Aktuellt i maj

”Sköna maj, välkommen till vår jord igen…!”

Bara ordet maj låter som en ljuv musik! Denna ljuva månad på tröskeln till sommaren är mångas favoritmånad, så även min. Äntligen får vi vårt lystmäte av färger och liv. Grönskan exploderar omkring oss och maj "gör så att blommorna blommar". Vi får vara ute och njuta av den ljumma vårluften och titta på roliga vårcharader när fåglarnas ungar börjar lämna boet för vingliga flygfärder.

Visst finns det mycket som behöver göras i trädgården i maj, men det är ofta lustfyllda sysslor som man njuter av att få göra. Och så finns det egentligen inget som säger att man måste göra allt, man gör det som man tycker är roligt och glömmer inte bort att njuuuta och koppla av utomhus!

Direktsådder som man inte redan hunnit med kan man ju göra nu när jorden har hunnit bli varm. Om du är osäker, kan du köpa en billig jordtermometer och kolla så att jorden håller sådär 10-15 grader. Vissa växter, såsom bönor, vill ha ännu högre jordtemperatur, så med dem kan man vänta till slutet av månaden tills jordtemperaturen är över 15 grader.
Lök kan man sätta så fort jorden rett sig och håller ovannämnda temperaturer, så har du inte satt dem ännu så är det dags nu.
Det är även bra tid att så gräsmattor i slutet av april - början på maj, gräset hinner växa till sig och bilda ordentliga rötter som klarar sommartorkan bättre. Bara du ser till att hålla det nysådda fuktigt tills det har etablerat sig. Så även i kala fläckar i gräsmattan, speciella reparationsådds-fröblandningar finns i småpåsar. Låt sedan gräsmattan vara ifred från stora och små fötter. Lägg hellre en gångstig med trampstenar som kan vara kvar även i den färdiga gräsmattan.
Gödsla de etablerade gräsmattorna med kvävegödning. Det finns speciell gräsmattegödsel i handeln. Att riva bort mossa är inte mycket lönt, man bara sprider den till nya områden och den kommer tillbaka. Men mår gräset bra så kan det själv konkurrera ut mossan.
Du gick väl igenom dina redskap i höstas, smorde upp dem, slipade och reparerade? Ta en titt till så de är i topptrim nu innan de skall användas. Smörj ev. en gång till.
Sätter potatis gör man också när jorden är tillräckligt varm, i södra Sverige redan i april, så där kan de behöva kupas redan. Kanske sätter du några knölar i en hink för tidig skörd. Färsk midsommarpotatis "måste" man ju bara ha!
Plantera gärna några färdigdrivna tagetesplantor; varför inte kryddtagetes, Tagetes tenuifolia, mellan dina lök- och kålplantor. Då lurar du lök- och kålfjärilens honor att inte lägga sina ägg just där.
Dessutom innehåller tagetes ämnen som gör att skadliga nematoder i jorden dör, så därför kan du varje år plantera några tagetes vid rosor, potatis och jordgubbar om du vill skydda dem.
Skulle den gula eller orange färgen inte gå ihop med dina rosor så finns det ju sorter med krämvita blommor, och till och med sådana som inte blommar alls! På hösten myllar du sedan ner tagetesresterna i jorden.
Vitlöken har egenskaper som är effektiva mot svampsjukdomar, såsom mjöldagg och svartfläckssjuka. Sätt några svavelosande vitlöksplantor bland växter som brukar drabbas, det brukar göra gott
Gödsla! Höns- och kogödsel och Algomin är bra som allroundgödsel, men Algomin skall man inte bre på surjordsrabatter där man odlar kalkskyende växter. Ge de växterna en speciell rododendrongödning. Rosorna tycker om hönsgödsel. Clematis som också äter mycket gillar även den, men de gillar också kogödsel, bara de får den nu när de börjar växa. En gång till vid midsommartid kan vara bra.
Vänd och sålla komposten om du inte gjorde det redan i april och bre ut den välbrunna, härliga myllan till buskar och perenner.
Ta en titt på dina rabatter nu när det spirar och du kan se vad som ev. inte har klarat vintern. Kanske behöver det kompletteras? Men planera först vad du behöver köpa till, det är lätt att drabbas av Stora Ha-begäret när man väl står i plantskolan med alla frestelserna! Men för den delen, visst kan du ge efter om det är något du verkligen vill ha… man kan ju alltid göra nya rabatter!
Börja titta efter ohyra redan nu. De färgglada liljebaggarna kan ju dyka upp redan i april, och ju förr du börjar bekämpa dem och annat elände desto bättre. Läs mer här.
Många bra snigel- och andra odjurstips finns det på annan plats på Odla, kolla!
Håll efter ogräset, det sprider sig nu som en löpeld om man inte passar det! Hinner du inte riva bort alla maskrosorna från gräsmattan så ta åtminstone bort blommorna, så blir det förhoppningsvis lite mindre frö! Men lägg dem inte i komposten, de kan gå i frö där också!
Och så ät upp dina ogräs! Späda blad av maskros, kirskål och våtarv kan du ha i salladen, nässlor gör du många goda maträtter av!
Börja så sakteliga avhärda förkultiverade plantor. Låt dem stå ute när det är varmt, men ställ dem inte i direkt sol. I början kan du ha en tunn växtskyddsväv över dem. Låt dem i början bara stå ute under korta perioder, sedan allt längre, tills de vant sig och kan planteras på sina platser. Tar du bara ut dem med en gång och planterar så kan de dö av chocken!
Så fort frostrisken är över kan man börja plantera urnor, krukor och amplar med de mer frostkänsliga plantorna, såsom pelargoner, petunior, margaritor, fuchsior… Med krukodlingen har man ju den fördelen att om nattfrost ändå hotar, kan man ta in hela krukan.
Det är syrenernas tid, ta in buketter och njuuut! Här kan du läsa hur dina buketter håller bättre.
Skulle det vara så att dina bondsyrener är gamla och risiga, med några glesa vippor längst upp, får du gå radikalt fram och såga ner hela buskaget till några dm över marken! Lämna dock kvar några yngre skott på stubbarna. Detta skall man dock göra på vårvintern, inte nu.
Sedan håller du efter syrenerna genom att ta bort några av de äldsta grenarna vart tredje-fjärde år så att buskarna hålls "unga". Denna underhållsbeskärning kan du göra efter blomningen nu på våren.
Nyp också av blomklasarna efter avslutad blomning så busken inte slösar kraft till att sätta frö, och så är det ju snyggare också. Gör så även med rododendron. Men var försiktig så du inte bryter av de intillsittande nya skottanlagen.

