Bataviasallat

Lactuca sativa var. capitata crispumAsteraceae

Utseende och ursprung.
Bataviasallat har rödaktiga och finkrusiga blad och bildar inte fasta huvuden. Den är mer lättodlad än isbergssallat och smakar mer.

Växtplats och jordmån.
Soligt någorlunda vindskyddat läge med en fuktighetshållande, lucker, mullrik och varm jord med hög kalkhalt, pH ca 7,0-7,5.

Sådd och plantering.
Eftersom sallatsplantorna tål ett par minusgrader kan man så eller sätta ut förkultiverade plantor tidigt på säsongen. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C. Så glest och grunt med ett radavstånd på ca 25 cm.

Allmän skötsel.
Gallring till ca 25 cm mellan plantorna. Ogräsbekämpning och bevattning vid behov, sallaten får aldrig lida brist på vatten eftersom den då blir besk och går tidigt i blom.

Gödsling.
Stallgödsel som brukas ner under hösten.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Sniglar , bladlöss, sallatsrotlöss, jordflylarver och sallatsbladmögel kan ställa till problem, men sallat är en ganska motståndskraftig växt och under bra odlingsbetingelser brukar det inte vara några större problem.

Skörd.
Efterhand som plantorna utvecklas.

Näringsinnehåll.
100 g sallat innehåller 12 kcal, 13 mg C-vitamin och även en del karotin.

Förvaring.
I plastpåse i kylskåp.

Användningssätt.
Rå i sallader, till kött- och fiskrätter och som dekoration.

Sortval.
Sierra, tidig, frisk med fin smak. Gröna blad med röda kanter. Kan stå skördemogen några veckor. Det finns ytterliggare några sorter i handeln.

Bataviasallat