Anlägga en damm för groddjur

Att anlägga en damm för groddjur - naturvård i praktiken.

Sammanfattning av information om groddjur och deras bevarande i Sverige

Groddjurens situation i Sverige

Groddjuren – grodor, paddor och salamandrar – tillhör några av Sveriges mest utsatta djurgrupper. I dagsläget är så mycket som 9 av våra 13 arter (70 %) nationellt rödlistade, vilket visar på hur allvarligt hotade dessa arter är. Den kraftiga tillbakagången har framför allt orsakats av att småvatten och våtmarker har dikats ut och fyllts igen i samband med intensifiering och effektivisering av jord- och skogsbruk de senaste 200 åren. Dessutom hotas groddjuren av andra faktorer som försurning, övergödning, direkt förgiftning samt utsättning av fisk och kräftor i småvatten, vilket påverkar lekdammarna negativt. Den sammanlagda effekten blir att populationerna fragmenteras och isoleras alltmer, eftersom möjligheten för individer att röra sig mellan olika områden försvåras eller försvinner helt. Groddjuren är beroende av vandringsstråk som bäckar, diken, täta örtmarker och skogsmiljöer – livsmiljöer som i många fall har reducerats eller helt försvunnit.

Ekologisk betydelse och hot

Groddjur spelar en mycket viktig roll för ekosystemens funktion. Som vattenlevande larver (yngel) fungerar de bland annat som filtrerare och konsumerar alger, växtrester och smådjur – vilket bidrar till högre vattenkvalitet. När de övergår till ett liv på land utgör de en betydande del av näringsväven, både som predatorer på maskar, sniglar, insekter och andra småkryp, men också själva som byten för allt från fåglar och smådäggdjur till större insektslarver. Groddjurens fortplantning kännetecknas av att de producerar mycket stora mängder ägg – exempelvis kan en åkergrodehona lägga cirka 1500 ägg under en säsong. Av dessa når bara 5–10 individer vuxen ålder och kan fortplanta sig, medan de övriga äggen och ynglen blir näring för övriga ekosystemet. Detta visar hur groddjur är centrala både som konsumenter och som resurs för andra organismer.

Bevarandestatus och skydd

Samtliga groddjursarter i Sverige är idag fridlysta enligt artskyddsförordningen (SFS 2007:845) och det är förbjudet att fånga, döda, skada eller flytta dem utan särskilt tillstånd. Ett antal arter är dessutom rödlistade och omfattas av särskilda nationella åtgärdsprogram, där satsningar på bevarande och återställning av lekdammar, våtmarker och skydd av landhabitat spelar en central roll. Vidare skyddas många groddjursmiljöer under den generella biotopskyddsförordningen samt genom EU:s Art- och Habitatsdirektiv, vilket understryker vikten av att bevara deras naturliga livsmiljöer. Flyttning och återinplantering av groddjur kan dessutom bara ske efter särskilt tillstånd – bland annat för att undvika spridning av sjukdomar så som chytridsvamp, som globalt hotar groddjursfaunan.

Åtgärder för bevarande och framgångsrika insatser

Bevarandeinsatserna i Sverige visar att det mest långsiktigt hållbara är att förbättra befintliga miljöer där groddjur redan finns, snarare än omfattande utplanteringar. Restaurering och nyskapande av lekdammar, samt återställande av våtmarker och skydd av vandringsvägar, utgör hörnstenar i arbetet för att rädda arterna. Det är avgörande att det finns flera lekdammar inom rimligt avstånd från varandra – då kan populationer återetablera sig om en damm skulle bli "utdöd" en period. På så vis bibehålls genetisk variation och populationerna får bättre motståndskraft mot miljöförändringar, isolering och slumpmässiga händelser som torka. Dessutom har dessa miljöer högt rekreationsvärde för människor och bidrar till ökad naturupplevelse, inte minst i tätortsnära områden. Läs mer om anläggning av dammar för groddjur på Nästa sida.

Biologisk mångfald och groddjurens roll

Bevarandet av groddjur är centralt för den biologiska mångfalden – groddjur utgör ofta en indikator på ekosystemens hälsa och påverkar många andra arter både direkt och indirekt. Fragmentering och isolering av populationer leder till ökad risk för genetisk utarmning och lokal utrotning, vilket i sin tur påverkar hela ekosystem. Genom att skydda och restaurera deras livsmiljöer gynnas även många andra arter av djur och växter.

Slutsats

Groddjuren är en avgörande del av svensk natur och deras hotade status återspeglar bredare problem med landskapsförändringar och förlust av biologisk mångfald. Deras överlevnad förutsätter att vi agerar för att säkerställa fungerande lekdammar, fuktiga landmiljöer och obrutna vandringsvägar. Att skydda groddjuren är således en nyckel till att bevara hela ekosystem och säkra den biologiska mångfalden för framtiden.