Du kan även beskära andra vår- och försommarblommande buskar nu efter att blomningen är över, det är ju synd att beskära dem på vårvintern, för då tar man ju bort blomningen!
Ännu blommar de sena tulpanerna och några av de sena narcisserna. Gå igenom dina lökväxter då och då och plocka bort deras vissna blomställningar så att de inte stjäl kraft från nästa års blomning genom att sätta frö. Den gröna blasten bör få vara kvar och ge näring åt löken, men den gör ingen människa glad. Du har väl varit klok och planterat yviga perenner intill? Annars gör det nu. Då kan du fläta de gulnande lökväxtbladen och dölja dem under de andra växternas blad.
Ge en giva näring till dina lökväxter nu innan de går i sommarvila. Det finns speciell lökväxtgödning i handeln, men benmjöl går också bra. Gödsla även de gamla lökarna en gång till på hösten när det är dags att sätta nya lökar.
Ordna stöd till högväxande perenner såsom pioner, riddarsporrar och liknande. Det finns snygga stöd att köpa numera men man kan ordna egna av ris eller bambukäppar, se skiss!
Kallväxthuset kan tas i bruk åtminstone i de södra delarna av landet, men en frostvakt kan vara en bra investering. Vänta dock med att ta dit tomater och gurka tills du kan vara säker på att värmen består.
Rosorna skall man beskära när björkarna har musöron är en gammal visdom. Och det är bra, för då kan man vanligen se vilka ögon som har börjat växa och alltså är vid liv. Beskär över ett utåtgående öga om du vill ha en yvig, bredväxande buske. Klätterrosor som man vill ska växa smalt uppåt kan man också beskära över ett inåtgående öga om det passar bättre.
Rabattrosorna beskärs hårt vartannat år, 10-15 cm över marken, vartannat år tar man lite mindre, till 25-30 cm över marken.
Klätter- och buskrosor behöver man inte gå så hårt åt, man gallrar bara varje år.
Ta bort ända nere vid marken ev. döda, gamla eller skadade grenar och sådana som växer åt fel håll. Annars kan man bara justera alltför långa spjut och glesa ut risiga smågrenar.
Clematis skall också putsas eller beskäras. De tidigblommande putsas bara lätt, de senblommande som enbart blommar på årsskott kan klippas något hårdare. Det viktiga är att ge varje slinga utrymme att växa och blomma bra, så att de inte bildar täta härvor där mjöldagg kan frodas!
Så gärna ett eget snittblommeland med de ettåriga sommarblommorna. Kanske också några överblivna dahliaknölar och gladioler får plats där. Därifrån nänns man klippa rejäla gå-bort-buketter utan att det blir hål i paradrabatten och man kan också unna sig själv vackra vaser med blommor hela sommaren lång.
Ta fram trädgårdsmöblerna, kolla om de behöver målas eller oljas? Kanske behöver sittkuddarna tvättas eller förnyas? Altantrallen kanske också behöver oljas? Och hur ser det ut med utegrillen?
Bind glada maskroskransar med barnen och lär dem hur man gör en sådan, antingen att ha på huvudet eller som armband. En bra träning inför midsommarfirandet då det ju också skall bindas kransar.
Har du hägg eller liljekonvaljer i närheten, så gör en underbart doftande bukett till utebordet. I den friska vårluften är doften inte alltför påträngande och den ger oss glada minnen från forna skolavslutningar, när vi hade hela den långa, härliga sommaren framför oss.
Gör en läcker rabarberpaj av de första, späda rabarberstjälkarna.
Och så gå ut med kaffebrickan och njut av denna underbara månad full av blommor, fågelsång i buskarna och humlesurr i fruktträden! Det är nu livsandarna vaknar ordentlig i våra vintertrötta kroppar!

Anemone nemorosa

Violer till mor

Vårlig gräsmatta

Redskap i behov av vård.

Lök i långa banor.

Tagetesplantor m.m.

Pelleterat hönsgödsel

Färsk vitlök

Plantskolebesök

Liljebagge

Maskroskrans

Blåa toner

Doftkruka på gång

Bukett

Tulipa 'Purissima'

Änglatårar

Stöd

Beskärning

Azalea 'Coral Charme'

Clematisbeskärning

Bi i 'Hybrida'

Rabarperpaj