Våradonis

Sammanfattning av Våradonis och Guldadonis

Våradonis (Adonis vernalis) och guldadonis (Adonis amurensis) är båda slående tidigblommande perenner i ranunkelfamiljen (Ranunculaceae). Trots sin närhet släktmässigt skiljer de sig tydligt åt i växtsätt, utbredning, blomningstid och användning.

Egenskaper och utbredning

Våradonis

Adonis vernalis är en flerårig ört som vanligen bildar kompakta tuvor och når en höjd på 20–30 cm. Stjälkarna är fjälliga nertill och de fint flikiga, friskt gröna bladen ger plantan ett nästan dilliknande intryck. Blomman, som är den största inom de svenska ranunkelväxterna, är klart gul och ensamt sittande i toppen av stjälken – den blommar från mitten av april till mitten av maj, men bara när solen skiner. Vid regn och under nattetid sluter sig blomman helt, vilket gör att den verkligen “lyser ikapp” med vårsolen under vackra dagar.

I svensk natur är våradonis mycket sällsynt och förekommer endast på kalkrika hedar på Öland och Gotland. Växten kräver kalkrik, närings- och humusrik jord som är väldränerad men inte alltför torr. Tack vare sin robusta rotstock är arten mycket härdig (upp till zon 7). Det är också en giftig art, vilket bidrar till att den får stå orörd av betande djur och de flesta insekter. Dess giftighet har medicinsk användning, bland annat inom hjärtmedicin.

Guldadonis

Adonis amurensis är tydligt större än våradonis och bildar ofta större bestånd om den får stå ostörd. Den härstammar från nordöstra Asien – Manchuriet, Japan, Korea och delar av Ryssland och norra Kina. Äldre plantor kan bli upp till 40 cm höga och har bredare tuvor. Bladen är mattgröna och inte lika finfördelade som hos våradonis, och vid lövsprickning kan de ofta skifta i rött.

Guldadonis blommar mycket tidigt, ofta redan i början av april hos oss, eller ännu tidigare beroende på klimat – i Japans mildare regioner redan i januari. Blommorna är ännu större än hos våradonis och djupt guldgula. Att guldadonisen är en symbolväxt för det japanska nyåret understryker dess kulturella betydelse. Inom trädgårdsodlingen finns flera populära namnsorter som ‘Fukujukai’, som är halvfylld och steril, och den fyllda ‘Plena’ (egentligen ‘Sandanzaki’).

Både i plantering och naturlig miljö vill guldadonis ha väldränerad, humusrik och lätt fuktig jord, gärna i soligt till halvskuggigt läge.

Bilder

Förökning och skötsel

Båda arterna förökas bäst med färska frön, som dock gror långsamt och kräver en längre kylperiod. Ofta tar det upp till två år innan groddarna syns. Fröna bör sås direkt efter mognad, gärna på den plats där plantorna ska växa. Delning av de hårda rotstockarna är möjlig men svår, och varje delning måste få med både rötter och rhizom samt några tillväxtögon.

Eftersom både våradonis och guldadonis är giftiga, störs de sällan av skadedjur. De lämpar sig särskilt väl för stenpartier eller torra, kalk- och näringsrika rabatter där de får god dränering. Våradonis är särskilt känslig för stående fukt och alltför torr jord under växtperioden, medan guldadonis är något tåligare men också vill ha fukt utan att stå blött.

Giftighet och användning

Båda arterna innehåller flera giftiga ämnen och bör inte planteras där barn eller husdjur vistas utan uppsikt. Våradonis har en lång tradition i europeisk folkmedicin och används fortfarande i vissa länder för framställning av kärl- och hjärtmedicin. Finessen med deras giftighet är att sniglar, rådjur och andra betare undviker dem.

Estetik, symbolik och trädgårdsvärde

Våradonis och guldadonis tillhör vårens verkliga färgklickar och uppskattas för sin tidiga och intensiva blomning. Speciellt i krävande stenpartier eller torra rabatter kan deras starka gula färg bli en av trädgårdens första riktigt glada signaler om att våren är här. Guldadonis används dessutom flitigt i japanska nyårsfiranden, både som symbol för det nya året och i blomsterarrangemang.

Jämförande översikt

Källor

Adonis vernalis – bild
Adonis amurensis ‘Fukujukai’ – bild
Adonis amurensis – bild