Så kvanne på hösten!

Det går inte att passera en köksträdgård som hyser kvanne utan att stanna upp och förundras över denna tjusiga ört. Säkert två meter hög och en meter bred med en vacker gulgrön blomma skäms den minsann inte för sig utan riktigt strålar av elegans och odlarglädje.

Av Katarina Kihlberg

Det latinska namnet för kvanne, Angelica archangelica, associerar till ordet ängel och har sin förklaring i att kvanne, enligt en legend, av Ärkeängeln Gabriel gavs alla tänkbara och fantastiska krafter som skulle skydda mot pesten. Genom historien har den tillskrivits allsköns andra goda egenskaper som att skydda mot häxeri, skörbjugg och matsmältningsproblem.

Så nu på hösten!

Kvanne är två- eller treårig. Efter att den har blommat vissnar plantan ner men innan dess brukar den ha hunnit självså sig och återkommer därför gärna år från år. Om du vill prova på att odla denna läckra växt finns all idé att söka efter frön nu på hösten. Plocka färska frön om du får tillfälle och så direkt i trädgården i lucker, lite fuktig jord på en halvskuggig plats.

Kvanne till prydnad och nytta

Kvannens höga stjälkar blir grova som rabarber och den gulgröna blomman kan lätt tävla med solrosen i både storlek och skönhet. Odla därför gärna kvanne enbart som en högrest dekoration i kökslandet.

Men kvanne går också att använda i köket! Bladen skördas i så fall före blomningen och kan torkas och användas i örtte. Blomkvistar kan nypas av och stickas ner i en flaska med vinäger. Skalade stjälkar kan du koka saft på − gör gärna en blandning av kvanne och rabarber. Följ recept för rabarbersaft. En spännande och annorlunda användning är att kandera stjälkarna och bjuda på en riktig överraskning!

Frön ska, som sagt, sås färska. Men du kan också torka dem och använda som krydda i brännvin.

Ut på jakt alltså efter kvannefrön! Fråga trädgårdsvänner och bekanta eller varför inte prova att efterlysa på Odlas facebook.