodig rabatt.
Variation och historia i trädgården
Björnrot och mästerrot är båda karismatiska och tacksamma medlemmar inom de flockblommiga växterna, men skiljer sig tydligt åt både i utseende och användning. Björnrot har smala, dilliknande blad och används främst för doft och utseende, medan mästerrot har robusta, aromatiska blad och en lång tradition som medicinalväxt. Tillsammans bidrar de till att skapa variation och historia i trädgårdens perenna rabatter.
Vill du få fler tips om trädgård och odling samt ta del av fina erbjudanden på utvalda växter och fröer? Då är du varmt välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria Nyhetsbrev!
Läs gärna också vår artikel om Så kvanne på hösten! för fler inspirerande odlingsråd.