Att inventera perenner

Sammanfattning av ämnet: "Att inventera perenner" och Perennuppropet

"Att inventera perenner – en handledning" av Linnea Oskarsson är en ovärderlig resurs för trädgårdsintresserade och kulturarvsengagerade som vill identifiera äldre prydnadsperenner och förstå deras historiska roll i svenska trädgårdar. Boken utgör en guldgruva för dig som söker detaljerad kunskap om prydnadsväxter och vill inspireras kring vad som kan passa i äldre trädgårdar från olika decennier. Den beskriver 154 arter och sorter av perenner som odlades i Sverige före 1940, och ger utöver botaniska beskrivningar även information om växternas ursprung och väg till Europa och Sverige, förädling, samt hur och var de odlats genom tiderna. Extra fokus läggs på när och var olika sorter började säljas i svenska plantskolor[1].

Historisk bakgrund och spridning

Under andra halvan av 1800-talet och in i första delen av 1900-talet var mängden olika arter och sorter av perenner stor i svenska trädgårdar. Spridningen skedde via plantskolor och handelsträdgårdar men minst lika mycket genom att vänner, släktingar och grannar bytte och delade på plantor, vilket skapade ett rikt växtarv på lokal nivå. Idag är de flesta av dessa perenner försvunna från handeln, och sorterna i äldre trädgårdar riskerar ofta att försvinna spårlöst när trädgården byter ägare och anläggningen förändras. När unika eller lokala sorter försvinner är risken stor att de är borta för alltid – tillsammans med sina historier, släktband och kulturvärden.

Vikten av att bevara äldre perenner

Bevarande av äldre perenner är avgörande, dels för att de är tåliga, långlivade och väl anpassade till vårt nordiska klimat, och dels för att de utgör viktiga bärare av genetisk variation – ett arv som är ovärderligt för framtidens trädgårdar och trädgårdskultur. Dessutom bär många av de äldre sorterna på en rik kulturhistoria i form av lokala namn, traditioner, berättelser och bruk, vilket gör dem till levande vittnesbörd om den svenska trädgårdshistorien. Att skydda dem innebär därför att både det biologiska och det kulturella arvet tas om hand för kommande generationer.

Perennuppropet och bevarandearbetet

Boken ges ut av Centrum för biologisk mångfald (SLU och Uppsala universitet), som också ansvarar för Perennuppropet – en landsomfattande inventering av prydnadsperenner som odlades i Sverige före andra världskriget. Perennuppropet startade 2003 och samordnas av Programmet för odlad mångfald (POM), vars mål är att hitta och identifiera äldre perennsorter samt att bevara dem för kommande generationer[1]. Inventeringsarbetet bidrar både till att skydda biologisk mångfald och kulturhistoria, men skapar även möjligheter för nutida och framtida trädgårdsägare att återskapa historiska miljöer med genuint material.

Boken fungerar därför som en handledning för alla som vill engagera sig i att bevara vårt gröna kulturarv, eller som vill veta mer om de perenner och trädgårdstraditioner som format dagens svenska trädgårdar. De mest intressanta fynden i Perennuppropet bevaras genom en nationell genbank, och i framtiden kommer gamla perenner även att kunna visas upp i lokala klonarkiv runt om i landet.

Framtid och inspiration

Programmet för odlad mångfald fortsatte att samla in perenner till och med 2010, men arbetet med att upprätthålla och visa upp det gröna kulturarvet pågår än idag. Med utgångspunkt i arbetet med Perennuppropet blir det möjligt att låta historiska perenner återigen ta plats i svenska trädgårdar, samtidigt som nutida odling får ett rikare och mer varierat växtmaterial. Den som vill ha tips på inspirerande projekt eller återbruk av äldre trädgårdsidéer får ytterligare hjälp i roliga projekt och inspirerande idéer.

Fakta om boken

Titel: Att inventera perenner - en handledning
Författare: Linnea Oskarsson
Bandtyp: Inbunden
Förlag: Centrum för biologiskt mångfald, POM
Utgivningsår: 2008
ISBN: 978-91-89232-30-3

Genom "Att inventera perenner" och det nationella Perennuppropet har arbetet med att bevara, återupptäcka och inspirera till odling av äldre perenner fått en gedigen plattform. Boken bidrar med både praktisk och historisk vägledning, vilket ger möjlighet att fördjupa sig i både trädgårdens och kulturarvets värde – samtidigt som den uppmuntrar till egna projekt och nytänkande i dagens och framtidens trädgårdar.