APRIL
Av Malena Skote
April är en händelserik månad i trädgården. Trädens knoppar har börjat svälla och lökväxternas frodiga grönska tränger igenom vinterns lager av döda löv och gult gräs. Förtröstansfulla röda pionknoppar dyker upp och lovar att det faktiskt ska bli sommar igen.
Nu är det mycket att göra, småplantor ska omskolas och avhärdas, kökslandet göras i ordning och nyplanterade fruktträd beskäras.
När jag går i trädgården och gräver och krattar undrar jag vad som egentligen gör trädgårdsarbetet så stimulerande. Att stoppa ner små frön i jorden och se dem gro får en att känna sig delaktig i kretsloppet på den här planeten, det vet jag. Dagens ökande trädgårdsintresse är säkert ett resultat av större medvetenhet om miljöns och livets känslighet på jorden. Och att våra sinnen stimuleras av trädgårdens färger och former vet jag också. Men det måste finnas något mera...
Den tyske psykoanalytikern Ruth Amman liknar själen vid en trädgård där olika känslor växer likt spirande blommor. Ofta projicerar vi de här livskänslorna på växterna i trädgården. Är du en blyg viol? Eller en robust prästkrage? Det kanske inte är för inte vi har älsklingsblommor. Ruth Amman har fler liknelser. "I trädgården beskär vi de träd och buskar som skjuter i höjden för att de ska växa sig kraftiga och bära mer frukt och ogräset rensar vi bort för att de efterlängtade växterna ska få mer utrymme att utvecklas. På samma sätt måste vi också avgränsa fantasi och kreativa idéer för att kunna förstå och odla dem." (Ur "Drömbild: Hus")
Är det därför jag blir så harmonisk och klartänkt när jag arbetar i trädgården? Rensar jag omedvetet bland tankar och känslor i mitt inre samtidigt som jag rensar i trädgårdslandet? Men trädgården är ju inte bara arbete, utan vila och avkoppling också. Och kontemplation och möjlighet till eftertanke. Är det inte eftertanke vi behöver, vi nutidsmänniskor, efter allt vårt skapande, producerande och kreerande?
"Att sitta i en trädgård, det är en dröm, drömmen om att vila och koppla av efter dagens arbete, efter veckans arbete eller när livsverket är fullbordat." Så skriver Gabrielle Tergit i inledningen till boken " I pionernas tid" som handlar om kulturhistorien kring trädgårdens blommor. Hon skriver också att ordet paradis kommer från persiskan och betyder just trädgård. Och visst är det väl i viss mån små paradis vi vill skapa åt oss i våra trädgårdar.
Men att trädgårdsodling därmed skulle vara någonting idylliskt och världsfrånvänt vill jag inte hålla med om. Trädgården är en plats där det utspelas dramatik och äventyr. Här försiggår en kamp på liv och död, både bland växter och djur. Somliga trängs undan och kvävs till döds medan andra växer sig frodiga. En del äts upp och andra äter upp. Det döda förmultnar och blir till nytt liv igen.
Denna dramatik kallas livet och utspelar sig i det tunna yttersta jordskorpeskikt som även vi människor är så beroende av.
